Ang Pulong Sa Dios

Malakias 1:1-14

1Mao kini ang mensahe sa Ginoo ngadto sa mga taga-Israel pinaagi kang Malakias.

Gihigugma sa Ginoo ang mga Israelinhon

2Miingon ang Ginoo, “Ginahigugma ko kamo. Apan naga-pangutana pa kamo, ‘Giunsa mo man kami paghigugma?’ Hinumdomi ninyo nga bisan managsoon si Esau ug si Jacob, gihigugma1:2 gihigugma: o, gipili. ko si Jacob 3apan si Esau wala. Gilumpag ko ang mga bukid ni Esau, busa nahimo na lang kining pinuy-anan sa mga ihalas nga mga iro.1:3 ihalas nga mga iro: sa English, jackals.

4“Kon moingon ang mga Edomihanon,1:4 mga Edomihanon: o, mga kaliwat ni Esau. ‘Bisan pag nagun-ob ang among dapit, patindogon namo kini pag-usab,’ ako, ang Ginoo nga Makagagahom, magaingon nga, ‘Bisan patindogon pa nila ang ilang dapit gun-ubon ko gihapon kini. Tawgon sila nga “daotang nasod” ug “mga katawhan nga kanunayng gikapungtan sa Ginoo.” 5Masaksihan gayod ninyo ang ilang pagkalaglag ug makaingon kamo, “Gamhanan ang Ginoo bisan sa gawas sa Israel.” ’ ”

Gibadlong sa Ginoo ang mga Pari

6Miingon ang Ginoo nga Makagagahom ngadto sa mga pari, “Ang anak nagatahod sa iyang amahan, ug ang ulipon nagatahod sa iyang agalon. Apan nganong ako nga inyong amahan ug agalon wala man ninyo tahora? Ginapasipalahan pa ninyo ako. Apan miingon pa gayod kamo, ‘Giunsa ka man namo pagpasipala?’ 7Gipasipalahan ninyo ako pinaagi sa paghalad ug hugaw1:7 hugaw: Ang buot ipasabot, dili takos nga ihalad sa Dios. nga mga halad diha sa akong halaran. Apan mangutana pa kamo, ‘Sa unsang paagi namo gihugawan ang mga halad?’1:7 Sa unsang paagi… halad?: Mao kini sa Septuagint; apan sa Hebreo, Sa unsang paagi ka namo gihugawan? Gihugawan ninyo ang inyong mga halad pinaagi sa pagsulti nga walay hinungdan ang akong halaran. 8Mao nga naghalad kamo ug mga mananap nga buta, bakol, o masakiton. Dili kana husto! Sulayi paghatag ang inyong gobernador sa sama niana nga matang sa mga mananap. Siguro gayod nga dili siya malipay kaninyo ug dili niya kamo pakitaag maayong pagtagad.”

9“Busa karon, kamong mga pari, hangyoa ninyo ang Dios nga kaloy-an kita. Apan niana nga matang sa mga halad nga ginahalad ninyo kaniya sigurado gayod nga dili niya kamo pakitaan ug kaayo. Mao kini ang giingon sa Ginoo nga Makagagahom.”

10Miingon pa gayod ang Ginoo nga Makagagahom, “Unta may usa kaninyong mga pari nga mosira sa mga pultahan sa akong templo, aron dili na kamo maghaling ug kalayo nga walay kapuslanan diha sa akong halaran. Dili ko dawaton ang inyong mga halad, tungod kay wala ako malipay kaninyo. 11Sa pagka-tinuod, ginadayeg ang akong ngalan sa mga nasod sa bisan asang bahin sa kalibotan.1:11 sa bisan… kalibotan: sa literal, sukad sa pagsubang sa adlaw hangtod sa pagsalop niini. Bisan asang dapit nagasunog ang mga tawo ug insenso ug nagahalad ug hinlo1:11 hinlo: Ang buot ipasabot, takos nga ihalad sa Dios. nga mga halad kanako. 12Apan kamo, gipakaulawan ninyo ang akong ngalan pinaagi sa pag-ingon nga hugaw ang akong halaran1:12 ang akong halaran: o, ako. Mao usab sa bersikulo 13. ug walay kapuslanan ang mga gipanghalad didto. 13Ug nagaingon pa kamo nga napul-an na kamo sa paghalad kanako, ug gipakawalay-bili ninyo ang akong halaran. Mao kanay hinungdan nga ginahalaran lang ninyo ako ug mga mananap nga samaron,1:13 samaron: o, kinawat. bakol, o masakiton. Nagdahom ba kamo nga dawaton ko kini? 14Panghimaraoton ko ang limbongan, nga nagsaad nga maghalad siya ug maayo nga mananap apan ang iyang gihalad kanako may deperensya. Panghimaraoton ko siya kay ako ang gamhanan nga hari ug gikahadlokan sa kanasoran.” Mao kini ang giingon sa Ginoo nga Makagagahom.

Swedish Contemporary Bible

Malaki 1:1-14

1Profetia.

Herrens ord till Israel genom Malaki.

Herren älskar sitt folk

2”Jag har älskat er, säger Herren. Men ni säger: ’På vilket sätt har du älskat oss?’ Var inte Jakob och Esau bröder? säger Herren. Jag älskade Jakob 3men hatade Esau. Jag gjorde hans berg till en ödemark och gav hans arv åt öknens schakaler.”

4Om Edom säger: ”Vi är krossade, men vi ska åter bygga upp ruinerna,” så säger härskarornas Herre: ”Låt dem bygga, jag kommer ändå att riva ner det. Det ska kallas ondskans land och folket som Herren vredgas på för evigt. 5Ni får se det med egna ögon, och då ska ni säga: ’Herren är stor, även bortom Israels gränser!’

Israels otrohet

(1:6—2:16)

Herren kräver felfria offer

6En son hedrar sin far och en tjänare sin herre. Om jag är en far, var är min heder? Och om jag är en herre, var är min respekt? Detta säger härskarornas Herre till er präster, som föraktar mitt namn.

Då frågar ni: ’På vilket sätt har vi föraktat ditt namn?’

7Genom att ni har burit fram oren mat på mitt altare.

Ni frågar: ’På vilket sätt har vi gjort dig oren?’

Genom att säga att Herrens bord kan föraktas. 8När ni bär fram ett blint offerdjur, är det inte något ont? När ni bär fram ett halt och sjukt offerdjur, är det inte något ont? Försök komma med sådana offer till din ståthållare! Skulle han gilla dig och ta emot dig välvilligt? säger härskarornas Herre.

9Nu vädjar ni till Gud att han ska vara nådig mot oss! Skulle han, när ni nu har sådant i era händer, vara välvilligt inställd mot er?” säger härskarornas Herre.

10”Om ändå någon av er ville stänga tempeldörrarna och låta bli att i onödan tända eld på mitt altare! Jag vill inte veta av er, säger härskarornas Herre, och jag kan inte ta emot era offer. 11Från öster till väster ska mitt namn bli stort bland folken. På alla platser ska man bära fram rökelse och rena offer åt mitt namn, för mitt namn är stort bland folken, säger härskarornas Herre.

12Ni däremot vanhelgar det och säger att Herrens bord är orent och hans mat är värd förakt. 13Ni säger: ’Så besvärligt!’ och fnyser bara, säger härskarornas Herre. Ni kommer med stulna, halta och sjuka djur för att offra. Skulle jag kunna ta emot sådant av er? säger Herren. 14Förbannad är den bedräglige som lovar att offra ett handjur från sin hjord och sedan ändå offrar ett missbildat djur åt Herren. För jag är en stor kung, säger härskarornas Herre, och mitt namn är fruktat bland folken.