Ɔhene Lemuel Nsɛm
1Ɔhene Lemuel nsɛm a ɛyɛ nkɔmhyɛ a ne maame kyerɛɛ no:
2Ao me babarima, me yafunu ba,
Ao mebɔhyɛ ba,
3nsɛe wʼahoɔden wɔ mmaa31.3 Saa mmaa yi yɛ mmaa adwamanfoɔ a wɔwɔ ahemfie a wɔbɛtumi atwe ɔhene adwene afiri nʼadwuma so. ho,
wɔn a wɔgu ahemfo asu no.
4Lemuel, nsã nyɛ mma ahemfo;
asanom nyɛ mma ahemfo,
ɛnsɛ sɛ sodifoɔ pere nsaden ho;
5sɛ wɔnom nsã a, wɔn werɛ bɛfiri deɛ mmara no ka,
na wɔn a wɔdi wɔn nya no rennya deɛ wɔwɔ ho ɛkwan.
6Fa nsaden ma wɔn a wɔresɛe,
na fa nsã ma wɔn a wɔwɔ amanehunu mu;
7Momma wɔnnom, na wɔn werɛ mfiri wɔn hia
na wɔnnkae wɔn awerɛhoɔ bio.
8Kasa ma wɔn a wɔntumi nkasa mma wɔn ho,
kasa ma mmɔborɔfoɔ yiedie.
9Kasa na bu atɛntenenee;
kasa ma ahiafoɔ ne onnibie yiedie.
Awieeɛ: Ɔyere A Ɔsom Bo
10Ɔyere pa, hwan na ɔbɛnya?
Ɔsom bo pa ara sene nhwene pa.
11Ne kunu wɔ ne mu ahotosoɔ pa ara
na biribiara a ɛwɔ boɔ nhia no.
12Ɔde deɛ ɛyɛ brɛ no, na ɛnyɛ ɔhaw,
ne nkwa nna nyinaa mu.
13Ɔhwehwɛ odwannwi ne asaawa
na ɔde ne nsa nwono wɔ fɛ so.
14Ɔte sɛ adwadifoɔ ahyɛn,
ɔde ne nnuane firi akyirikyiri ba.
15Adeɛ nnya nkyeeɛ no na wasɔre;
ɔsiesie aduane ma nʼabusuafoɔ
na ɔkyekyɛ nnwuma ma ne mmaawa.
16Ɔdwene afuo ho, na ɔtɔ;
ɔfiri deɛ ɔnya mu yɛ bobefuo.
17Ɔde nsi yɛ nʼadwuma;
nʼabasa mu wɔ ahoɔden ma nʼadwuma.
18Ɔhwɛ sɛ nʼadwadie ho wɔ mfasoɔ,
na ne kanea ɛnnum anadwo.
19Daa, na ne nsa kura tadua mu
a ne nsateaa nso retoatoa asaawa.
20Ɔgo ne nsam ma ahiafoɔ
na ne nsa so onibie so.
21Sɛ sukyerɛmma tɔ a ne yam nhyehye no wɔ ne fiefoɔ ho;
ɛfiri sɛ wɔn nyinaa wɔ aduradeɛ a wɔde ko awɔ.
22Ɔyɛ ne mpasotam;
na ɔfira nwera ne serekye ntoma.
23Ne kunu wɔ animuonyam wɔ kuropɔn ɛpono ano,
baabi a ɔne asase no so mpanimfoɔ tena.
24Ɔpempam nwera ntadeɛ tontɔn,
na ɔtu abɔwomu ma adwadifoɔ.
25Ɔwɔ ahoɔden ne animuonyam;
na ɔnsuro nna a ɛwɔ nʼanim.
26Ɔkasa nyansa mu,
na nokorɛ nkyerɛkyerɛ wɔ ne tɛkrɛma so.
27Ɔhwɛ ne fidua mu nnwuma so
na ɔnnyegye aniha so.
28Ne mma sɔre a wɔfrɛ no nhyira;
ne kunu nso saa ara, na ɔkamfo no sɛ,
29“Mmaa pii yɛ nneɛma a ɛwɔ edin,
na wo deɛ, wosene wɔn nyinaa.”
30Ɔbaa kɔnɔfoɔ yɛ nnaadaa, na ahoɔfɛ twam ntɛm so;
nanso ɔbaa a ɔsuro Awurade no fata nkamfoɔ.
31Fa abasobɔdeɛ a wanya no ma no,
na wɔnkamfo ne nnwuma wɔ kuropɔn ɛpono ano.
Lemuels ordspråk
Den ideala kungen
1Ord av kung Lemuel, kung av Massa,31:1 Eller: Ord av Lemuel, kung av Massa. med vilka hans mor förmanade honom:
2”Min son, mitt livs son,
mina löftens son!
3Ge inte din kraft åt kvinnor,
din styrka åt dem som är kungars fördärv.
4Det passar inte för kungar att dricka vin
och inte furstar att längta efter sprit,
5för om de dricker så kanske de glömmer lagen
och vränger de förtrycktas rätt.
6Ge starka drycker till dem som håller på att förgås
och vin till de bedrövade.
7Låt dem dricka för att glömma sin fattigdom
och inte tänka på sitt elände mer.
8Öppna din mun för den stumme
och försvara dem som inte kan göra det själva.
9Öppna din mun och döm rättfärdigt,
skaffa rätt åt de fattiga och behövande.
Lovprisning av en god hustru
10Vem kan finna en god hustru?
Hon är långt mera värd än rubiner.
11Hennes man kan lita helt på henne,
och ingenting värt att nämna fattas honom.
12Hon gör honom gott, aldrig något ont,
från dag till dag, hela sitt liv.
13Hon skaffar ull och lin
och bearbetar det med sina skickliga händer.
14Likt handelsfartygen för hon hem mat
från avlägsna platser.
15Hon stiger upp medan det fortfarande är mörkt,
lagar mat åt sin familj
och ger tjänsteflickorna deras del.
16Hon granskar en åker och köper den.
Med pengar som hon själv tjänat
planterar hon en vingård.
17Hon är energisk
och tar tag i arbetet med starka armar.
18När hon ser att affärerna går bra
släcker hon inte sin lampa på natten heller.
19Med sina händer spinner hon
och med sina fingrar hanterar hon sländan.
20Hon räcker ut handen mot de fattiga
och sina armar mot de hjälpbehövande.
21Hon är inte orolig för sin familj när snön kommer,
för i hennes hem finns det varma kläder av ylle åt alla.
22Hon gör täcken åt sig,
och hon har kläder av fint linne och purpurrött ylle.
23Hennes man är välkänd i stadsporten,
där han sitter bland de äldste i landet.
24Hon syr fina linnekläder och säljer dem,
med bälten förser hon affärsmännen.
25Hon är en kvinna med styrka och prakt,
och leende möter hon dagen som kommer.
26Hon talar med vishet,
och vänlig undervisning är på hennes tunga.
27Hon vakar noga över allt som försiggår i huset
och äter aldrig lättjans bröd.
28Hennes barn står upp och prisar henne lycklig,
och hennes man lovordar henne:
29’Det finns många fantastiska kvinnor,
men du överträffar dem alla!’
30Charm kan bedra och skönhet är bara en vindfläkt,
men en kvinna som fruktar Herren blir prisad.
31Ge henne lön för allt hon gjort,
låt hennes gärningar prisas i stadsporten.”
