1“Meus olhos viram tudo isso,
meus ouvidos o ouviram e entenderam.
2O que vocês sabem, eu também sei;
não sou inferior a vocês.
3Mas desejo falar ao Todo-poderoso
e defender a minha causa diante de Deus.
4Vocês, porém, me difamam com mentiras;
todos vocês são médicos que de nada valem!
5Se tão somente ficassem calados,
mostrariam sabedoria.
6Escutem agora o meu argumento;
prestem atenção à réplica de meus lábios.
7Vocês vão falar com maldade em nome de Deus?
Vão falar enganosamente a favor dele?
8Vão revelar parcialidade por ele?
Vão defender a causa a favor de Deus?
9Tudo iria bem se ele os examinasse?
Vocês conseguiriam enganá-lo
como podem enganar os homens?
10Com certeza ele os repreenderia
se, no íntimo, vocês fossem parciais.
11O esplendor dele não os aterrorizaria?
O pavor dele não cairia sobre vocês?
12As máximas que vocês citam são provérbios de cinza;
suas defesas não passam de barro.
13“Aquietem-se e deixem-me falar,
e aconteça comigo o que acontecer.
14Por que me ponho em perigo
e tomo a minha vida em minhas mãos?
15Embora ele me mate, ainda assim esperarei nele;
certo é que defenderei13.15 Ou Certamente ele me matará; não tenho esperança; ainda assim defenderei os meus caminhos diante dele.
16Aliás, será essa a minha libertação,
pois nenhum ímpio ousaria apresentar-se a ele!
17Escutem atentamente as minhas palavras;
que os seus ouvidos acolham o que eu digo.
18Agora que preparei a minha defesa,
sei que serei justificado.
19Haverá quem me acuse?
Se houver, ficarei calado e morrerei.
20“Concede-me só estas duas coisas, ó Deus,
e não me esconderei de ti:
21Afasta de mim a tua mão
e não mais me assustes com os teus terrores.
22Chama-me, e eu responderei,
ou deixa-me falar, e tu responderás.
23Quantos erros e pecados cometi?
Mostra-me a minha falta e o meu pecado.
24Por que escondes o teu rosto
e me consideras teu inimigo?
25Atormentarás uma folha levada pelo vento?
Perseguirás a palha?
26Pois fazes constar contra mim coisas amargas
e me fazes herdar os pecados da minha juventude.
27Acorrentas os meus pés
e vigias todos os meus caminhos,
pondo limites aos meus passos.
28“Assim o homem se consome como coisa podre,
como a roupa que a traça vai roendo.
Job menar att han är rättfärdig
1Jag har sett allt detta,
jag har hört och förstått.
2Vad ni vet, vet också jag,
jag är inte sämre än ni.
3Jag vill nu tala till den Väldige,
jag tänker försvara mig inför Gud själv.
4Ni hittar bara på lögner mot mig.
Ni är värdelösa läkare
5och gör bäst i att hålla tyst!
Det skulle vara det klokaste ni kunde göra.
6Lyssna nu till mitt försvar,
hör på mina inlägg.
7Måste ni försvara Gud med lögnaktigt tal,
föra falsk talan för honom?
8Vill ni vara partiska för honom,
försvara Guds sak?
9Hur ska det gå om han synar er?
Försöker ni lura honom som man lurar människor?
10Nej, han kommer att straffa er
om ni i hemlighet är partiska.
11Blir ni inte förskräckta av hans majestät?
Kommer inte fruktan för honom över er?
12Era ordspråk blir till aska
och ert försvar bräckligt som lera.
13Var nu tysta och låt mig tala till punkt.
Sedan får det bli som det blir med mig.
14Varför är jag beredd att riskera livet,
sätta det på spel?
15Han må döda mig,
något annat förväntar jag mig inte.
Ändå vill jag försvara min sak inför honom.
16Det ska bli min räddning,
för den ogudaktige vågar inte komma inför honom.
17Hör på mig!
Lyssna noga till mina ord!
18Jag har förberett min sak
och vet att jag kommer att få rätt.
19Kan någon säga emot mig på den punkten?
I så fall ska jag vara tyst och dö.
20Skona mig bara för två saker,
så jag slipper gömma mig för dig.
21Dra bort din hand ifrån mig
och sluta att plåga mig med skräcken för dig.
22Kalla på mig,
och jag ska svara.
Eller låt mig tala, och svara du mig.
23Hur många brott och synder har jag begått?
Visa mig mina överträdelser och min synd!
24Varför vänder du dig bort från mig?
Varför betraktar du mig som din fiende?
25Vill du skrämma ett löv, som blåser bort i vinden?
Jagar du efter torrt gräs?
26Du skriver upp bittra ting mot mig
och låter mig få igen för min ungdoms synder.
27Du låser mina fötter i bojor
och spårar mig var jag än går
genom att märka mina fotsulor.
28Jag tärs bort som ett ruttet träd
och som ett malätet klädesplagg.
