1La respuesta amable calma la ira,
pero la agresiva provoca el enojo.
2La lengua de los sabios adorna el conocimiento;15:2 adorna el conocimiento (LXX); hace bien al conocimiento (TM).
la boca de los necios escupe necedades.
3Los ojos del Señor están en todo lugar,
vigilando a los buenos y a los malos.
4La lengua que brinda alivio15:4 que brinda alivio. Lit. que sana. es árbol de vida;
la lengua perversa deprime el espíritu.
5El necio desprecia la corrección de su padre;
el que la acepta demuestra prudencia.
6En la casa del justo hay gran abundancia;
en las ganancias del malvado, grandes problemas.
7Los labios de los sabios esparcen conocimiento;
el corazón de los necios ni piensa en ello.
8El Señor aborrece los sacrificios de los malvados,
pero se complace en la oración de los justos.
9El Señor aborrece el camino de los malvados,
pero ama a quienes siguen la justicia.
10Para el descarriado, disciplina severa;
para el que aborrece la corrección, la muerte.
11Muerte15:11 Muerte. Lit. Seol. y Destrucción15:11 Destrucción. Lit. el Abadón. están abiertas ante el Señor,
¡cuánto más los corazones humanos!
12Al insolente no le gusta que lo corrijan
ni busca la compañía de los sabios.
13El corazón alegre se refleja en el rostro,
el corazón dolido deprime el espíritu.
14El corazón entendido va tras el conocimiento;
la boca de los necios se nutre de tonterías.
15Para el afligido todos los días son malos;
para el que es feliz, todos son de fiesta.
16Más vale tener poco, con temor del Señor,
que muchas riquezas con grandes angustias.
17Más vale comer verduras sazonadas con amor
que toro engordado con odio.
18El que es iracundo provoca contiendas;
el que es paciente las apacigua.
19El camino del perezoso está plagado de espinas,
pero la senda del justo es como una calzada.
20El hijo sabio alegra a su padre;
el hijo necio menosprecia a su madre.
21Al necio le divierte su falta de juicio;
el entendido endereza sus propios pasos.
22Cuando falta el consejo, fracasan los planes;
cuando abunda el consejo, prosperan.
23Es muy grato dar la respuesta adecuada
y, cuando es oportuna, aún es más grato.
24El sabio sube por el sendero de vida,
para librarse de caer en los dominios de la muerte.15:24 en los dominios de la muerte. Lit. en el Seol.
25El Señor derriba la casa de los soberbios,
pero mantiene intactos los linderos de las viudas.
26El Señor aborrece los planes de los malvados,
pero se complace en las palabras puras.
27El ambicioso acarrea mal sobre su familia;
el que aborrece el soborno vivirá.
28El corazón del justo medita sus respuestas,
pero la boca del malvado rebosa de maldad.
29El Señor se mantiene lejos de los impíos,
pero escucha las oraciones de los justos.
30Una mirada radiante alegra el corazón
y las buenas noticias renuevan los huesos.
31El que atiende a la reprensión que da vida,
habitará entre los sabios.
32El que rechaza la corrección se desprecia a sí mismo;
el que la atiende gana entendimiento.
33El temor del Señor imparte sabiduría;
la humildad precede a la honra.
1Ett mjukt svar stillar vrede,
men hårda ord leder till harm.
2Den vises tal ger mycken kunskap,
men dåren pladdrar dumheter.
3Herren genomskådar allt
och håller sitt öga på både de onda och de goda.
4Helande ord är ett livets träd,
men svekfulla ord krossar modet.
5Den dumme förkastar sin fars fostran,
men klok är den som låter sig tillrättavisas.
6I den rättfärdiges hus finns en stor skatt,
men den gudlöses inkomster fördärvas.
7Den vises tal sprider kunskap,
men det finns inte i dårens tankar.
8Herren avskyr de ondas offer
men gläder sig över de rättsinnigas böner.
9Herren avskyr de gudlösas leverne,
men älskar den som strävar efter rättfärdighet.
10Den som överger vägen får en hård fostran15:10 Eller: Fostran är något ont för den som överger vägen…
och den som hatar tillrättavisning måste dö.
11Dödsriket och avgrunden ligger öppna för Herren.
Hur mycket mer då människornas innersta!
12Hädaren gillar inte att bli tillrättavisad,
och han vill inte gå till de visa.
13Ett glatt hjärta får ansiktet att utstråla glädje,
men hjärtesorg gör människan modlös.
14Den förnuftiges hjärta söker kunskap,
men dåren matar sig själv med dumhet.
15För den betryckte är varje dag en påfrestning,
men för den som är nöjd är var dag en fest.
16Det är bättre att äga lite och frukta Herren
än att äga mycket och oroa sig.
17En tallrik grönsaker med kärlek är bättre
än en fin oxstek med hat.
18En man med häftigt humör vållar strid,
men den tålmodige lugnar ner grälet.
19Den lates väg spärras av törne,
men den rättsinnige tar sig fram på en banad väg.
20En vis son är sin fars glädje,
en dåraktig föraktar sin mor.
21Den som saknar vett gläder sig över dumhet,
men den förståndige håller en rak kurs.
22Utan samråd går planerna i stöpet,
men med många rådgivare lyckas man.
23Det är en glädje för människan att kunna ge svar –
hur gott är inte ett ord i rätt tid!
24Den förståndige vandrar uppåt på livets väg
för att undvika dödsriket där nere.
25Herren river ner den högfärdiges hus,
men gränsen till änkors egendom beskyddar han.
26Herren avskyr de gudlösas tankar,
men vänliga ord är rena.
27Med oärligt förtjänta pengar drar man olycka över hela familjen,
men den som hatar mutor får ett långt liv.
28Den rättfärdige överväger sitt svar,
men ur den gudlöses mun flödar ondska.
29Herren är långt borta från de onda,
men han hör den rättfärdiges böner.
30En vänlig blick gör hjärtat glatt,
en god nyhet ger kroppen hälsa.
31Den som lyssnar till nyttig kritik
får vistas bland de visa.
32Den som avvisar fostran föraktar sitt eget liv,
men den som tar emot tillrättavisning får insikt.
33Herrens fruktan lär ut vishet,
och ödmjukhet är vägen till ära.
