1Quem é mau foge, mesmo sem que ninguém o persiga;
as pessoas justas são confiantes, tal como os filhotes do leão.
2Numa nação em que a maldade se multiplica, muitos aparecem para dirigi-la,
mas só com chefes honestos e experimentados haverá estabilidade.
3Um homem pobre que oprime os mais pobres é como uma enxurrada;
não fica migalha de pão para ninguém.
4Desprezar a Lei é como que favorecer a maldade;
obedecer-lhe é levantar uma barreira ao mal.
5Os maus não entendem nada da verdadeira justiça,
mas os que buscam o Senhor compreendem todas as coisas.
6Melhor é o pobre que se mantém íntegro,
do que rico, e ter uma conduta condenável.
7Um jovem com entendimento guarda os princípios que regem uma vida reta;
os que andam na companhia de gente corrompida,
tornam-se uma vergonha para os seus pais.
8Os lucros conseguidos pela exploração dos outros, através da avareza e usura,
acabarão por vir parar às mãos dos que defendem os que foram explorados.
9Aquele que faz ouvidos surdos às exigências da Lei,
torna as suas orações detestáveis.
10Aquele que faz com que os retos se desviem para um mau caminho
será condenado por aquilo mesmo em que fez pecar os outros;
as pessoas honestas nunca deixarão de ser recompensadas.
11Os ricos, em geral, consideram-se muito espertos aos seus próprios olhos,
mas as pessoas humildes, que conhecem bem a vida, sabem desmascará-los.
12Quando os justos triunfam há grande alegria;
quando é gente perversa que sobe na vida,
cada um procura esconder-se para abrigar-se.
13Quem esconde os seus pecados nunca prosperará,
mas quem os confessa e os abandona será perdoado.
14Feliz é aquele que teme Deus;
os obstinados nunca serão felizes.
15Um ditador corrupto, que domina um povo miserável, é como um leão rugindo,
como um urso feroz, atacando esfaimado e enraivecido.
16Só um chefe de estado louco oprime o seu povo;
se rejeitar a corrupção, verá prolongar-se o seu tempo de chefia.
17A consciência manchada dum assassino acompanhá-lo-á até ao inferno;
que ninguém o detenha!
18Os que vivem com retidão estarão sempre seguros;
os fraudulentos serão castigados infalivelmente.
19O que cultiva a sua terra, terá pão em abundância,
mas o ocioso fartar-se-á de miséria.
20As pessoas leais serão cumuladas de bênçãos;
aqueles que querem enriquecer rapidamente, rapidamente cairão no fracasso.
21A parcialidade é coisa condenável;
até pelo pão para a boca, as pessoas são capazes de cometer injustiças.
22Correr atrás de riquezas fáceis é errado
e não pode deixar de levar à miséria.
23Quem corrige alguém, encontra depois mais gratidão
do que aquele que só lisonjeia.
24Quem defrauda os seus pais e ainda diz: “Não tem importância!”,
identifica-se com um destruidor.
25O ambicioso é um constante provocador de contendas;
só o confiar no Senhor pode dar prosperidade.
26Quem confia em si mesmo é um insensato;
quem sabe conduzir-se de acordo com a sabedoria, andará seguro.
27Quem reparte com os pobres não sofrerá necessidades;
os que fingem ignorar os que vivem na miséria cobrir-se-ão de maldições.
28Quando gente perversa consegue subir na vida, as populações fogem a esconder-se;
quando eles são castigados e desaparecem, então multiplicam-se os retos.
1De onda flyr fastän ingen förföljer dem,
men den rättfärdige är trygg som ett lejon.
2Ett land i uppror har många härskare,
men en förståndig och kunnig ledare får ordningen att råda.
3En fattig herre som förtrycker de fattiga
är ett slagregn som förstör skörden.
4De som inte rättar sig efter lagen prisar de onda,
men de som håller lagen bekämpar dem.
5De onda förstår inte vad som är rätt,
men de som söker Herren vet allt.
6Det är bättre att vara fattig och leva ett klanderfritt liv
än att vara rik och leva ohederligt.
7Den som lyder lagen är en förståndig son,
men den som gör sällskap med frossare skämmer ut sin far.
8Den som ökar sin rikedom genom ocker och räntor
samlar åt den som hjälper de fattiga.
9Om någon inte vill lyssna till lagen,
blir även hans bön avskyvärd.
10Den som leder de rättsinniga in på en ond väg
faller själv i sin egen grop,
men de oförvitliga får ärva det goda.
11Den rike håller sig själv för vis,
men en fattig man med insikt genomskådar honom.
12När de rättfärdiga triumferar är lyckan stor,
men när de gudlösa regerar gömmer sig folket.
13Den som döljer sin synd blir aldrig lycklig,
men den som bekänner den och ångrar sig möts med barmhärtighet.
14Lycklig är den som alltid fruktar,
den som förhärdar sig drabbas av olycka.
15Som ett rytande lejon eller en björn som går till anfall
är en ond härskare över ett maktlöst folk.
16En furste som saknar vett är en förtryckare,
men den som hatar orätt vinning får leva länge.
17En mördare är på flykt ända till sin död,
och ingen får hjälpa honom.
18Den som lever ett klanderfritt liv blir räddad,
men den som går orätta vägar kommer plötsligt att falla.
19Den som odlar sin mark har tillräckligt med mat,
men den som jagar efter tomhet blir utfattig.
20Den trogne får rika välsignelser,
men den som snabbt försöker bli rik kommer att få sitt straff.
21Det är inte rätt att vara partisk,
men ändå gör många orätt för en bit bröd.
22Den girige strävar ivrigt efter rikedom
och vet inte att fattigdom väntar honom.
23Den som tillrättavisar uppskattas
mer än den som smickrar.
24Den som stjäl från någon av sina föräldrar
och säger: ”Vad är det för fel med det?”
är inte bättre än en fördärvare.
25Den girige skapar tvist,
men att lita på Herren ger riklig belöning.
26Den som litar på sig själv är en dåre,
men den som lever vist kan vara trygg.
27Den som ger åt de fattiga
ska ingenting sakna,
men den som blundar för dem
kommer att förbannas av många.
28När de ogudaktiga kommer till makten gömmer sig folket,
men när de försvinner lever de rättfärdiga upp.
