Mushuj Testamento Diospaj Shimi

Mateo 11:1-30

Bautiźaj Juanmi Jesusta tapuchun ishqui yachacujcunata cachashca

(Luc 7:18-35)

1Jesusca, Paipaj chunga ishqui yachacujcunaman cai tucuita yachachishca qʼuipa chaimanta rishpaca, caishuj pueblocunapimi huillashpa purirca.

2Bautiźaj Juanca preźu tiyacushpami, Quishpichij Cristo imallata ruracujta uyarca. Chaimantami paipaj yachacujcunamanta ishquitaca, cashna tapuchun Paipajman cacharca:

3—“¿Quiquinca chai shamuna cashcallatajchu cangui, mana cashpaca shujtajta shuyashunrajchu?”— nishpami tapurcacuna.

4Chashna tapujpi, Jesusca cashnami nirca:

—Cancuna caipi imalla ricushcata, uyashcata Juanman huillagrichij. 5Ñahui mana ricujcunapish ricucushcata, suchucuna puricushcata, leprahuan ungushcacunapish alliyashcata, rinrin mana uyajcunapish uyacushcata, huañushcacunatapish causachishcata, huajchacunaman alli huillaita huillashcata parlagrichij. 6Ñucamanta mana ñitcarishpa pandarishpaca, cushicungami— nircami.

7Paicuna rishca qʼuipami, Jesusca tucui chaipi cajcunaman Juanmanta parlashpa cashna yuyachirca: «Cancunaca shitashca pambapica, ¿imatataj ricugrircanguichij? ¿Huairahuan caiman chaiman quihuiricuj carrizotachu ricugrircanguichij? 8Shinashpaca, ¿imatataj ricugrircanguichij? ¿Sumajta churarishca runatachu ricugrircanguichij? Sumajta churarishcacunaca, jatun mandajcunapaj huasicunallapimi causancuna. 9Shinashpaca, ¿imatataj ricugrircanguichij? ¿Dios ima nishcata huillajtachu ricugrircanguichij? Ari, chaitatajmari ricugrircanguichij. Paica, Dios ima nishcata huillajtapish yallimari. 10Dios Quillcachishcapica, paimantami cashna nicun:

“Ñuca ima nishcata huillajtami, Cambaj ñaupa cachani.

Paimi Can purina ñantaca, ñaupashpa allichinga” ninmi.

11Cai pachapica, Bautiźaj Juanta yallica pi mana tiyanchu. Shina cajpipish jahua pacha Dios mandacunpica, ashtahuan uchilla nishcami Juantapish yalli canga, chaica chashnatajmi.

12Bautiźaj Juan huillai callarishca punllamanta cunancamami, jahua pacha Dios mandacunman yaicusha nijcunataca llaquichincuna. Chaimanca sinchicunallami yaicuncuna. 13Dios ima nishcata huillajcunapish, Mandashcapish tucuillatajmi, Juan huillangacamaca chaillamantataj huillacurca. 14Ñuca nishcata crisha nishpaca crichij. Juanca chai shamuna cashca huillaj Eliasmari. 15Uyanapaj rinrinta charijca, paita uyaichigari.

16Cai runacunataca, ¿imahuantaj chʼimbapurashari? Caicunaca, plaza pambapi huambracunapura pugllaj tiyarishpa: 17“Flautapi tocajpipish mana tushunguichijca. Huañushcamanta yupashpa, yupashpa huacajpipish mana huacanguichijca” nicuj shinamari. 18Chashna cashpami, Bautiźaj Juantaca mana micuj, mana ubyajta ricushpaca, “Supai japishcamari” nincuna. 19Runa Aichayuj ñuca shamushpaca, micunimi, vinotapish ubyanimi. Chaimantami ñucataca: “Riquichij, cai Runaca achcata micujmi, vinota ubyajmi. Apanacunatapish impuestota japijcunahuan, juchayujcunahuanmari apanacun” nincuna. Paicuna chashna nicujpipish, Diospaj huahuacunallami, Pai tucuita yachaj cashpa, cai allita rurashcataca chasquincuna» nircami.

Manataj uyashcamantaca imachari tucunguichij

(Luc 10:13-16)

20Jesusca Pai huillashpa purishca pueblocunapica, achca milagrocunatami rurarca. Chaicunata ricushpapish chaicunapi causajcunaca mana Diosman cutirircacunachu. Chaimantami Jesusca, paicunataca cashna nishpa rimarca: 21«¡Ai, Corazín pueblopi causajcunalla, imachari tucunguichij! ¡Ai, Betsaida pueblopi causajcunalla, imachari tucunguichij! Cancunapajpi rurashca cai milagrocunata shina Tiropi, Sidonpi rurashca cajpica, paicunaca sarunmantajmi llaquirishpa Diosman cutirinman carca. Jatunta llaquirishpamari cañamaźuta churarishpa, ushpahuan armarinman carca. 22Caitatajca yuyaipi canguichij: Dios llaquichi punllapica cancunatami Tiropi, Sidonpi causajcunata yalli llaquichinga. 23Capernaumpi causajcuna, cancunaca, ¿‘Jahua pachaman huichiyashunmi’ yuyanguichijchari? Mana, ashtahuanpish Hadesmanmari shitashca cagringuichij. Milagrocunata cancunapaj rurashca shina Sodoma pueblopi rurashca cajpica, cunan punllacamami chai puebloca tiyacunmanraj carca. 24Chaimantami cancunaman huillani: Dios llaquichi punllapica, cancunatami Sodomapi causajcunata yalli llaquichinga» nircami.

Shaicushcacunataca Jesusmi samachin

(Luc 10:21-22)

25Chai qʼuipami, Jesusca cashna nirca: «Jahua pachata Mandaj ñuca Yaya. Canca cai yachanacunataca alli yachajcunaman, alli yuyaiyujcunamanca mana ricuchircanguichu. Uchilla huahua shina mana yachajcunamanmi ricuchishcangui. Chaimanta, cantaca pagui ninimi. 26Ñuca Yayalla, canmari chashna tucuchun munashcangui.

27Ñuca Yayami, tucuita ñucaman curca. Ñuca pipaj Churi cashcataca, pi mana yachanchu, Yayallami yachan. Ñuca Yaya pi cashcatapish pi mana yachanchu, ñuca Paipaj Churi cashcamanta, ñucallami yachani. Ñuca rijsichisha nishcacunapishmi, ñuca Yaya pi cashcataca yachan. 28Riquichij, cai causaipi shaicushcacuna, llashajta aparishcacuna, tucuicuna shamuichij, ñuca samachisha. 29Yugota apaichij, ñuca yachachishcata catichij. Ñucaca mana pʼiñarij, alli shungumi cani. Ñucami cancunapaj almata samachisha. 30Ñuca yugota aparinaca, mana llashajchu» nircami.

Swedish Contemporary Bible

Matteus 11:1-30

Jesus svarar på Johannes döparens fråga

(Luk 7:18-35; 16:16)

1När Jesus hade gett sina tolv lärjungar dessa föreskrifter, gick han vidare för att undervisa och förkunna i städerna i Galileen.

2Johannes döparen, som satt i fängelse, fick höra om Kristus gärningar och skickade därför iväg några av sina lärjungar 3för att fråga honom: ”Är du den som ska komma, eller ska vi vänta på någon annan?”

4Jesus svarade dem: ”Gå tillbaka till Johannes och berätta för honom vad ni har hört och sett: 5att blinda börjar se, förlamade går, spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår, och de fattiga får höra evangeliet.11:5 Jesus citerar Jes 29:18; 35:5-6; 61:1. 6Lycklig är den som inte kommer på fall för min skull.”

7När Johannes lärjungar hade gått, började Jesus tala till folket om Johannes. Han sa: ”När ni gick ut i ödemarken, vad ville ni då se? Ett grässtrå som vajar för vinden? 8Eller vad gick ni ut för att se? En man klädd i fina kläder? Nej, män som går omkring i dyrbara kläder finns i kungapalatsen. 9Vad gick ni ut för att se? En profet? Ja, jag säger er: han är mer än en profet. 10Han är den som det står skrivet om:

’Se! Jag ska sända min budbärare före dig,

och han ska bereda vägen för dig.’11:10 Se Mal 3:1.

11Sannerligen säger jag er: ingen av kvinna född har trätt fram som är större än Johannes döparen. Ändå är den minsta i himmelriket större än han.

12Ända sedan Johannes döparens tid och fram tills nu har himmelriket trängt fram, och det finns de som vill få det att ske med våld11:12 Detta syftar kanske på ”seloterna”, en grupp fanatiska judar som med våld ville skapa en religiös stat, fri från romarriket. Annan möjlig tolkning: ivriga människor (sådana som vill kämpa för att komma in) vill inta riket.. 13Lagen och profeterna har profeterat fram till Johannes. 14Och vare sig ni tror det eller inte, så är han Elia11:14 Elia var en profet som istället för att dö fördes direkt upp till Gud. Jfr 2 Kung 2:1-11. som skulle komma11:14 Jfr Mal 4:5.. 15Lyssna, hör, den som har öron!

16Vad ska jag jämföra detta släkte med? De är som barn som leker på torget och ropar till de andra barnen:

17’Vi spelade flöjt för er,

men ni ville inte dansa.

Vi sjöng klagosång för er,

men ni ville inte sörja.’

18Johannes döparen kom och går ofta utan mat och dricker inte vin, och då säger man: ’Han är besatt av en ond ande.’ 19Men Människosonen har kommit och äter och dricker, och då säger folk: ’Se vilken frossare och drinkare, en vän till tullindrivare och syndare! Men vishetens gärningar ger ändå visheten rätt.11:19 Gud hade sänt både Johannes och Jesus, men deras uppgifter var olika. Det goda resultatet bevisades genom Jesus under och tecken. Jfr v. 20.’ ”

Jesus anklagar galileiska städer

(Luk 10:13-15)

20Sedan började Jesus anklaga människorna i de städer där han hade gjort de flesta av sina under, eftersom de inte hade omvänt sig. Han sa:

21”Ve dig, Korasin, och ve dig, Betsaida! För om de under som gjorts hos er hade gjorts i Tyros och Sidon11:21 Tyros och Sidon var fenikiska städer vid Medelhavets kust, nordväst om Galileen. Det finns flera profetior i Gamla testamentet om att de skulle gå under på grund av sin ondska. Jfr t.ex. Hes 26-28., hade de för länge sedan omvänt sig i säck och aska. 22Men jag säger er, att på domens dag ska både Tyros och Sidon få det lindrigare än ni. 23Och du, Kafarnaum, du ska väl inte bli upphöjt till himlen? Nej, ner till dödsriket ska du störtas. För om de under som gjorts hos dig hade utförts i Sodom11:23 Se not till 10:15., skulle den staden ha funnits kvar än idag. 24Jag kan försäkra er, att Sodom ska slippa lindrigare undan på domens dag än du!”

Jesus utlovar ro och vila

(Luk 10:21-22)

25Vid den tiden sa Jesus: ”Jag prisar dig, Fader, du som är Herre över himlen och jorden, för att du har dolt detta för de lärda och kloka, men visat det för dem som är som barn. 26Ja, Fader, så har du bestämt.

27Min fader har överlämnat allt åt mig. Ingen känner Sonen, utom Fadern, och ingen känner Fadern, utom Sonen och de som Sonen vill uppenbara honom för. 28Kom till mig alla ni som är trötta och bär tunga bördor, så ska jag ge er vila. 29Gå in under mitt ok och lär av mig. Jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Hos mig finner ni ro för era själar. 30Mitt ok är behagligt och min börda är lätt.”