1I, Paul, am writing this letter. I am an apostle. People have not sent me. No human authority has sent me. I have been sent by Jesus Christ and by God the Father. God raised Jesus from the dead. 2All the brothers and sisters who are with me join me in writing.
We are sending this letter to you, the members of the churches in Galatia.
3May God our Father and the Lord Jesus Christ give you grace and peace. 4Jesus gave his life for our sins. He set us free from this evil world. That was what our God and Father wanted. 5Give glory to God for ever and ever. Amen.
There Is No Other Good News
6I am amazed. You are so quickly deserting the one who chose you. He chose you to live in the grace that Christ has provided. You are turning to a different “good news.” 7What you are accepting is really not the good news at all. It seems that some people have gotten you all mixed up. They are trying to twist the good news about Christ. 8But suppose even we should preach a different “good news.” Suppose even an angel from heaven should preach it. Suppose it is different from the good news we gave you. Then let anyone who does that be cursed by God. 9I have already said it. Now I will say it again. Suppose someone preaches a “good news” that is different from what you accepted. That person should be cursed by God.
10Am I now trying to get people to think well of me? Or do I want God to think well of me? Am I trying to please people? If I were, I would not be serving Christ.
Paul Was Appointed by God
11Brothers and sisters, here is what I want you to know. The good news I preached does not come from human beings. 12No one gave it to me. No one taught it to me. Instead, I received it from Jesus Christ. He showed it to me.
13You have heard how I lived earlier in my Jewish way of life. With all my strength I attacked the church of God. I tried to destroy it. 14I was moving ahead in my Jewish way of life. I went beyond many of my people who were my own age. I held firmly to the teachings passed down by my people. 15But God set me apart from before the time I was born. He showed me his grace by appointing me. He was pleased 16to show his Son in my life. He wanted me to preach about Jesus among the Gentiles. When God appointed me, I decided right away not to ask anyone for advice. 17I didn’t go up to Jerusalem to see those who were apostles before I was. Instead, I went into Arabia. Later I returned to Damascus.
18Then after three years I went up to Jerusalem. I went there to get to know Peter. I stayed with him for 15 days. 19I didn’t see any of the other apostles. I only saw James, the Lord’s brother. 20Here is what you can be sure of. And God is even a witness to it. What I am writing you is not a lie.
21Then I went to Syria and Cilicia. 22The members of Christ’s churches in Judea did not know me in a personal way. 23They only heard others say, “The man who used to attack us has changed. He is now preaching the faith he once tried to destroy.” 24And they praised God because of me.
Hälsning
1Från Paulus, en apostel1:1 Eller sändebud. som inte är utsänd av människor, eller genom någon människa, utan av Jesus Kristus1:1 Se not till Matt 1:1. själv och av Gud Fadern som har uppväckt honom från de döda.
2Jag och alla de troende1:2 Ordagrant: bröder. Ordet översätts även (tros)syskon. här hälsar till församlingarna i Galatien.
3Nåd och frid från Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus, 4som offrade sig för våra synder för att rädda oss från den här onda tidsåldern, så som vår Gud och Fader ville. 5Härligheten tillhör honom i all evighet, amen.
Galaterna har övergett det sanna budskapet
6Jag är förvånad över att ni så snart överger honom som genom Kristus nåd kallade er och vänder er bort till ett annat ”evangelium”, 7trots att det inte finns något annat. Det är bara några som vill ställa till med förvirring bland er genom att förvränga evangeliet om Kristus.
8Men om någon, om det så vore vi själva eller en ängel från himlen, förkunnar ett annat ”evangelium” än det vi har förkunnat för er, så må han vara förbannad. 9Jag upprepar det jag redan tidigare har sagt: om någon förkunnar ett annat ”evangelium” än det ni har tagit emot, så må han vara förbannad.
10Försöker jag nu hålla mig väl med människor, eller med Gud? Är det människors gillande jag söker? Om jag nu fortfarande försökte hålla mig väl med människor skulle jag inte kunna tjäna Kristus.
Paulus budskap kommer från Jesus själv
11Syskon, jag försäkrar er att det evangelium som jag har förkunnat inte är något som människor har tänkt ut. 12Jag har inte heller fått eller lärt mig det genom någon människa, utan genom en uppenbarelse från Jesus Kristus själv.
13Ni har ju hört hurdan jag var förut, som en övertygad anhängare av den judiska religionen, hur jag förföljde Guds församling och gjorde allt för att utrota den. 14Jag gick längre i judendom än många jämnåriga i mitt folk och var ivrigare än de att följa alla de traditioner jag ärvt av mina förfäder.
15Men redan innan jag föddes hade Gud utsett mig, och han kallade mig genom sin nåd. 16Han lät sin Son visa sig för mig, för att jag skulle förkunna evangeliet om honom till hedningarna. Då sökte jag inte upp någon människa för att fråga om råd. 17Jag for inte upp till Jerusalem för att leta upp de män som var apostlar före mig. Jag begav mig istället till Arabien1:17 Nabatéernas land söder om Damaskus och öster om Jordanfloden., och återvände sedan till Damaskus.1:17 Paulus gick kanske ut i ödemarken för att meditera och återvände sedan till staden där han hade börjat tro på Kristus. 18Det dröjde hela tre år innan jag for upp till Jerusalem för att besöka Kefas1:18 Kefas är det arameiska namnet för Petrus (grek.), och de båda betyder klippa., och jag stannade då hos honom i två veckor. 19Några andra apostlar träffade jag inte, förutom Jakob, Herrens bror. 20Vad jag skriver här är sant. Gud själv kan intyga att jag inte ljuger för er. 21Sedan fortsatte jag till Syrien och Kilikien. 22Jag var okänd för Kristus församlingar i Judeen. 23Det enda de hade hört var ett rykte: ”han som förut förföljde oss förkunnar nu själv den tro han ville utrota.” 24Och de hyllade Gud för min skull.
