‘Pita ama juchapi urmachinguichijchu’ nishcami
(Mat 18:6-7, 21-22; Mar 9:42)
1Jesusca Paipaj yachacujcunataca, cashnami nirca:
—Ñitcachij millaica tiyangatajmi. Shina cajpipish maijan ñitcachijca, ¡ai, imachari tucunga! 2Cai uchillacunata ñitcachij canapaj randica, jatun cutana rumita cungapi huatashpa, mama cucha chaupipi shitashca canarajmi alli canman. 3Chaimanta alli yuyaihuan causaichij. Cambaj huauqui canta llaquichijpica, cunashpa jarcangui. Can jarcajpi cutirijpica, perdonangui. 4Shuj punllapi canchis cutin canta llaquichijpipish, canchis cutinllataj: “Mana allitamari rurashcani, perdonahuai” nishpa llaquirijpica, perdonanguilla— nircami.
5Huillagrichun mingashcacunaca, Apunchij Jesustaca:
—Ñucanchijman ashtahuan crina yuyaita cuhuai— nircacunami.
6Shina nijpimi, Apunchij Jesusca cashna nirca:
—Uchilla mostaza muyu shinallatapish crina yuyaita charishpaca, cai sicómoro yurata: ‘Caimanta anchui, jatun cuchapi tiyarigri’ nijpipish, cancuna nishcata uyashpa chaiman rinmanllami.
7¿Maijan cancuna shuj runata charishpaca pai yapushpa, mana cashpaca michishpa tigramujpica: “Shamui, cunanca micuj tiyarilla” ninguichijchu? 8Chashna ninapaj randica: “Utca utca micunata yanushpa ñucamanraj carai, chai qʼuipa canca micunguillami” ninguichijmi. 9Chashna rurachishpapish, cancuna mandashcata rurashcamantaca, mana paguillapish ninguichijchu, ¿nachuchij? 10Shinallataj, cancunapish Dios tucui imallata rurai nishcata rurashpapish: “Ñucanchijca imata rurana cashcallatami rurashcanchij. Ima alli servijcunallapish mana canchijchu” ninami canguichij— nircami.
Leprahuan ungushca chunga runacunatami alliyachishca
11Jerusalenman Jesús ricushpaca, Galilea llajtata, Samaria llajtatami rirca. 12Shuj aillu llajtaman chayajpica, leprahuan ungushca chunga runacunami Jesus-huan tupangapaj shamurcacuna. Paicunaca, Jesuspajmanta carullapi shayarishpami:
13—¡Yachachij Jesús, ñucanchijta llaquihuaiari!— nishpa caparircacuna.
14Chashna caparijpi, Jesús paicunata ricushpaca:
—Richij, curacunaman ricuchirigrichij— nircami.
Chashna nishpa cachajpica, ñanta ricushpallataj alliyarcallacunami. 15Chai alliyajcunamanta shujca, Taita Diosta ‘Sumajmari cangui’ nishpami tigramurca. 16Ña Jesuspajman chayamushpaca, Paipaj ñaupajpi pambacama cumurishpami, pagui nirca. Chai runaca, Samaria llajta runami carca.
17Jesusca, paitaca cashnami nirca:
—Chungatamari alliyachircani, ¿caishuj iscunca maipitaj? 18Cai mana Israel runallamari, Taita Diosta sumajyachingapajca tigramushca— nircami.
19Chashna nishca huashaca, chai runataca:
—Canca alliyachinata crishcamantami, alliyashcangui. Jatarishpa rilla— nishpami cacharca.
Dios ima punlla mandangapaj tiyarinatami tapushcacuna
(Mat 24:23-28, 36-41)
20Fariseocunaca, Jesustaca:
—¿Ima punllataj Taita Diosca mandangapaj tiyaringa?— nishpami tapurcacuna.
Chashna tapujpimi, Jesusca cashna nirca:
—Taita Dios mandanaca, mana ñahui ricunallachu. 21Mana ‘Caipimari, chaipimari mandacun’ nishpa pi ricuchingachu. Taita Diosca, ñamari cancunapaj chaupipi mandacun— nircami.
22Cutin paipaj yachacujcunataca, Jesusca cashnami nirca:
—Runa Aichayuj Ñuca mandana punllapi, shuj punllallatapish causasha nina chayamucunmi. Shina cashpapish, mana ricunguichijchu. 23Chashna yuyacujpitajmi ‘Paica caipimari, chaipimari’ ningacuna. Chashna nijpipish, pajta cringuichijman, pajta catinguichijman. 24Runa Aichayuj Ñuca shamushpaca, relampa achij nishpa, tucuita achijyachij shinami shamusha. 25Ashtahuanpish cunanca, achca llaquicunata apanarajmi cani. Cai runacuna pʼiñashca canarajmi cani. 26Ima shinami ñaupa yaya Noé causai punllacunapi tucurca, chashnallatajmi Runa Aichayuj Ñuca shamuna punllacunapish canga. 27Huambuj jatun huasipi Noé yaicungacamaca, allita micucurca, ubyacurca, caźaracurca, caźarachicurcami. Noé ña ucuman cajpi tamya callarijpimi, allpata yacu millpujpi tucuicuna huañurca. 28Cutin shinallataj ñaupa yaya Lot causai punllacunapipish allita micucurca, ubyacurca, cʼatucurca, randicurca, tarpucurca, huasichicurcacunami. 29Chashna ruracujpi Lot ña Sodoma pueblomanta llujshijpica, jahuamanta ninahuan azufrehuan tamyashpami, tucuicunata huañuchirca. 30Chashnallatajmi Runa Aichayuj Ñuca shamui punllapipish canga. 31Chai punllapica, maijanpish huasi jahuapi cashpaca, ucupi ima tiyajta apangapaj ama yaicuchun. Shinallataj maijan chagrapi cashpapish, huasiman ama tigrachun. 32Lotpaj huarmi ima tucushcata yuyarichij. 33Quiquin causaita llaquijca, chingaringami. Quiquin causaita mana llaquijca, quishpiringami. 34Cancunaman huillanimi: Chai tutaca, shuj camapi ishqui dormicungami, shujca japi tucunga, shujca saquishca cangami. 35Shinallataj ishqui huarmicuna cutacungami, shujca japi tucunga, shujca saquishca cangami. 36Shinallataj ishqui runacuna chagracungami, shujca japi tucunga, shujca saquishca cangami— nircami.
37Chashna nijta uyashpaca:
—Apu, ¿maipitaj chashnaca tucunga?— nijpi:
—Huañushca siricunpimi, ullahuangacuna jundanga— nircami.
Om synd, tro och förlåtelse
(Matt 18:6-7; 18:15; 18:21-22; Mark 9:42)
1Jesus sa till sina lärjungar: ”Det är oundvikligt att förförelser kommer, men ve den genom vilken de kommer! 2Det skulle vara bättre för honom att bli kastad i havet med en stor sten runt halsen, än att han ska kunna förföra någon av dessa små. 3Var på er vakt!
Om din medmänniska syndar, så tillrättavisa henne, och förlåt henne om hon ångrar sig. 4Även om hon syndar mot dig sju17:4 Sju var fullkomlighetens tal. Sju gånger om dagen var detsamma som oändligt många gånger. gånger om dagen och sju gånger kommer tillbaka och ångrar sig, så ska du förlåta henne.”
5Apostlarna sa till Herren: ”Ge oss mer tro!”
6Herren svarade: ”Om ni hade tro som ett senapsfrö, skulle ni kunna säga till mullbärsträdet där borta: ’Ryck upp dig själv med rötterna och kasta dig i havet!’ Och det skulle lyda er.
Tjänaren som gör sin plikt
7Om någon av er har en tjänare som kommer hem efter att ha plöjt på åkern eller vallat fåren, inte säger ni då till honom: ’Sätt dig genast ned vid bordet och ät!’ 8Nej, ni säger: ’Gör i ordning maten åt mig, fäst upp dina kläder och passa upp mig medan jag äter. Sedan kan du själv äta och dricka.’ 9Man tackar väl inte tjänaren för att han gjorde det han fick order om? 10Detsamma gäller er. När ni gjort allt ni fått befallning om, ska ni säga: ’Vi är bara enkla tjänare, vi har bara gjort vår plikt.’ ”
Jesus botar tio spetälska
11På sin fortsatta vandring mot Jerusalem gick Jesus längs gränsen mellan Galileen och Samarien. 12Där gick han in i en by, och då kom tio spetälska emot honom. De stannade en bit bort 13och ropade: ”Jesus, Mästare, förbarma dig över oss!”
14Då såg han på dem och sa: ”Gå och visa upp er för prästerna!”17:14 Jfr 3 Mos 14. Och medan de var på väg dit blev de rena.
15En av dem kom tillbaka till Jesus när han såg att han blivit frisk, och han ropade högt och hyllade Gud. 16Sedan kastade han sig ner framför Jesus med ansiktet mot marken och tackade honom. Den mannen var från Samarien17:16 Befolkningen i Samarien var judar som hade uppblandats med andra folk. Det rådde fiendskap mellan dem och judarna..
17Jesus frågade då: ”Var det inte tio personer som blev rena? Var är de andra nio? 18Är det bara den här främlingen som har kommit tillbaka för att ära Gud?”
19Till mannen sa han: ”Res dig upp och gå. Din tro har gjort dig frisk17:19 Den grekiska verbformen kommer från samma ord som används för rädda, frälsa..”
Guds rike
(Matt 24:28; 24:37-39)
20En gång frågade fariseerna Jesus när Guds rike skulle komma, och han svarade: ”Guds rike kommer inte på ett sätt som man kan se med sina fysiska ögon. 21Man kan inte säga: ’Här är det’, eller: ’Där är det’. Nej! Guds rike är mitt ibland er.17:21 Eller: inom er, vilket dock inte passar in i detta sammanhang då Jesus talar till fariseerna.”
22Sedan sa han till sina lärjungar: ”Det ska komma en tid då ni längtar efter att få uppleva en enda av Människosonens dagar men inte får det.17:22 Annan, dock inte i sammanhanget särskilt trolig tolkning: då ni längtar tillbaka till de dagar jag var hos er. 23Man ska säga till er: ’Där är han’, eller: ’Här är han’. Men gå inte dit, spring inte efter sådant! 24För liksom blixten flammar till över himlen och lyser upp hela horisonten, så ska Människosonen visa sig på sin dag. 25Men dessförinnan måste han lida svårt och förkastas av detta släkte.
26Som på Noas dagar ska det också vara på Människosonens dagar. 27Då åt man och drack och gifte sig och blev bortgift, ända till den dag då Noa gick in i arken och floden kom och utplånade dem allihop.
28Likadant var det på Lots tid.17:28 Jfr 1 Mos 19:15-29. Människorna åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde, 29ända till den dag då Lot lämnade Sodom. Då regnade eld och svavel från himlen och utplånade dem allihop. 30Så ska det vara när Människosonen uppenbarar sig.
31Den dagen får den som är uppe på taket17:31 Se not till Matt 24:17. och har sina ägodelar inne i huset inte gå dit ner för att hämta något, och den som är ute på åkern får inte vända tillbaka. 32Kom ihåg Lots hustru! 33Den som försöker bevara sitt liv ska förlora det, men den som förlorar sitt liv ska bevara det.
34Jag säger er: den natten ska två personer sova i samma säng; den ena tas med, den andra lämnas kvar. 35Två kvinnor ska mala mjöl tillsammans; den ena tas med, den andra lämnas kvar.17:35 En del handskrifter har med en extra vers: 36 Två män ska arbeta tillsammans på åkern; den ene tas med, den andre lämnas kvar.”
37Då frågade hans lärjungar: ”Herre, var blir det någonstans?”
Jesus svarade: ”Där kroppen finns, där samlas gamarna.”
