Job känner att vännerna sviker
1Job svarade:
2Hur länge tänker ni hålla på att plåga mig
och bryta ner mig med alla era ord?
3Tio gånger har ni nu skymfat mig,
utan att skämmas kränkt mig.
4Och om jag nu verkligen har felat,
så är det väl min ensak.
5Om ni vill framhålla er förträfflighet mot mig
och använda min förnedring emot mig,
6ska ni då veta att det är Gud som har gjort mig orätt,
fångat mig i sitt nät.
7Jag klagar över våldet mot mig
men får inget svar.
Jag ropar
men får ingen rättvisa.
8Han har spärrat vägen för mig
så att jag inte kommer fram
och lagt mina stigar i mörker.
9Han har klätt av mig all min ära
och tagit ifrån mig min krona.
10Han bryter ner mig från alla sidor,
så att jag går under.
Han drar upp mitt hopp med rötterna som ett träd.
11Hans vrede brinner mot mig.
Han räknar mig som en fiende.
12Hans trupper samlar sig till angrepp,
de tågar fram mot mig,
de slår läger kring mitt tält.
13Han har gjort mina bröder till främlingar för mig,
alla jag kände har vänt mig ryggen.
14Mina släktingar har svikit mig.
Mina vänner har övergett mig.
15De som bor i mitt hus
och mina slavar och slavinnor
betraktar mig som en främling.
16Jag ropar på min tjänare,
men han kommer inte,
inte ens om jag tigger och ber om det.
17Min andedräkt är vidrig för min hustru,
och mina bröder vägrar att kännas vid mig.19:17 Grundtextens innebörd är osäker.
18Till och med små barn föraktar mig.
När jag träder fram, hånar de mig.
19Mina närmaste vänner avskyr mig.
De som jag älskade har vänt mig ryggen.
20Mina ben sticker ut genom köttet,
av mig finns inget annat kvar än tandköttet.19:20 Grundtextens innebörd är osäker.
21Visa nåd mot mig, mina vänner, visa nåd mot mig,
för Guds hand har slagit mig.
22Varför måste ni förfölja mig
som Gud gör?
Får ni aldrig nog av att slita sönder mig?
23Om ändå mina ord hade skrivits ner, upptecknats i en bok,
24graverats med järnstift och med bly i en klippa för evigt!
25Men jag vet att min förlossare19:25 Grundtextens ord som här översätts förlossare används i flera olika sammanhang och översätts därför något olika beroende på sammanhanget, se 4 Mos 35:12 med not. Förlossarens identitet i denna vers är oklar, men ordet kan brukas som bild på Gud och sannolikt är det Gud som avses här. lever
och att han till sist ska träda fram över jorden.
26Jag vet också att även om mitt skinn förstörs,
ska jag i min kropp få se Gud.19:26 Grundtextens innebörd är osäker.
27Jag ska se honom med mina egna ögon,
inte som en främling.
En förtärande längtan fyller mitt hjärta.
28Ni säger: ”Hur ska vi förfölja honom,
för roten till det onda finns ju hos honom?”
29Frukta för svärdet, ni,
för vrede är en synd som straffas med svärd.
Ni ska veta att det finns en dom.
19
ヨブのことば
1ヨブの返答。
2「いつまで、あなたたちは私を悩ませ、
いい加減な論法で言いくるめようとするのか。
3もう十回も、私が罪人だと決めつけた。
そんなにひどく私を責め立てて、
恥ずかしいと思わないのか。
4私が悪いとしても、
あなたがたはまだ、その事実を証明していない。
5何もかもお見通しだと思っているようだが、
それなら、私の落度を証明してみるがよい。
6いま言えることは、神が私を押し倒し、
網で生け捕りにしたということだ。
7必死に助けを求めても、だれも相手にしてくれない。
声を限りに叫んでも、人間扱いさえしてもらえない。
8神は私の道を遮断し、光を闇に変えた。
9私の栄光をはぎ取り、冠を取り上げた。
10私はとことんまで打ちのめされ、虫の息となった。
もうおしまいだ。
11神は私を敵視し、私に向かって怒りを燃やす。
12神の送った軍勢は、
私の回りを二重三重に取り囲む。
13神は兄弟や友人たちまで遠ざけた。
14親族は私を裏切り、友人も私を見捨てた。
15家の者は、召使でさえ、私を赤の他人のように扱う。
私は神を知らない外国人と同じ扱いを受けている。
16召使は呼んでも来ない。
こちらが手をついてお願いするしまつだ。
17妻や兄弟からも、嫌われてしまった。
18年端もゆかぬ子どもまでがさげすむ。
起き上がって話しかけようとすると、あざけり笑う。
19親友は私を毛虫のように嫌い、
手塩にかけてきた者たちも背いた。
20私は骨と皮ばかりになり、かろうじて助かったのだ。
21友よ、お願いだ。
神の怒りの手で打たれた、私の身にもなってくれ。
22神といっしょになって、私をいじめないでくれ。
これだけ私の悩みを見れば満足だろう。
23-24ああ、この訴えを鉄のペンで岩に書きつけ、
いつまでも残せたらよいのに。
25だが、私は知っている。
私を救うお方は生きておられ、
ついには地上に降り立つのだ。
26この肉体が朽ち果てたのち、
私は新しい肉体で神を見る。
27そのとき、
神は私の味方になってくださるはずだ！
そうだ、その時私の目に映る神は、
見も知らぬお方ではなく、
親しい友人であるはずだ！
ああ、何とすばらしい希望だろう。
28なのにあなたたちは、私の刑が確定したかのように、
臆面もなく私を責め立てている。
29警告しておこう。
そんな態度をとっていれば、
あなたたちも罰せられることを忘れてはならない。」
