Höga visan 2 – NUB & PCB

Hon:

1Jag är en Sharons ros,

en lilja i dalen.

Han:

2Som en lilja bland törnen

är min älskade bland flickor.

Hon:

3Som ett äppelträd i skogen

är min älskade bland unga män.

Jag njuter av att sitta i hans skugga,

och hans frukt smakar sött.

4Han för mig in i vinsalen,

med sin kärlek som en fana över mig.2:4 Betydelsen av de hebreiska orden som här översätts vinsalen och fana är osäker.

5Styrk mig med druvkakor,

pigga upp mig med äpplen,

för jag är sjuk av kärlek.

6Hans vänstra arm vilar under mitt huvud,

och med sin högra hand smeker han mig.

7Jag besvär er, Jerusalems döttrar,

vid gasellerna och hindarna på fälten:

oroa inte kärleken, väck den inte

förrän den själv vill.

8Hör, min älskade kommer! Se!

Här kommer han springande över bergen,

hoppande över kullarna.

9Min älskade är som en gasell,

som en ung hjort.

Där står han bakom muren,

och han tittar in genom fönstret,

blickar genom gallret.

10Min älskade säger till mig:

”Stig upp, min älskade, min sköna,

och kom!

11Se! Vintern är förbi

och regnet är över.

12På marken skjuter blommorna upp,

sångens tid är inne,

och turturduvan hörs i vårt land.

13Fikonträdet får sina första frukter,

och vinstockarna står i blom och doftar.

Stig upp, min älskade,

min sköna, och kom!”

Han

14Du min duva bland bergsklyftor,

i gömstället i bergsväggen,

låt mig se din gestalt,

låt mig höra din röst!

För din röst är underbar,

din gestalt så skön.

Vännerna:2:15 Det är osäkert om det är vännerna som talar, men pluralformen (oss…våra) tyder på det.

15Fånga rävarna åt oss,

de små rävarna som förstör vingårdarna,

våra vingårdar som nu står i blom.

Hon:

16Min älskade är min och jag är hans,

han som vallar sin hjord bland liljorna.

17Tills vindarna vaknar,2:17 Det är osäkert om det är morgon eller kväll som åsyftas. tills skuggorna flyr,

kom åter, min älskade,

kom som en gasell, ja som en ung hjort

över de blommande kullarna.