1Não faças planos contando demasiado com o dia de amanhã,
porque nunca se sabe o que pode vir a acontecer no dia seguinte.
2Que seja antes um estranho a louvar-te
e nunca tu próprio!
3A pedra é pesada e a areia também,
mas bem mais pesada é a cólera dum insensato.
4Uma ira desencadeada, uma raiva impetuosa, é coisa cruel,
mas quem pode parar diante do ciúme?
5Vale muito mais a repreensão feita com franqueza e sinceridade
do que um amor demasiado reservado.
6Feridas, quando feitas por um amigo,
são muito melhores do que os beijos de quem nos odeia.
7Quem está farto, até o mel despreza;
quem passa fome até o amargo lhe parece doce.
8Como um pássaro que vagueia sem rumo, por ter perdido o ninho,
assim é quem anda à aventura, longe de casa.
9Um bom conselho, dado por um amigo fiel,
é como um agradável perfume que deixa uma pessoa bem disposta.
10Nunca abandones um amigo, mesmo o dos teus pais,
e evita importunar os teus familiares num dia atribulado;
vale mais um vizinho próximo, do que o irmão que está longe.
11Meu filho, tu me farás feliz, se cresceres em sabedoria;
ficarei honrado perante os outros.
12Uma pessoa prudente prevê os problemas e prepara-se para enfrentá-los;
os ingénuos nunca se previnem e acabam por sofrer as consequências.
13Se alguém ficar por fiador da dívida de um desconhecido,
deve dar sua própria roupa como garantia de pagamento.
14Se alguém se puser a gritar alegres saudações a um amigo, de madrugada,
enquanto este está no melhor do sono,
isso só pode vir a ser tomado como se lhe gritassem imprecações.
15O gotejar constante e ruidoso, num dia de chuva,
e uma mulher implicadora têm muito em comum.
16Conter uma pessoa assim seria como reter o vento
ou apanhar um objeto liso com as mãos cheias de óleo.
17Tal como o ferro é trabalhado com o próprio ferro,
assim uma pessoa se cultiva em contacto com os amigos.
18Quem cuida da sua figueira é natural que coma do que ela produz;
quem zela pelos interesses do seu mestre deve ser apoiado por este.
19Assim como a água reflete o rosto das pessoas,
o coração revela quem nós somos!
20A destruição e a morte nunca se fartam;
também os olhos do homem nunca se satisfazem.
21A pureza do ouro ou da prata prova-se no cadinho do forno;
o homem é provado pelos louvores que recebe.
22Ainda que batesses num louco e o moesses,
como os grãos de cevada num moinho,
não seria dessa forma que deixaria a sua loucura.
23Procura conhecer o estado das tuas ovelhas;
cuida com atenção do teu gado.
24Porque aquilo que se possui não dura para sempre;
nem a coroa real fica eternamente na mesma família.
25Quando a erva aparecer nas montanhas, recolhe-a.
26Assim, das ovelhas terás lã suficiente para te vestires;
e a venda dos bodes render-te-á o dinheiro do campo.
27Terás leite de cabra para teu sustento,
da tua família e das tuas criadas.
1Skryt inte över morgondagen,
du vet ju inte vad den för med sig.
2Låt någon annan prisa dig, gör det inte själv,
utan en främling, inte din egen mun.
3Stenen är tung och sanden en börda,
men den dummes förargelse är tyngre än dessa båda.
4Vreden är grym och raseriet en störtflod,
men vem kan stå ut med svartsjuka?
5Öppen kritik är bättre
än dold kärlek.
6Den älskades slag sker i trofasthet,
men en fiende ger överflödiga kyssar.
7Den mätte avskyr honung,
men för den hungrige smakar det beska sött.
8Som en fågel som flytt från sitt bo
är den som fått fly från sitt hem.
9Olja och rökelse gör hjärtat glatt,
så kommer också ett inre välbefinnande från en väns råd.
10Överge inte din egen eller din fars vän,
och sök inte upp en släkting när du är i nöd.
En nära granne är bättre än en bror långt borta.
11Min son, bli vis och därmed min glädje.
Då kan jag bemöta alla som ringaktar mig.
12Den kloke ser faran och sätter sig i säkerhet.
De okunniga går bara vidare och får sedan lida för det.
13Ta manteln av den som gått i borgen för en främling,
kräv pant av en okänd.
14Om någon med hög röst välsignar sin medmänniska tidigt på morgonen,
kommer det att tas som en förbannelse.
15En tjatig kvinna är som
ihållande takdropp en regnig dag.
16Att hejda henne är som att försöka stoppa vinden
eller hålla fast olja med handen.
17Järn slipas mot järn
och den ena människan mot den andra.
18Den som vårdar ett fikonträd får äta dess frukt,
och den som har omsorg om sin herre blir belönad.
19Som ansiktet speglar sig i vattnet,
så speglar människohjärtan sig i varandra.27:19 Grundtextens innebörd är osäker.
20Dödsriket och avgrunden får aldrig nog,
inte heller människans ögon.
21Silver prövas i degeln och guld i smältugnen,
men en människa prövas genom sitt rykte.
22Du kan krossa den dumme i morteln och mala honom med kornen,
men hans dårskap går aldrig ur honom.
23Håll ett öga på hur fåren har det
och ta väl hand om dina hjordar.
24Rikedomar består inte för evigt,
ej heller ett diadem från generation till generation.
25När hö bärgas in och nytt gräs växer fram
och foder samlas in från bergen,
26då har du lamm så att du får kläder,
getter för betalning av åkermark,
27och gott om getmjölk till föda åt dig och din familj
samt till livsuppehälle för dina tjänarinnor.
