Psalm 50
Herrens dom
1En psalm av Asaf50:1 Ledare för levitiska tempelmusiker, se 1 Krön 25:1f.; 2 Krön 5:12..
Gud, Herren Gud, har talat,
och han kallar på jorden från öster till väster.
2Från Sion i dess fullkomliga skönhet
träder Gud fram i glans.
3Vår Gud kommer, han håller inte tyst.
En uppslukande eld går framför honom
och en rasande storm omger honom.
4Han kallar på himlen där ovan, och på jorden,
för att döma sitt folk.
5”Samla till mig mina fromma,
som ingår ett förbund med mig genom offer.”
6Himlarna förkunnar hans rättfärdighet,
för Gud är den som dömer. Séla
7”Lyssna, mitt folk, jag vill tala!
Israel, jag vill vittna mot dig.
Jag är Gud, din Gud.
8Jag klagar inte på dina offer eller brännoffer,
för dem har jag alltid framför mig.
9Jag behöver inga tjurar från ditt stall
eller bockar ur dina fållor,
10för alla skogens djur är mina,
likaså boskapen på de tusentals bergen.
11Jag känner varje fågel i bergen
och allt levande på marken är mitt.
12Även om jag var hungrig,
skulle jag inte säga det till dig,
för hela jorden är min,
och allt som finns på den.
13Skulle jag äta kött från tjurar
och dricka blod från bockar?
14Offra tacksägelse åt Gud,
och fullfölj vad du lovat till den Högste.
15Ropa till mig i nödens tid,
och jag ska befria dig, och du ska ära mig.”
16Men till den gudlöse säger Gud:
”Varför rabblar du bara upp mina bud
och talar om mitt förbund
17du som hatar vägledning
och vänder ryggen åt mina ord?
18När du ser en tjuv, slår du dig ihop med honom,
och du ger dig i lag med äktenskapsbrytare.
19Du använder din mun till det onda
och väver svek med din tunga.
20Du talar illa om din bror
och förtalar din mors son.
21Detta har du gjort, och jag höll mig tyst.
Du tänkte då att jag var som du.
Men jag tänker gå till rätta med dig
och låta dig se att jag straffar dig.
22Lägg märke till detta, ni som glömmer Gud,
för att jag inte ska slita er i stycken,
och då kan ingen rädda er längre.
23Den som offrar tacksägelse ärar mig,
och den som vandrar på min väg ska jag låta se Guds frälsning.”
መዝሙር 50
በመንፈስና በእውነት ማምለክ
የአሳፍ መዝሙር።
1ኀያሉ አምላክ፣ እግዚአብሔር ተናገረ፤
ከፀሓይ መውጫ እስከ ፀሓይ መግቢያ ድረስ ምድርን ጠራት።
2ፍጹም ውብ ከሆነችው ከጽዮን፣
እግዚአብሔር አበራ።
3አምላካችን ይመጣል፤ ዝምም አይልም፤
የሚባላ እሳት በፊቱ፣
የሚያስፈራ ዐውሎ ነፋስም በዙሪያው አለ።
4በሕዝቡ ይፈርድ ዘንድ፣
በላይ ያለውን ሰማይንና ምድርን እንዲህ ብሎ ይጠራል፤
5“በመሥዋዕት ከእኔ ጋር ኪዳን የገቡትን፣
ቅዱሳኔን ወደ እኔ ሰብስቧቸው።”
6ሰማያት ጽድቁን ያውጃሉ፤
እግዚአብሔር ራሱ ፈራጅ ነውና። ሴላ
7“ሕዝቤ ሆይ፤ ስማኝ፤ ልንገርህ፤
እስራኤል ሆይ፤ በአንተ ላይ ልመስክር፤
አምላክህ እኔ እግዚአብሔር ነኝ።
8ስለ መሥዋዕትህ አልነቀፍሁህም፤
የሚቃጠል መሥዋዕትህማ ሁልጊዜ በፊቴ ነው።
9እኔ ግን ኰርማህን ከበረት፣
ፍየሎችህንም ከጕረኖ የምፈልግ አይደለሁም፤
10የዱር አራዊት ሁሉ፣
በሺሕ ተራራዎች ላይ ያለውም እንስሳ የእኔ ነውና።
11በየተራራው ያለውን ወፍ ሁሉ ዐውቃለሁ፤
በሜዳ የሚገኘው ተንቀሳቃሽ ፍጡር ሁሉ የእኔ ነው።
12ብራብ ለአንተ አልነግርህም፤
ዓለምና በውስጧ ያለውም ሁሉ የእኔ ነውና።
13ለመሆኑ፣ እኔ የኰርማ ሥጋ እበላለሁን?
የፍየልንስ ደም እጠጣለሁን?
14ለእግዚአብሔር የምስጋና መሥዋዕት አቅርብ፤
ለልዑልም ስእለትህን ስጥ።
15በመከራ ጊዜ ወደ እኔ ጩኽ፤
አድንሃለሁ፤ አንተም ታከብረኛለህ።”
16ክፉውን ግን እግዚአብሔር እንዲህ ይለዋል፤
“ሕጌን ለማነብነብ፣
ኪዳኔንም በአፍህ ለመናገር ምን መብት አለህ?
17ተግሣጼን ትጠላለህና፤
ቃሌንም ወደ ኋላህ ትጥላለህ።
18ሌባውን ስታይ አብረኸው ነጐድህ፤
ዕድል ፈንታህንም ከአመንዝሮች ጋር አደረግህ።
19አፍህን ለክፋት አዋልህ፤
አንደበትህም ሽንገላን ጐነጐነ።
20ተቀምጠህ ወንድምህን አማኸው፤
የእናትህንም ልጅ ስም አጐደፍህ።
21ይህን አድርገህ ዝም አልሁ፤
እንደ አንተ የሆንሁ መሰለህ።
አሁን ግን እገሥጽሃለሁ፣
ፊት ለፊትም እወቅሥሃለሁ።
22“እናንተ እግዚአብሔርን የምትረሱ፤ ይህን ልብ በሉ፤
አለዚያ ብትንትናችሁን አወጣለሁ፤
የሚያድናችሁም የለም።
23የምስጋናን መሥዋዕት የሚሠዋ ያከብረኛል፤
መንገዱንም ቀና ለሚያደርግ50፥23 ወይም መንገዱን ለሚገነዘብ ተብሎ መተርጐም ይችላል።፣
የእግዚአብሔርን ማዳን አሳየዋለሁ።”
