Ang Pulong Sa Dios

Job 41:1-34

1Job, mapingwit mo ba ang Leviatan? Mahiktan mo ba ang iyang baba41:1 baba: sa literal, dila. ug pisi? 2Matuhog mo ba ug pisi ang iyang ilong? Makaw-itan mo ba ang iyang apapangig? 3Magsige ba siyag pakilooy kanimo nga imong siyang buhian? Mosulti ba siya ug malumong mga pulong kanimo? 4Makigsabot ba siya kanimo aron mahimo mo na siyang ulipon sa tibuok niyang kinabuhi? 5Mahimo mo ba siyang alimahan sama sa langgam o ihatag sa mga batang babaye aron ilang dulaan? 6Paliton ba siya sa mga negosyante ug tadtaron aron ibaligya? 7Makadulot ba ang bangkaw sa iyang panit o sa iyang ulo? 8Kon imo kining madakop, dili mo na gayod makalimtan ang kalisod sa pagpakigbisog kaniya, ug dili mo na kini usbon pa. 9Walay pulos ang pagtinguha sa pagdakop kaniya. Pagkakita mo pa lang kaniya mawad-an ka na ug kaisog. 10Kon walay mangahas sa pagtugaw kaniya, kinsa may makahimo sa pagpakigkontra kanako? 11Kinsay makaingon nga may utang ako kaniya? Akoy tag-iya sa tanang butang dinhi sa kalibotan.

12“Sultihan ko pa gayod ikaw bahin sa lawas sa Leviatan ug kon unsa siya kagamhanan ug kakusgan. 13Kinsay makalaksi sa iyang panit o makadulot niini? 14Kinsay makaabli sa iyang baba nga may makalilisang nga mga ngipon? 15Ang iyang likod daw may daghan kaayong mga taming nga nagpilit. 16-17Nagsikit kini pag-ayo nga bisan ang hangin daw dili makasulod, ug walay makalaksi niini. 18Inigpangusmo niya mokilab ang kahayag gikan sa iyang ilong, ug ang iyang mga mata sama kapula sa pagbanagbanag sa adlaw. 19Mobuga siya ug kalayo, 20ug manggawas gikan sa iyang ilong ang aso nga daw gikan sa nagbukal nga kolon sa nagadilaab nga sugnod. 21Ang iyang gininhawa makapasiga sa uling, kay gagawas ang kalayo sa iyang baba. 22Kusgan ang iyang liog, ug ang makakita kaniya mahadlok gayod. 23Bisan ang iyang unod labihan kagahi. 24Ang iyang kasingkasing sama kagahi sa galingan nga bato. 25Kon mobangon siya mangataranta sa kahadlok ang gamhanan nga mga tawo.41:25 gamhanan nga mga tawo: o, mga dios. 26Walay espada, bangkaw, o pana nga makadulot kaniya. 27Alang kaniya ang puthaw daw dagami lang kahumok, ug ang bronsi daw gabok nga kahoy. 28Ang mga pana dili makaabog kaniya. Ang mga bato gikan sa lambayog daw tahop lang alang kaniya. 29Ang bunal daw dagami lang alang kaniya, ug kataw-an lang niya ang gahadyong nga bangkaw. 30Ang iyang tiyan nalukop sa himbis nga daw hait nga mga bildo. Busa kon mokamang siya sa lapok, daw gikarasan ang iyang giagian. 31Makutaw ang tubig kon anaa siya sa dagat. Daw tubig kini nga nagbukal diha sa kolon o nagbukal nga lana diha sa kaldero. 32Ang tubig nga iyang maagian mobula ug puti, nga abi mo ug mga puting buhok. 33Walay sama kaniya dinhi sa kalibotan. Usa siya ka mananap nga walay kahadlok. 34Ubos ang iyang pagtan-aw sa tanang garboso nga mga mananap. Siya ang hari sa tanang ihalas nga mga mananap.”

Swedish Contemporary Bible

Job 41:1-25

1Ingen är så dum att han vågar reta den.

Vem vågar då sätta sig upp mot mig?

2Vem kan kräva att jag ska betala tillbaka något?

Allt som finns under himlen är mitt.

3Jag tänker inte tiga om dess lemmar,

styrka och sköna form.41:3 Grundtextens innebörd är osäker.

4Vem kan klä av den dess hölje,

vem vågar närma sig den med betsel?

5Vem vågar öppna dörrarna till dess gap,

som omgärdas av dess fruktansvärda tänder?

6Sköldarna på dess rygg

sitter tätt sammanfogade, som sigill.

7De sluter så tätt intill varandra

att ingen luft kan tränga in mellan dem.

8De är fästade vid varandra, de sitter ihop,

och ingenting kan skilja dem åt.

9Dess fnysning kastar ut gnistor av ljus,

dess ögon glöder som morgonrodnadens strålar.

10Eldslågor strömmar ut ur dess mun,

gnistor skjuts ut.

11Rök kommer ur dess näsborrar,

som från en kokande gryta på elden.

12Dess andedräkt kan antända kol,

och lågor väller fram ur dess mun.

13Styrkan bor i dess nacke,

från den utgår förskräckelse.

14Dess hudveck är fasta, inte slappa,

de är orubbliga.

15Dess hjärta41:15 Kan ev. syfta på dess bröst här. Annars står hjärtat i hebreiskan, när det används som metafor i samband med människan, oftast för det innersta, medvetna livet. är hårt som sten,

ja, som en kvarnsten.

16När den reser sig drabbas de mäktiga av förfäran,

de ryggar tillbaka när den drar fram.41:16 Grundtextens innebörd är osäker; de mäktiga kan också översättas gudarna.

17Varken svärd som når den,

spjut, pil eller pansar, har någon effekt.

18Järn är som ett strå för den,

och koppar som murket trä.

19Inga pilar får den att fly.

Slungstenar är för den som agnar.

20Klubban är för den som ett halmstrå,

och den skrattar åt lansars rassel.

21Dess buk är som krukskärvor,

och den lämnar efter sig ett spår i dyn som av trösksläde.

22Den får djupet att koka som en gryta

och havet att sjuda som ett smörjelsekärl.

23Den lämnar efter sig ett gnistrande ljus,

som om djupet skulle bära silverhår.

24Dess like finns inte på jorden,

en skapelse utan fruktan.

25Den ser41:25 De hebreiska verben för ”se” och ”frukta” liknar varandra, och om det skulle vara det senare som avses, kan översättningen bli: Allt upphöjt fruktar den, kungen över alla stolta rovdjur.Men det enda som skulle kunna tyda på denna tolkning är en viss parallellism till föregående vers. på allt upphöjt

och är kung över alla stolta djur.