Provérbios 26 – OL & NUB

O Livro

Provérbios 26:1-28

1Assim como é um absurdo neve no verão,

e nunca se espera que chova durante as colheitas,

assim também a honra não é coisa que possa condizer com loucos.

2Uma maldição lançada sem motivo justo

é como um pardal ou uma andorinha volteando no ar,

sem procurar atingir um objetivo preciso.

3Os cavalos dominam-se com chicote, os jumentos com freio,

os insensatos com uma vara nas costas.

4Se responderes a um louco de acordo com a sua loucura,

arriscas-te a pareceres tão doido como ele.

5Mas responde ao insensato segundo as suas loucuras,

para que ele não pense que é sensato.

6Mandar uma mensagem por um insensato

é como ficar sem pernas ou beber veneno.

7Um provérbio na boca de um insensato

vale tanto como as pernas de um paralítico.

8Como atar uma pedra a uma funda,

assim é o dar honra a um insensato.

9Como um pequeno espinho que se crava na mão dum bêbedo,

assim é um provérbio na boca dum insensato,

pois não lhe sente a força.

10Quem dá emprego a um insensato, ou a um desconhecido que passa,

é como um arqueiro que dispara ao acaso e a todos fere.

11Como um cachorro que volta a farejar o que vomitou,

assim é o insensato que anda sempre a repetir as mesmas asneiras.

12Há mais esperança para o insensato

do que para o indivíduo que está cheio de si mesmo.

13Diz o preguiçoso: “Não posso sair,

porque anda à solta um animal feroz, anda um leão na rua.”

14Revolve-se na cama, pesadamente,

como um velho portão nos seus gonzos.

15Há pessoas tão preguiçosas

que até lhes custa levar a mão à boca para comer!

16No entanto, têm-se por tão inteligentes,

como sete professores juntos.

17Quem se mete numa discussão que não é da sua conta

é como se pegasse num cão pelas orelhas.

18Como um demente com uma arma na mão,

lançando a morte à sua volta,

19assim é o indivíduo que conta uma mentira a outro e depois diz:

“Foi só por brincadeira!”

20Sem lenha, o fogo acaba por apagar-se;

também sem a difamação acabam as contendas.

21Assim como o carvão ou a lenha são bons para acender o fogo,

da mesma forma, um indivíduo conflituoso é capaz de levantar uma briga.

22A tagarelice é para um intriguista,

como um petisco apetitoso que lhe consola o íntimo.

23Belas palavras podem, por vezes, encobrir um coração maligno,

tal como um esplêndido esmalte pode revestir um vaso de metal ordinário.

24Uma pessoa com ódio no coração

pode ser capaz de falar com muita amabilidade,

mas não é de fiar, porque no seu interior esconde a falsidade;

25Não lhe dês ouvidos,

mesmo que venha suplicar-te algo, em tom comovido,

porque há sete abominações no seu coração.

26Por muito que dissimule o que lhe vai na alma,

um dia toda a gente virá a conhecê-lo bem.

27Quem prepara uma cilada contra outros, virá a cair nela;

ao pretender rolar uma pedra contra alguém,

esta acabará por esmagá-lo.

28A língua mentirosa odeia aqueles a quem engana;

uma língua lisonjeira só serve para trazer ruína.

Swedish Contemporary Bible

Ordspråksboken 26:1-28

1Heder passar ihop med dårar lika lite

som snö med sommaren och regn med skördetiden.

2Som en sparv som flyger bort och en svala i flykt

passerar en grundlös förbannelse.

3Piska åt hästen, betsel åt åsnan

och ris åt dårens rygg!

4Svara inte en dåre på hans dumma sätt,

för då gör du dig själv likadan som han.

5Svara dåren på hans dumma sätt,

annars kan han betrakta sig själv som vis.

6Den som sänder bud med en dåre

kan lika gärna hugga av sig fötterna och ta emot olyckan.

7Som en förlamads ben

hänger ordspråk från dårens mun.

8Att hedra en dåre är

som att binda fast en sten i slangbågen.

9Som en törntagg i en berusad mans hand

är ett ordspråk i en dåres mun.

10Som en bågskytt som genomborrar alla

är den som lejer en dåre eller vilken förbipasserande som helst.

11Hunden vänder åter till sina spyor,

och dåren upprepar sina dumheter.

12Ser du en man som tror sig vara vis,

finns det mer hopp om en dåre än om honom.

13Den late säger:

”Det är ett rasande lejon på vägen, ett lejon på gatan!”

14Som en dörr vänder sig på sina gångjärn

vänder sig den late i sängen.

15Den late stoppar handen i skålen

men orkar inte föra den åter till munnen.

16Den late anser sig vara visare

än sju män som ger insiktsfulla svar.

17Som att gripa tag i öronen på en hund som springer förbi

är det att ge sig in i andras gräl.

18Som en galning som skjuter iväg

brandfacklor, pilar och död

19är den som lurar sin medmänniska

och säger: ”Jag skämtade bara.”

20Elden slocknar när veden tar slut,

och grälet tar slut när den som skvallrar går sin väg.

21Kol för glöd, ved för eld,

en grälmakare för att bråk och kiv ska flamma upp.

22Skvaller är läckerbitar

som slinker ner i människans inre.

23Som glasyr på lera är

glödande läppar hos en illasinnad.

24Den hatiske hycklar med sitt tal,

och i sitt inre bär han på svek.

25Han talar nådefullt, men tro honom inte,

för i hans innersta finns sju avskyvärda ting.

26Även om han så listigt kan dölja sitt hat

blir hans ondska ändå uppenbar för alla.

27Den som gräver en grop faller själv i den.

Den som sätter en sten i rullning får den själv över sig.

28Den lögnaktige hatar dem som han sårar med sina ord,

och smickraren bringar fördärv.