1-3O sumo sacerdote é um homem como qualquer outro, mas constituído para representar os homens nas suas relações com Deus. Por isso, apresenta as ofertas a Deus e oferece sacrifícios pelos pecados, tanto do povo como dos seus. E como ele mesmo está sujeito à fraqueza humana, pode tratar com toda a bondade aqueles que pecam, seja por ignorância, seja por desobediência.
4E ninguém se torna sumo sacerdote somente porque deseja tal honra. Tem de ser chamado por Deus, tal como Aarão. 5Assim Cristo, da mesma maneira, não se glorificou a si próprio como sumo sacerdote, mas foi Deus quem o instituiu nessa dignidade, dizendo-lhe:
“Tu és meu Filho;
hoje tornei-me teu Pai.”5.5 Sl 2.7.
6E lemos ainda noutro lugar:
“Tu és sacerdote para sempre,
à semelhança de Melquisedeque.”5.6 Sl 110.4.
7Cristo, enquanto ainda estava na Terra, numa agonia de alma, apresentou orações e súplicas a Deus, que o poderia ter livrado daquela morte. E Deus ouviu-o, atendendo à sua submissão. 8Jesus, ainda que sendo o Filho, ele próprio experimentou o que era a obediência por aquilo que padeceu. 9E foi por Deus qualificado como perfeita fonte de eterna salvação para todos os que lhe obedecem. 10Deus mesmo o reconhece como sumo sacerdote, à semelhança de Melquisedeque.
Uma chamada ao crescimento espiritual
11Muito mais teríamos a dizer sobre isto. Contudo, não é fácil explicar-vos estas coisas, pois têm-se tornado preguiçosos na vossa compreensão. 12Porque, pelo tempo, já deviam até poder ensinar outros. Em vez disso, precisam de quem vos ensine as primeiras coisas da revelação de Deus. Fizeram-se como criancinhas que só podem tomar leite e não alimento sólido. 13Quando uma pessoa se alimenta só de leite é como um bebé e ainda não está capaz de experimentar as coisas que a justiça de Deus exige. 14Mas o alimento sólido é para os que adquiriram maturidade e que, em resultado do exercício das suas faculdades, são capazes de distinguir o bem do mal.
1Varje överstepräst utses bland människor och har i uppdrag att representera andra människor inför Gud. Han bär fram gåvor och offer för människors synder. 2Han kan ha medlidande med de okunniga och vilsegångna, eftersom han själv är svag 3och måste därför bära fram syndoffer både för sig själv och för folket. 4Denna ära är inget som någon själv tar på sig. Man blir kallad av Gud, precis som Aron blev.5:4 Jfr 2 Mos 28:1.
5Därför tog inte heller Kristus på sig äran att vara överstepräst. Nej, han fick den av honom som sa till honom:
”Du är min Son.
Idag har jag blivit din Far.”5:5 Jfr not till 1:5.
6På ett annat ställe säger han:
”Du är präst för evigt,
så som Melkisedek.”5:6 Se Ps 110:4. Melkisedek nämns första gången i 1 Mos 14:18-20.
7Medan han levde här på jorden grät han och ropade högt och bad till honom som kunde rädda honom från döden. Och han blev bönhörd på grund av sin gudsfruktan. 8Fastän han var Son, lärde han sig att lyda genom det lidande han gick igenom. 9När han blev fullkomnad, blev han upphovet till evig frälsning för alla som lyder honom. 10Gud kallade ju honom till att bli överstepräst, så som Melkisedek.
En mogen tro
11Det finns mycket mer vi kunde säga om det här, men ni är tröga till att lyssna och därför är det svårt att få er att förstå. 12Ni borde vid det här laget kunna undervisa andra, men i stället behöver ni än en gång bli undervisade om grundsatserna i Guds budskap. Ni behöver åter mjölk, inte fast föda! 13Den som fortfarande lever på mjölk är ett spädbarn och kan inte förstå en undervisning om rättfärdighet. 14Den fasta födan däremot är till för vuxna, för dem som genom lång träning har lärt sig att skilja mellan gott och ont.
