Jesusca sabadopipish allita rurachun mandai tucunmi
(Mar 2:23-28; Luc 6:1-5)
1Chai qʼuipami Jesusca, Paipaj yachacujcunandij sabadopi chagra chaupi ñanta ricurca. Yachacujcunaca yaricachishpami, trigo umata pʼitishpa, cʼacushpa micurcacuna. 2Chashna ruracujta fariseocuna ricushpami, Jesustaca cashna nircacuna:
—Riquiari, Cambaj yachacujcunaca sabadopi ama rurachun nishcatamari ruracuncuna— nircacuna.
3Shina nijpipish Jesusca, cashnami nirca:
—David paipaj runacunandij yaricaihuan cashpa imata rurashcataca, ¿manachu yachanguichij? 4Illu, paica, Diospaj huasiman yaicushpaca, Diosman cushca tandacunatami paipaj runacunandij micurca. Chai tandacunataca, mandashcapi nishca shinaca, pi shujtaj mana micunallachu carca, curacunallami micuna carca. 5Mandashcallapitajmi, curacuna Diospaj huasipi sábado punllata mana huaquichishcatapish parlan. Shina cajpipish paicunataca, mana juchachishcachu. Chaitaca, ¿manachu ricushcanguichij? 6Caita uyaichij: Ñucacarin Diospaj huasitapish yallimari cani. 7Dios Quillcachishcapica: “Animalcunata ñucaman cushpa huañuchinapaj randica, shujtajcunata llaquij cachunmari munani” nishcata yachashpaca allichari canguichijman. Chaita yachashpaca, manapish ima millaita rurajcunataca, mana yanga juchachinguichijmanchu. 8Runa Aichayuj ñucaca, sábado punllapipish ima allita rurachunca, mandai tucunimari— nircami.
Maqui chaquishca runatami Jesús alliyachishca
(Mar 3:1-6; Luc 6:6-11)
9Chaimanta rishpaca Jesusca, tandanacuna huasimanmi yaicurca. 10Chai ucupica, chaquishca maquiyuj runami tiyacurca. Chaipi caj fariseocunaca, juchachingapajmi Jesustaca:
—¿Mandashcapica, sabadopipish ungushcacunata alliyachinalla ninchu?— nishpa tapurcacuna.
11Chaita tapujpimi, Jesusca cashna nirca:
—Maijan cancuna charicushca shujlla oveja, sábado punllapitaj jutcuman huashicujpica, ¿manachu llujshichinguichijman? 12Runacarin ovejatapish yallimari. Chashna cashcamantaca sábado punllapipish, allita ruranataca mandashcapica mana jarcanchu— nircami.
13Shina nishpa Jesusca, chai ungushca runataca:
—Maquita chutai— nijpi chutajpica, alliyashpa, caishuj maqui shinallataj allimi saquirirca.
14Jesús chashna rurajpimi, fariseocunaca chai huasi ucumanta llujshishpaca, Jesusta ima shina huañuchinata yuyarinacurca.
Jesusca Dios agllashca Servijmi
15Jesusca, Paita huañuchisha nicujta yachashpaca, chaimanta llujshishpa rircallami. Achcacuna Paita catishpa rijpi, Jesusca tucui ungushcacunatami alliyachirca. 16Chai alliyachishcacunataca cutin cutinmi:
—Ñuca pi cashcata, pajta piman huillanguichijman— nirca.
17Dios ima nishcata huillaj Isaías, ñaupaman Jesusmanta huillashcami pajtarca. Paimi cashna nishca:
18“Paica ñucata Servijmi, ñucami Paitaca agllarcani.
Paica ñuca cʼuyashcami, Paillami ñuca shunguta cushichin.
Ñuca Espirituta Paipi churashami.
Paica ñuca mandanatami, mana israelcunamanpish huillanga.
19Paica mana quichunacungachu, mana caparingachu.
Mai ñancunapi mana sinchita rimangachu.
20Paica ñalla urmacuj huishtu carrizotapish mana pʼaquingachu.
Ña huañunallata cushnicuj ninatapish, Pai tucuita mishashpa
mandana punllacama mana huañuchingachu.
21Paipaj shutipimi mana israelcunapish, shunguta churashpa shuyangacuna” nishcami.
Diospaj Espiritutami cʼamishcacuna
(Mar 3:20-30; Luc 11:14-23)
22Chai qʼuipami, Jesuspajmanca shuj runata pushamurcacuna. Chai runaca, supai japishca cashcamanta mana ricuj, mana rimajmi carca. Jesús alliyachijpica chai runaca rimarcallami, ricurcallami. 23Tucui chaita ricujcunaca, achcata mancharishpami:
—¿Cai Runaca Davidpaj Churichu imashi?— ninacurcacuna.
24Chashna ninacujta fariseocuna uyashpaca, cashnami nircacuna:
—Cai Runaca, supaicunata mandaj Beelzebuhuan cashpamari, supaicunataca llujshichin— nircacunami.
25Paicuna chashna yuyacujta yachashpami, Jesusca cashna nirca: «Maijan llajtata mandajcunapura pʼiñanacushpa chaupirishpa, caishuj chaishuj macanacujpica, paicuna mandacushcaca chingarinmanllami. Shinallataj maijan pueblopi causajcuna cashpa, huasi ucupuracuna cashpapish pʼiñanacushpaca, chʼicanyarinmanllami. 26Shinallataj Satanaspish, pai mandacushca supaicunallatataj llujshichishpa cachacushpaca, paicunapura pʼiñanacushca cashpallamari chashna ruranman. Shina ruracushpaca, paica ña mana mandashpa cati tucunmanchu. 27Caita yuyarichigari. Ñucataca: “Beelzebuhuan cashpamari, supaicunata llujshichin” nicunguichijmi. Cutin cancunapaj yachacujcunaca, ¿pihuan cashpataj supaicunataca llujshichin? Riquichij, paicunallatajmari, cancuna ñucata panda juchachicushcataca ricuchin. 28Ashtahuanpish ñucaca, Diospaj Espirituhuan cashpamari supaicunata llujshichini. Chashna rurashcamari, Taita Dios ña cancunata mandai callarishcata ricuchin. 29Pipish, maijan cʼari cʼari runapaj huasimanta imata shuhuasha nishpaca, paitarajmi huatan. Mana paitaraj huatashpaca, mana yaicui tucunchu. Paita huatashpallami, huasiman yaicushpa, imatapish shuhuai tucun.
30Pipish ñucata mana cʼuyajca, ñucata pʼiñajmi. Maijanpish mana ñucahuan tucushpa tandachijca, ñuca tandachishcatapish caita chaita shitanllami.
31Chaimantami cancunaman huillani: Diosca, pi ima millaita rurajpipish, Paita cʼamijpipish, chai juchataca anchuchingami. Ashtahuanpish Diospaj Espirituta pʼiñashpa cʼamishca juchataca, manataj anchuchingachu. 32Runa Aichayuj ñucata pʼiñashpa cʼamishcataca, Diosca perdonangami. Ashtahuanpish Diospaj jucha illaj Espirituta cʼamishcataca, cai causaipipish, shamuj punllacunapipish manataj perdonangachu.
33Cashna yuyarishun: Alli yurata charijpica, chai yurapica alli granomi pʼucun. Mana alli yurata charijpipish, chai yurapica ima alli granoca mana pʼucunchu. Ima yura cashcataca, granushcapi ricunallami. 34¡Culebra shina millai runacuna! Chashnataj millaicuna cashcamantaca, ¿ima shinataj allitaca rimai tucunguichigri? Shungupi junda tiyacushcatami, shimihuanca rimanguichij. 35Alli runaca, quiquin shungupi alli yuyaicunata charishcamantami, imatapish allicunataca riman. Millai runapish, paipaj shungupi millai yuyaicunata charishcamantami, imatapish millai shimicunallata riman. 36Cancunaman huillanimi: Cancuna imalla rurashcata Dios ricuchi punllapimi, imatapish mana yuyarishpa rimarishcacunataca ricuchinguichij. 37Chaipica, allita rimashca cajpica, Diosca, ‘Allimi cangui’ ningami. Mana allita rimashca cajpica, cantaca jatun llaquiman cachangami» nircami.
Jesustaca ‘Shuj señalta ricuchi’ nishcacunami
(Mar 8:12; Luc 11:24-26, 29-32)
38Chai qʼuipami, Mandashcata yachachijcunapish, fariseocunapish taucacuna Jesustaca:
—Yachachij, ñucanchijman ima señalta ricuchiari— nircacuna.
39Shina nijpi Jesusca, cashnami nirca:
—Cai millai, huainayaj runacunaca, ima señalta ricuchichunmari mañancuna. Manataj ima shujtaj señalta ricungacunachu. Dios ima nishcata huillaj Jonás shina tucushcallatami ricungacuna. 40Jonasca quimsa punlla, quimsa tutatami shuj jatun chalhuapaj huijsa ucupi carca. Runa Aichayuj ñucapish quimsa punlla, quimsa tutatami allpa ucupi casha. 41Dios llaquichi punllapica, Ninivepi causajcunami cancunataca, “Mana allitamari rurashcanguichij” ningapaj shamungacuna. Ninivepi causajcunaca Jonás huillajpica, Diosman cutirircacunami. Ñucacarin Jonastapish yallimari cani. 42Dios llaquichi punllapica, ura llajtata jatun mandaj huarmipishmi cancunataca, “Mana allitamari rurashcanguichij” ningapaj shamunga. Chai huarmica, yachaisapa Salomón yachachishcata uyangaraicullami, caru llajtamanta shamurca. Ñucacarin Salomontapish yallimari cani.
43Mapayachij supai shuj runamanta llujshishpaca, shitashca pambacunata purishpa, maipi causanata mashcashpapish, mana japinchu. 44Manataj japishpaca: “Ñuca ñaupa causacushcallamantaj tigrashalla” nirishpami tigran. Ña tigrashpaca, chai runataca pʼichashpa allichishca, chushajlla huasi ucuta shinami ricun. 45Chaita ricushcahuan, chai supaica paita yalli millai canchis supaicunata pushamushpami, chaicunandij chai runaman yaicushpa, paipi causancuna. Chaicunahuanca, chai runaca ñaupa ima shina cashcatapish yalli millaimi tucun. Cai millai runacunapish chashnallatajmi tucunga— nircami.
Jesustami mamapish, huauquicunapish ricugrishca
(Mar 3:31-35; Luc 8:19-21)
46Chai tucui gentecunaman Jesús huillacujpirajmi, paipaj mamapish, huauquicunapish chayamushpaca, paihuan parlanacungapaj canllapi shuyarcacuna. 47Chaipi cajcunamanta shujmi, Jesusmanca:
—Riqui, Quiquinpaj mama, huauquicunamari Quiquinhuan parlashun nishpa, canllapi shuyacuncuna— nishpa huillarca.
48Shina huillajpimi, Jesusca:
—¿Pitaj ñuca mama, pitaj ñuca huauquicuna?— nirca.
49Shina nishpa paipaj yachacujcunata maquihuan ricuchishpami, cashna nirca:
—Caicunamari ñuca mama, ñuca huauquicuna. 50Pipish Jahua pachapi caj ñuca Yaya munashcata rurajcunami ñuca huauqui, ñuca pani, ñuca mama— nircami.
Jesus lärjungar plockar ax på sabbatsdagen
1En sabbat12:1 Sabbaten, judarnas vilodag, är den sjunde dagen i deras vecka, alltså lördagen. Den dagen utför judarna inget onödigt arbete. Vilodagen instiftades av Gud redan i 1 Mos 2:3. en tid senare vandrade Jesus och hans lärjungar genom några sädesfält. Hans lärjungar var hungriga och började rycka av ax och äta.
2Men fariseerna fick se det och sa: ”Titta hur dina lärjungar gör sådant som inte är tillåtet12:2 En generell syftning på Moses lag, 1–5 Mosebok. på sabbaten.”
3Då sa Jesus till dem: ”Har ni aldrig läst vad David gjorde när han och hans män blev hungriga?12:3 Jfr 1 Sam 21:1-6. 4Han gick in i Guds hus, och både han och hans män åt av skådebröden som bara prästerna får äta. De bröt också mot lagen. 5Och har ni aldrig läst i lagen att prästerna som tjänstgör i templet vanhelgar sabbaten och är ändå oskyldiga? 6Men jag säger er, att här finns en som är större än templet. 7Om ni förstod vad som menas med orden: ’Jag vill hellre ha nåd än slaktoffer’12:7 Se Hos 6:6., så skulle ni inte döma oskyldiga. 8För Människosonen är Herre över sabbaten.”
Jesus botar en man på sabbatsdagen
(Mark 3:1-6; Luk 6:6-11)
9Sedan gick Jesus vidare och kom in i deras synagoga, 10och där fick han se en man som hade en förtvinad hand. Fariseerna frågade honom då: ”Är det tillåtet att bota någon på sabbaten?”, för att få något att anklaga honom för. 11Men han svarade: ”Om någon av er har ett får och det faller i en grop på sabbaten, griper han då inte tag i det och drar upp det? 12Tänk då på hur mycket mer värd en människa är än ett får! Det är alltså tillåtet att göra gott på sabbaten.” 13Sedan sa han till mannen: ”Räck fram din hand!” Och när mannen gjorde det, blev handen lika frisk igen som den andra.
14Men fariseerna gick ut och började göra upp planer på hur de skulle få Jesus dödad.
Guds tjänare
(Mark 3:7-12; Luk 6:17-19)
15När Jesus fick reda på detta, drog han sig bort därifrån. Många människor följde efter honom, och han botade alla sjuka bland dem, 16men han förbjöd dem att avslöja vem han var. 17Så skulle det gå i uppfyllelse som förutsagts genom profeten Jesaja:
18”Detta är min utvalda tjänare,
min älskade, min innerliga glädje.
Jag låter min Ande komma över honom,
och han ska förkunna rätten för folken.
19Han tvistar inte, han skriker inte,
hans röst hörs inte på gatorna.
20Han krossar inte ett brutet strå,
han släcker inte en veke som tynar.
Han för fram rättvisan till seger.
21Hans namn ska vara folkens hopp.”12:21 Se Jes 42:1-4. Det finns små detaljskillnader i det grekiska citatet jämfört med den hebreiska (masoretiska) texten.
Jesus beskylls för att vara i förbund med djävulen
(Mark 3:22-29; Luk 11:14-23; 12:10)
22Sedan förde man till honom en besatt man som var både blind och stum. Och Jesus botade honom, så att han kunde tala och se. 23Folk blev alldeles häpna, och sa: ”Kanske denne ändå är Davids Son?” 24Men när fariseerna fick höra det, sa de: ”Han driver säkert ut de onda andarna med hjälp av Beelsebul, de onda andarnas härskare.”
25Jesus, som förstod vad fariseerna tänkte, sa då till dem: ”Ett rike där man strider mot varandra går under, och en stad eller en familj där man strider mot varandra upphör snart att existera. 26Om nu Satan driver ut Satan, då är han ju kluven och strider mot sig själv. Då kan väl inte hans rike bestå? 27Och om jag driver ut de onda andarna med hjälp av Beelsebul, med vilken kraft driver då era egna anhängare ut dem? De ska därför bli era domare. 28Men om det är med Guds Ande jag driver ut de onda andarna, då har ju Guds rike kommit till er. 29Hur kan någon gå in i en stark mans hus och plundra honom på vad han äger, om han inte först binder honom? Sedan kan man plundra hans hus. 30Den som inte är för mig är emot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar.
31Därför säger jag er: all synd och hädelse kan förlåtas, utom hädelse mot Anden, den är oförlåtlig. 32Den som säger något mot Människosonen kan få förlåtelse, men den som säger något mot den heliga Anden, kommer aldrig att bli förlåten, vare sig i den här tidsåldern eller i den kommande.12:32 Jfr Mark 3:29-30 med not.
33Få ett träd att bli bra, så bär det bra frukt, eller få trädet att bli dåligt, så bär det dålig frukt. För ett träd känns igen på sin frukt. 34Ni huggormsyngel! Hur skulle ni som är onda kunna säga något gott? Munnen talar ju vad hjärtat är fullt av. 35En god människa bär fram det goda ur den godhet som lagrats i hennes hjärta, medan en ond människa bär fram det onda ur den ondska som lagrats i hennes hjärta. 36Jag säger er, att på domens dag ska människorna få stå till svars för varje onyttigt ord de har talat. 37De ord du talar nu avgör om du ska frias eller dömas.”
De religiösa ledarna ber Jesus om ett tecken
(Luk 11:29-32)
38En dag bad några av de skriftlärda och fariseerna: ”Mästare, vi vill se dig göra ett tecken.” 39Men Jesus svarade: ”Detta onda och trolösa släkte söker efter tecken, men det enda tecken de ska få se är profeten Jonas tecken12:39 Jfr Jona bok i Gamla testamentet.. 40På samma sätt som Jona var i den stora fisken i tre dagar och tre nätter, ska Människosonen vara i jordens hjärta i tre dagar och tre nätter12:40 I grekiskan, och på många andra språk, räknar man den dag något inträffar som dag nummer ett. Jesus dog på en fredag och uppstod på söndagen, eller någon gång efter solnedgången på lördag kväll (man räknade dygnet från kväll till kväll). Men det viktiga i det här sammanhanget är att Gud låter Jesus återvända till livet, så som han lät Jona återvända till livet.. 41Invånarna i Nineve ska på domens dag uppstå tillsammans med detta släkte och döma det, för de vände om när Jona predikade. Men här finns en som är större än Jona. 42Söderns drottning12:42 Drottningen av Saba, nuvarande Jemen. Jfr 1 Kung 10:1. ska på domens dag uppstå tillsammans med detta släkte och döma det, för hon kom från jordens yttersta gräns för att lyssna till Salomos vishet. Men här finns en som är större än Salomo.
Den orena andens återkomst
(Luk 11:24-26)
43När en oren ande drivs ut ur en människa, irrar den omkring i vattenlösa trakter och letar efter ro, utan att hitta någon. 44Då säger den: ’Jag vänder tillbaka till det hus jag kom ifrån.’ Och när den gör det och finner huset tomt, rent och iordningställt, 45letar den reda på sju andar till, ännu värre än den själv. Tillsammans återvänder de sedan och bosätter sig där. Den människan får det då långt värre än hon hade det förut. Så blir det också med detta onda släkte.”
Jesus riktiga familj
(Mark 3:31-35; Luk 8:19-21)
46Medan Jesus fortfarande talade till folket, kom hans mor och bröder dit och ville prata med honom, men de stannade utanför huset. 47Någon sa till honom: ”Din mor och dina bröder står här utanför och vill prata med dig.” 48Men han svarade: ”Min mor och mina bröder! Vilka är det?” 49Sedan pekade han på sina lärjungar och sa: ”Det här är min mor och mina syskon. 50Var och en som gör min himmelske Faders vilja är min bror, min syster och min mor.”
