Provérbios 17 – OL & NUB

O Livro

Provérbios 17:1-28

1Melhor é um pedaço de pão seco, mas comido com tranquilidade,

do que ter a casa cheia de boa comida, no meio de discussões constantes.

2Um mordomo inteligente procurará orientar o filho do patrão que procede mal;

se o fizer, virá a ter direito a uma parte da herança desses filhos.

3O ouro e a prata são purificados pelo fogo,

mas é só o Senhor quem purifica os corações.

4Os pecadores procuram a companhia dos que falam e fazem como eles;

todo o mentiroso escuta a língua maligna.

5Desprezar os pobres é insultar a Deus que criou todos os homens;

não ficará sem castigo aquele que se alegra com a desgraça alheia.

6Para os avós, os netos são a sua coroa de glória,

tal como a coroa dos filhos são os pais.

7Normalmente, não se espera ouvir coisas sensatas da boca dum louco;

dum governante também não contamos que falte à verdade.

8Os presentes funcionam, muitas vezes, como uma chave mágica,

alcançando muito para quem os utiliza.

9A amizade faz esquecer muita coisa mal feita;

os que andam sempre a discutir são capazes de separar os melhores amigos.

10A repreensão dada a uma pessoa sensata é mais eficaz

do que cem açoites aplicados a um insensato.

11Os perversos anseiam a rebeldia;

por isso, não deixarão de ter alguém que os castigue severamente.

12Será menos perigoso ter um encontro com uma ursa enfurecida, a quem roubaram os filhotes,

do que com um louco num acesso de fúria.

13Para quem paga o bem com o mal

haverá sempre maldição na sua casa.

14Começar uma contenda é como abrir uma represa;

por isso, o melhor é evitá-la antes que ela rebente.

15O Senhor repudia tanto os que fecham os olhos às culpas dos maus

como os que condenam os justos.

16De que serve ao insensato ter dinheiro para comprar sabedoria,

se não tem entendimento?

17Um verdadeiro amigo é sempre leal

e é na adversidade que se forma um irmão.

18É prova de pouco juízo ficar por fiador doutra pessoa

e responsabilizar-se pelas suas dívidas.

19Quem ama a transgressão, ama o pecado;

quem se exalta, procura a ruína.

20O homem de coração perverso nunca será feliz;

o de língua mentirosa logo cai em desgraça.

21Triste coisa é ser-se pai dum filho insensato;

o pai de um louco não pode ter alegria.

22Um coração alegre tem o mesmo efeito dum bom remédio,

mas um espírito abatido torna todo o corpo doente.

23O ímpio aceita presentes em segredo,

para desviar o curso da justiça.

24A sabedoria é o grande objetivo das pessoas sensatas;

mas os olhos do louco vagueiam pela Terra,

sem saber o que o satisfaz de facto.

25Um filho insensato é um desgosto para o seu pai;

é a amargura para quem o deu à luz.

26É extremamente mau, quando os governantes castigam os justos,

e punem os que agem com honestidade.

27As pessoas entendidas, que têm conhecimento da vida,

sabem quando devem calar-se.

28Até o tolo é capaz de passar por esperto, quando sabe ficar quieto;

quando cala a boca, até pode ser tomado por inteligente.

Swedish Contemporary Bible

Ordspråksboken 17:1-28

1En torr brödkant och frid är bättre

än ett hus fullt med festmat och gräl.

2En förståndig tjänare får råda över en oduglig son

och dela arvet med bröderna.

3Silver prövas i degeln och guld i smältugnen,

men hjärtat prövas av Herren.

4Den gudlöse lyssnar till onda tungor,

och lögnaren är lyhörd för fördärvligt prat.

5Att håna den fattige är att håna hans skapare.

Den som gläder sig åt andras olycka går inte ostraffad.

6De gamlas krona är barnbarnen,

och sönernas stolthet är deras fäder.

7Det passar sig inte för dåren att vara stor i orden,

än mindre för en respektabel man att ljuga.

8En magisk sten är mutor för sin givare,

vart han än vänder sig har han framgång.

9Den som skyler en överträdelse främjar kärleken,

men den som gnatar om den skiljer vänner åt.

10Att tillrättavisa en förnuftig är effektivare

än hundra piskrapp på en dåre.

11Den onde vill bara göra uppror.

En grym budbärare ska sändas mot honom.

12Det är bättre att möta en björn som berövats sina ungar

än en dåre i hans dumhet.

13Om någon betalar igen gott med ont,

kommer olyckan aldrig att lämna hans hus.

14Att börja ett gräl är som att släppa lös vatten ur en fördämning.

Lägg därför ner saken innan striden bryter lös.

15Att låta den skyldige gå fri och döma den oskyldige – 

bådadera är något Herren avskyr.

16Till vilken nytta är pengar i en dåres hand?

Skulle han köpa visdom, han som ingen önskar?

17En väns kärlek består alltid,

och en broder är född för att hjälpa i nöd.

18Den som ger sitt handslag

och går i borgen för sin nästa har dåligt omdöme.

19Den som älskar att gräla älskar synden,

och den som gör sin port hög17:19 Att göra porten hög tycks symbolisera en skrytsam mun. inbjuder till fördärv.

20Den som har ett fördärvat sinne finner inget gott,

och den som ljuger råkar illa ut.

21Att få en son som saknar vett för med sig sorg,

en dåres far får ingen glädje.

22Ett glatt hjärta har en helande verkan,

men modlöshet blir som en torka in i märgen.

23Den gudlöse tar mutor ur fickan

för att förvränga rättvisan.

24Den förståndige fäster sin blick vid visheten,

men en dåres ögon blickar mot jordens ände.

25En dåraktig son vållar sin far sorg

och bedrövelse för den som fött honom.

26Det är illa nog att bötfälla en rättfärdig,

och rättvisan är satt ur spel när ädla människor bestraffas.

27Den förståndige är försiktig med vad han säger,

och den kloke har kontroll över sitt temperament.

28Även den dumme anses vis så länge han är tyst,

och kan verka förnuftig så länge han inte öppnar munnen.