Psalm 18
Kungens tacksägelse
(2 Sam 22:1-51)
1För körledaren. Av Herrens tjänare David, som sjöng denna sång till Herren, när Herren hade räddat honom från alla hans fiender och från Sauls våld.
2Herre, vad jag älskar dig, du min styrka!
3Herren är min klippa,
han är min borg, min räddare.
Han är min Gud, min tillflykts klippa.
Han är min sköld och min frälsnings horn18:3 Genomgående i Psaltaren är horn en bild för ära, makt och styrka., mitt värn.
4När jag ropar till Herren,
han som är värd allt pris,
räddar han mig från alla mina fiender.
5Dödens snaror omgav mig,
fördärvets strömmar sköljde över mig.
6Dödsrikets band omgav mig,
dödens snaror föll över mig.
7I min förtvivlan vädjade jag till Herren,
ropade till min Gud, och han hörde mig i sitt tempel.
Mitt rop nådde hans öron.
8Då darrade jorden och bävade,
bergens grundvalar skakade.
De skälvde, för han var vred.
9Rök vällde fram ur hans näsborrar
och eldslågor slog ut från hans mun.
Han sprutade glöd.
10Han sänkte ner himlen
och kom ner med mörka moln under sina fötter.
11Han red på en kerub och flög,
med vindens vingar svävade han fram.
12Han dolde sig inne i mörkrets tält som omslöt honom:
mörka vatten, tjocka regnmoln.
13I ljuset av hans närvaro bröt molnen fram,
med hagel och klot av eld.
14Herren dundrade i himlen.
Den Högste lät sin stämma höras
med hagel och klot av eld.
15Han sköt sina pilar och skingrade dem,
han lät blixtar i mängd ljunga och förvirrade dem.
16Vattnens bäddar visade sig,
jordens grund blev synlig på din tillrättavisning, Herre,
för din vredes stormvind.
17Från höjden sträckte han ner sin hand, grep tag i mig
och drog mig upp ur det djupa vattnet.
18Han räddade mig från mina mäktiga fiender,
från dem som var starkare än jag.
19De anföll mig på min olyckas dag,
men Herren blev mitt stöd.
20Han ledde mig till en rymlig plats,
han räddade mig,
för han älskar mig.
21Eftersom jag hade handlat rättfärdigt och rent
belönade Herren mig.
22Jag har följt Herrens vägar.
Jag har inte avfallit och vänt mig bort ifrån min Gud.
23Jag har noga hållit hans lagar
och aldrig överträtt någon enda av dem.
24Jag har varit fläckfri inför honom
och aktat mig för att synda.
25Därför har Herren belönat min rättfärdighet,
mina händers renhet inför honom.
26Du är trogen mot den som är trogen.
Du är pålitlig för den som är pålitlig.
27Du visar dig ren mot den rene,
men den som sviker möter du med list.
28Du räddar det folk som är förnedrat,
men du förödmjukar de stolta.
29Du låter mitt ljus lysa, Herre, min Gud,
förvandlar mitt mörker till ljus.
30Med din hjälp kan jag anfalla en här,
med min Gud störta fram mot en mur.
31Guds väg är fullkomlig.
Alla Herrens ord är sanna.
Han är en sköld för alla som tar sin tillflykt till honom.
32Vem är Gud utom Herren?
Vem är en klippa utom vår Gud?
33Gud ger mig kraft
och hjälper mig att vandra på den rätta vägen.
34Han gör mig säker på foten som en hind,
och ställer mig uppe på bergen.
35Han ger mig skicklighet i striden
och lär mig hur jag ska spänna bågen.
36Du gav mig din frälsnings sköld.
Din högra hand stödde mig
och när du svarade mig, stärkte du mig18:36 En annan möjlig betydelse är: din omtanke stärkte mig..
37Du gav mig fotfäste,
så att jag aldrig behövde snava.
38Jag förföljde mina fiender
och hann upp dem,
och jag vände inte om
förrän alla hade förintats.
39Jag krossade dem, så att de inte kunde resa sig.
Jag trampade ner dem fullständigt.
40Du gav mig styrka till att strida.
Mina fiender föll besegrade framför mina fötter.
41Du drev mina fiender på flykten.
Jag har utplånat dem allesammans.
42De ropade på hjälp,
men ingen räddade dem.
De ropade på Herren,
men han svarade inte.
43Jag krossade dem till dammkorn.
Jag trampade ner dem som smuts på gatan.
44Du räddade mig då jag anfölls av folken.
Du gjorde mig till ledare över folken,
även främlingar kom och betjänade mig.
45Främlingar kom krypande till mig.
När jag talade till dem, lydde de.
46Främlingars mod försvann,
och darrande kom de ut ur sina fästen.
47Herren lever! Prisad vare han,
min klippa, upphöjd vare min frälsnings Gud!
48Gud låter mig hämnas mina fiender,
och lägger folken under mig.
49Du räddar mig undan mina fiender.
Du låter dem inte få tag på mig,
utan skyddar mig från dessa våldsmän.
50Därför vill jag prisa dig bland folken, Herre,
och sjunga till din ära!
51Han ger stora segrar till sin smorde kung.
Han är nådig mot David
och hans ättlingar för evigt.
Psalm 18
For the director of music. A psalm of David, the servant of the Lord. He sang the words of this song to the Lord. He sang them when the Lord saved him. He saved him from the power of all his enemies and of Saul. David said,
1I love you, Lord.
You give me strength.
2The Lord is my rock and my place of safety. He is the God who saves me.
My God is my rock. I go to him for safety.
He is like a shield to me. He’s the power that saves me. He’s my place of safety.
3I called out to the Lord. He is worthy of praise.
He saved me from my enemies.
4The ropes of death were almost wrapped around me.
A destroying flood swept over me.
5The ropes of the grave were tight around me.
Death set its trap in front of me.
6When I was in trouble, I called out to the Lord.
I cried to my God for help.
From his temple he heard my voice.
My cry for help reached his ears.
7The earth trembled and shook.
The base of the mountains rocked back and forth.
It trembled because the Lord was angry.
8Smoke came out of his nose.
Flames of fire came out of his mouth.
Burning coals blazed out of it.
9He opened the heavens and came down.
Dark clouds were under his feet.
10He stood on the cherubim and flew.
The wings of the wind lifted him up.
11He covered himself with darkness.
The dark rain clouds of the sky were like a tent around him.
12Clouds came out of the brightness that was all around him.
They came with hailstones and flashes of lightning.
13The Lord thundered from heaven.
The voice of the Most High God was heard.
14He shot his arrows and scattered our enemies.
He sent great flashes of lightning and chased the enemies away.
15The bottom of the sea could be seen.
The foundations of the earth were uncovered.
Lord, it happened when your anger blazed out.
It came like a blast of breath from your nose.
16He reached down from heaven. He took hold of me.
He lifted me out of deep waters.
17He saved me from my powerful enemies.
He set me free from those who were too strong for me.
18They opposed me when I was in trouble.
But the Lord helped me.
19He brought me out into a wide and safe place.
He saved me because he was pleased with me.
20The Lord has been good to me because I do what is right.
He has rewarded me because I lead a pure life.
21I have lived the way the Lord wanted me to.
I am not guilty of turning away from my God.
22I keep all his laws in mind.
I haven’t turned away from his commands.
23He knows that I am without blame.
He knows I’ve kept myself from sinning.
24The Lord has rewarded me for doing what is right.
He has rewarded me because I haven’t done anything wrong.
25Lord, to those who are faithful you show that you are faithful.
To those who are without blame you show that you are without blame.
26To those who are pure you show that you are pure.
But to those whose paths are crooked you show that you are clever.
27You save those who aren’t proud.
But you bring down those whose eyes are proud.
28Lord, you keep the lamp of my life burning brightly.
You are my God. You bring light into my darkness.
29With your help I can attack a troop of soldiers.
With the help of my God I can climb over a wall.
30God’s way is perfect.
The Lord’s word doesn’t have any flaws.
He is like a shield
to all who go to him for safety.
31Who is God except the Lord?
Who is the Rock except our God?
32God gives me strength for the battle.
He keeps my way secure.
33He makes my feet like the feet of a deer.
He causes me to stand on the highest places.
34He trains my hands to fight every battle.
My arms can bend a bow of bronze.
35Lord, you are like a shield that keeps me safe.
Your strong right hand keeps me going.
Your help has made me great.
36You give me a wide path to walk on
so that I don’t twist my ankles.
37I chased my enemies and caught them.
I didn’t turn back until they were destroyed.
38I crushed them so that they couldn’t get up.
They fell under my feet.
39Lord, you gave me strength to fight the battle.
You made my enemies humble in front of me.
40You made them turn their backs and run away.
So I destroyed my enemies.
41They cried out for help. But there was no one to save them.
They called out to the Lord. But he didn’t answer them.
42I beat them as fine as dust blown by the wind.
I stomped on them like mud in the streets.
43You saved me when my own people attacked me.
You made me the ruler over nations.
People I didn’t know serve me now.
44People from other lands bow down to me in fear.
As soon as they hear me, they obey me.
45All of them give up hope.
They come trembling out of their hiding places.
46The Lord lives! Give praise to my Rock!
Give honor to God my Savior!
47He is the God who pays back my enemies.
He brings the nations under my control.
48He saves me from my enemies.
You have honored me more than them.
You have saved me from a man who wanted to hurt me.
49Lord, I will praise you among the nations.
I will sing the praises of your name.
50The Lord helps his king win great battles.
He shows his faithful love to his anointed king.
He shows it to David and to his family forever.
