በባልና በሚስት መካከል ሊኖር የሚገባ ግንኙነት
1ሚስቶች ሆይ፤ እናንተም እንደዚሁ ለባሎቻችሁ ተገዙ፤ አንዳንድ ለቃሉ የማይታዘዙ ቢኖሩ፣ ያለ ቃል በሚስቶቻቸው አኗኗር ተማርከው ይመለሳሉ፤ 2ይህም የሚሆነው ንጹሕና ፍጹም አክብሮት የተሞላውን ኑሯችሁን ሲመለከቱ ነው። 3ውበታችሁ በውጫዊ ነገሮች በመሽሞንሞን፣ ይኸውም፣ ሹሩባ በመሠራት፣ በወርቅ በማጌጥና በልብስ አይሁን፤ 4ነገር ግን ውበታችሁ በእግዚአብሔር ፊት ዋጋው እጅግ የከበረ፣ ገርና ጭምት መንፈስ ያለበት፣ ምንጊዜም የማይጠፋ የውስጥ ሰውነት ውበት ይሁን፤ 5ተስፋቸውን በእግዚአብሔር ላይ የጣሉ የቀድሞ ቅዱሳን ሴቶች ራሳቸውን ያስዋቡት በዚህ ዐይነት ለባሎቻቸው በመገዛት ነበርና። 6ሣራም አብርሃምን “ጌታዬ” እያለች ትታዘዘው ነበር፣ እናንተም ምንም ሳትፈሩ መልካም ብታደርጉ የእርሷ ልጆች ናችሁ።
7ባሎች ሆይ፤ እናንተም ደግሞ ጸሎታችሁ እንዳይደናቀፍ በኑሯችሁ ሁሉ ለሚስቶቻችሁ ዐስቡላቸው፤ ደካሞች ስለሆኑና የሕይወትንም በረከት አብረዋችሁ ስለሚወርሱ አክብሯቸው።
መልካም በማድረግ መከራን መቀበል
8በመጨረሻም ሁላችሁ በአንድ ሐሳብ ተስማሙ፤ እርስ በርሳችሁ ተሳሰቡ፤ እንደ ወንድማማቾች ተዋደዱ፤ ርኅሩኆችና ትሑታን ሁኑ። 9ክፉን በክፉ ወይም ስድብን በስድብ ፈንታ አትመልሱ፤ በዚህ ፈንታ ባርኩ፤ ምክንያቱም እናንተ የተጠራችሁት እንደነዚህ ያሉትን ነገሮች እያደረጋችሁ በረከትን ለመውረስ ነው። 10ስለዚህ፣
“ሕይወትን የሚወድድ፣
መልካም ቀኖችን ሊያይ የሚፈልግ፣
ምላሱን ከክፉ፣
ከንፈሮቹንም ተንኰል ከመናገር ይከልክል።
11ከክፉ ይራቅ፤ መልካምንም ያድርግ፤
ሰላምን ይፈልግ፤ ይከተላትም፤
12ምክንያቱም የጌታ ዐይኖች ጻድቃንን ይመለከታሉና፤
ጆሮቹም ጸሎታቸውን ለመስማት የተከፈቱ ናቸው፤
የጌታ ፊት ግን በክፉ አድራጊዎች ላይ ነው።”
13መልካም ነገር ለማድረግ ብትቀኑ የሚጐዳችሁ ማን ነው? 14ነገር ግን ስለ ጽድቅ እንኳ መከራ ቢደርስባችሁ ብፁዓን ናችሁ፤ “ዛቻቸውን አትፍሩ3፥14 ወይም የሚፈሩትን አትፍሩ፤ አትታወኩም።” 15ክርስቶስን ጌታ አድርጋችሁ በልባችሁ ቀድሱት። እናንተ ስላላችሁ ተስፋ ምክንያትን ለሚጠይቋችሁ ሁሉ መልስ ለመስጠት ሁልጊዜ የተዘጋጃችሁ ሁኑ፤ ነገር ግን ይህን ሁሉ በትሕትናና በአክብሮት አድርጉት፤ 16በክርስቶስ ያላችሁን መልካም ጠባይ አክፋፍተው የሚናገሩ ሰዎች በሐሜታቸው እንዲያፍሩ በጎ ኅሊና ይኑራችሁ። 17የእግዚአብሔር ፈቃድ እንዲህ ከሆነ፣ ክፉ ሠርቶ መከራ ከመቀበል ይልቅ መልካም አድርጎ መከራ መቀበል ይሻላል፤ 18እንዲሁም ክርስቶስ ለአንዴና ለመጨረሻ ጊዜ ስለ ኀጢአት ሞቷልና፤ ወደ እግዚአብሔር ያቀርባችሁ ዘንድ ጻድቅ የሆነው እርሱ ስለ ዐመፀኞች ሞተ፤ እርሱ በሥጋ ሞተ፤ በመንፈስ ግን ሕያው ሆነ፤ 19በመንፈስም ሄዶ በወህኒ ቤት ለነበሩ ነፍሳት ሰበከላቸው። 20እነዚህ በወህኒ የነበሩት ነፍሳት ቀድሞ በኖኅ ዘመን መርከብ ሲሠራ እግዚአብሔር በትዕግሥት ይጠብቃቸው የነበሩ እንቢተኞች ናቸው፤ በውሃ የዳኑት ጥቂት፣ ይኸውም ስምንት ሰዎች ብቻ ነበሩ። 21ይህም ውሃ አሁን የጥምቀት ምሳሌ ሆኖ ያድናችኋል፤ ይህም የሰውነትን እድፍ በማስወገድ ሳይሆን በንጹሕ ኅሊና በእግዚአብሔር ፊት የሚቀርብ መማፀኛ3፥21 ወይም ምላሽ ነው፤ የሚያድናችሁም በኢየሱስ ክርስቶስ ትንሣኤ አማካይነት ነው፤ 22እርሱም ወደ ሰማይ ወጥቶ በእግዚአብሔር ቀኝ አለ፤ መላእክትና ሥልጣናት፣ ኀይላትም ተገዝተውለታል።
Råd till gifta par
1Ni gifta kvinnor, underordna er era män, så att också de som inte tror på budskapet kan vinnas utan ord tack vare sina hustrurs liv, 2när de ser hur gudfruktigt och rent ni lever. 3Sträva inte efter att dra uppmärksamheten till ert yttre genom konstfulla frisyrer, guldsmycken och vackra kläder. 4Nej, låt det i stället vara ert hjärta som gäller, den dolda människan, med sin oförgängliga skönhet och ett mjukt och behagligt sätt. Det är dyrbart i Guds ögon. 5Den skönheten fanns förr hos de heliga kvinnorna som hoppades på Gud. De underordnade sig sina män, 6så som Sara lydde Abraham och kallade honom herre. Ni är hennes döttrar om ni gör det som är gott, utan att vara rädda för någonting.
7Ni gifta män, lev förståndigt tillsammans med era hustrur, som med ett svagare kärl, och visa dem respekt. Också kvinnan har ju del av livets nådegåva. Då finns det inga hinder för era böner.
Råd till alla troende
8Till sist ett ord till er alla: Försök att leva i harmoni med varandra, visa medkänsla, syskonkärlek, medlidande och ödmjukhet. 9Se till att ingen hämnas på någon, och att ingen hånar tillbaka om han blir hånad. Nej, välsigna i stället, eftersom ni själva är kallade till att ärva välsignelse.
10”Den som älskar livet och vill se goda tider
ska hålla sin tunga från det onda
och sina läppar från lögnaktigt tal.
11Han ska vända sig bort från det onda
och göra det goda.
Han ska söka och sträva efter frid.
12Herrens ögon följer de rättfärdiga,
och hans öron hör deras bön.
Men Herren är emot dem som gör det onda.”3:12 Se Ps 34:13-17.
Var beredda att lida
13Ingen kommer väl att göra er illa om ni strävar efter att göra det goda? 14Men om ni får lida för rättfärdighetens skull är ni lyckliga. Var inte rädda för dem och låt er inte skrämmas. 15Herren Kristus ska ni hålla helig i era hjärtan. Och om någon frågar om ert hopp, ska ni alltid vara beredda att redogöra för det, 16men gör det ödmjukt och med respekt och rent samvete. Då får de som talar illa om ert goda levnadssätt skämmas för sitt förtal. 17Det är nämligen bättre att lida för goda gärningar, om det är Guds vilja, än att lida för att ha gjort något ont.
18Kristus själv led ju för synderna, en gång för alla. En rättfärdig dog för de orättfärdiga, för att föra oss till Gud. Hans kropp blev dödad, men i Anden blev han levande igen,3:18 Eller: hans ande blev levande igen, 19 så att han kunde… 19i vilken han också hade kunnat gå och predika för andarna i fångenskap.3:19 Dessa andar i fångenskap är någonting mycket omdiskuterat och svårtolkat. En vanlig tolkning är att det skulle syfta på någon sorts förkunnelse i dödsriket, för dem som dött på Noas tid (se följande vers), eller möjligen en förkunnelse för någon sorts änglalika andevarelser, men något sådant är inte känt i Bibeln i övrigt, tvärtom, budskapet ska förkunnas i detta liv, och det är i detta liv människor förutsätts ta ställning till det, medan det inte står något om änglar/andevarelser som objekt för någon förkunnelse över huvud taget. Mer troligt tycks vara att det är levande människor på Noas tid som åsyftas och att Kristus Ande också på den tiden var verksam i förkunnelsen genom Noa till hans samtida. Men grundtexten är mycket svårförståelig här. 20De hade en gång varit olydiga, när Gud under Noas tid tålmodigt väntade på dem, medan arken byggdes. I den blev bara åtta personer räddade genom vatten.
21Detta är en bild av dopet, som nu blir till räddning för er – inte på det sättet att kroppen tvättas ren från smuts, men att man med gott samvete får vända sig till Gud, på grund av Jesus Kristus uppståndelse. 22Han har stigit upp till himlen och sitter nu på Guds högra sida, sedan änglar och makter och krafter har lagts under honom.3:22 Jfr Ps 110:1.
