Femte sången: folkets bön
1Herre, kom ihåg allt som drabbat oss!
Se vår förnedring!
2Vår egendom har beslagtagits av främlingar,
våra hus ägs nu av utlänningar.
3Vi har blivit faderlösa barn,
våra mödrar är som änkor.
4Vi måste betala för vattnet vi dricker,
och vår ved får vi köpa.
5Våra förföljare är alldeles inpå oss,
vi är uttröttade men får ingen vila.
6Vi har gett oss under Egypten och Assyrien
för att få bröd att mätta oss med.
7Våra förfäder syndade och finns inte mer,
vi får bära deras skuld.
8Slavar härskar över oss,
och det finns ingen som befriar oss ur deras hand.
9Med risk för livet hämtar vi vårt bröd,
för svärdet härjar i öknen.
10Vår hud glöder som en ugn,
vi är febriga av hunger.
11De har kränkt kvinnorna i Sion
och flickorna i städerna i Juda.
12Furstarna har de hängt,
och de äldste visas ingen respekt.
13Unga män sliter vid kvarnstenarna,5:13 Grundtextens innebörd är osäker; mer ordagrant …bär på kvarnstenar, men enligt Septuaginta: De utvalda gråter högt….
pojkar dignar under bördor av ved.
14De gamla samlas inte längre i stadsporten,
och de ungas musik har upphört.
15Glädjen är borta ur våra hjärtan,
vår dans har vänts till sorg.
16Kronan har fallit från vårt huvud.
Ve oss som syndade så!
17Därför är vårt hjärta så tungt,
därför har våra ögon blivit skumma.
18Sions berg ligger öde,
schakaler strövar omkring där.
19Men du, Herre, regerar för evigt,
din tron består från generation till generation.
20Varför har du glömt oss för alltid,
övergett oss för resten av livet?
21För oss åter till dig, Herre, så att vi får återvända!
Låt allting bli återställt som det var förut,
22om du inte helt har förkastat oss
och är så vred på oss.
1Recuerda, Señor, lo que nos ha sucedido;
ten en cuenta nuestro oprobio.
2Nuestra heredad ha caído en manos extrañas;
nuestro hogar, en manos de extranjeros.
3No tenemos padre, hemos quedado huérfanos;
nuestras madres se han quedado viudas.
4El agua que bebemos, tenemos que pagarla;
la leña, tenemos que comprarla.
5Los que nos persiguen nos pisan los talones;5:5 Los que … los talones. Lit. Sobre nuestro cuello nos persiguen.
estamos fatigados y no hallamos descanso.
6Hicimos tratos5:6 Hicimos tratos. Lit. Dimos la mano. con Egipto y con Asiria
para conseguir alimentos.
7Nuestros padres pecaron y murieron,
pero a nosotros nos tocó el castigo.
8Ahora nos gobiernan los esclavos,
y no hay quien nos libre de sus manos.
9Exponiéndonos a los peligros5:9 Exponiéndonos a los peligros. Lit. Por causa de la espada. del desierto,
nos jugamos la vida para obtener alimentos.
10La piel nos arde como un horno;
¡de hambre nos da fiebre!
11En Sión y en los pueblos de Judá
fueron violadas casadas y solteras.
12A nuestros jefes los colgaron de las manos,
y ni siquiera respetaron a nuestros ancianos.
13A nuestros mejores jóvenes los pusieron a moler;
los niños tropezaban bajo el peso de la leña.
14Ya no se sientan los ancianos
a las puertas de la ciudad;
no se escucha ya la música de los jóvenes.
15En nuestro corazón ya no hay gozo;
la alegría de nuestras danzas se convirtió en tristeza.
16Nuestra cabeza se ha quedado sin corona.
¡Ay de nosotros; hemos pecado!
17Desfallece nuestro corazón;
se apagan nuestros ojos,
18porque el monte Sión se halla desolado,
y sobre él rondan los chacales.
19Pero tú, Señor, reinas por siempre;
tu trono permanece eternamente.
20¿Por qué siempre nos olvidas?
¿Por qué nos abandonas tanto tiempo?
21Permítenos volver a ti, Señor, y volveremos;
devuélvenos la gloria de antaño.5:21 devuélvenos … antaño. Lit. renueva nuestros días como antes.
22La verdad es que nos has rechazado
y te has excedido en tu enojo contra nosotros.
