Rimashca Shimimi Aichayuj tucushca
1Callaripajca, Rimashca Shimica ñami tiyarca. Chai Shimica, Taita Dios-huanmi carca. Chai Shimica, Diosllatajmi carca.
2Paica callarimantapachami, Taita Diosllahuantaj carca.
3Diosca tucui ima tiyajtaca, Paihuanmi rurarca. Imata rurashpapish, Paillahuantajmi rurarca.
4Paipimi causaica tiyarca. Chai causaimi, tucui runacunata achijyachij Luz carca.
5Chai Luzmi amsataca achijyachicun.
Amsaca chai Luztaca manataj mishai tucurcachu.
6Taita Dios cachajpimi, Juan shuti runa shamurca. 7Tucuicuna crichun nishpami, Luzta paiman ricuchishpa, chaita tucuicunaman huillachun cacharca. 8Mana Juanllatajchu Luz carca. Luz shamushcata huillachunllami paita cacharca. 9Tucuicunata achijyachij chai Luzmi, ña cai pachaman chayamurca.
10Pai quiquintajmi, cai pachapi carca. Cai pachaca Pai rurashcami. Cai pachapi causajcunaca, Pai rurashca cashpapish Paitaca mana rijsircacunachu. 11Paipaj cajcunapajmanmi shamurca. Paicunapish mana chasquircacunachu. 12Chashna cajpipish maijanlla Paita crishpa chasquijcunataca, Diosca Paipaj quiquin huahuacunatami rurarca. 13Diospaj huahua tucungapajca mana yahuarmanta, mana aicha munaimanta, mana cʼaripaj munaimanta huacharishcachu, ashtahuanpish Taita Diospaj munaimantamari Diospaj huahua tucun.
14Rimashca Shimi aichayuj tucushpami, ñucanchijpurapi causarca. Paitaca, Diospaj shujlla Churi cashpa, Yaya shinallataj tucuita yalli sumaj cajtami ricurcanchij. Paica mana cʼuyaipajta cʼuyajpish, cashcatataj huillajpishmi carca.
15Juanca, Paimanta huillacushpaca: «Caitamari sarunca: “Ñucapaj qʼuipa shamucujca, ñucapaj ñaupami ña tiyarca. Chaimanta Paica ñucata yalli jatunmari” nishpa huillarcani» nircami. 16Paica tucuita charij cashpa, mana cʼuyaipajta cʼuyashpa cujpimi, allicunataca tucuicuna jahuanpi jahuanpi chasquicunchij. 17Mandashcahuanca Moisestami cachashca. Ashtahuanpish mana cʼuyaipajta cʼuyangapajpish, cashcatataj huillaj Shimicunahuanpish, Jesucristomari shamurca. 18Taita Diostaca, pi manataj ricushcachu. Paihuan causaj, Paipaj shujlla Churillami ricushca. Paimi ñucanchijmanca rijsichirca.
Bautiźaj Juanca ‘Mana Cristochu cani’ nishcami
(Mat 3:11-12; Mar 1:7-8; Luc 3:15-17)
19Jerusalenpi causaj judiocunami:
—Canca, ¿pitaj cangui?— nishpa, Juanta tapuchun curacunata, levitacunata cacharcacuna.
Paicuna tapujpimi, Juanca pi cashcata huillarca.
20Juanca cashcallatatajmi huillarca, mana pacarcachu. Chaimantami:
—Ñucaca, mana Cristochu cani— nishpa huillarca.
21Chashna nijpica:
—Shinashpaca, ¿pitaj canguiari? ¿Eliaschu cangui?— nijpi:
—Mana chaichu cani— nircami.
Shina nijpica:
—Shinashpaca, ¿Dios ima nishcata huillangapaj shamuna cashca, chai huillajchu cangui?— nijpipish:
—¡Mana!— nircami.
22Chashna nijpica:
—Shinashpaca, ¿pitaj canguiari? ¿Canllatajca pi cashcatataj yuyanguiari? Ñucanchijta cachajcunaman huillagringapajmari, yachashun ninchij— nircacunami.
23Chashna nijpimi, Juanca:
—Dios ima nishcata huillaj Isaiasca: “Shuj runamari shitashca pambapica: ‘Mandaj Diospaj ñanta allichichij. Pai purichunca, ama quingushpalla chaqui ñancunatapish ruraichij’ nicunmari” nishpami huillarca. Chai runamari cani— nishpami cutichirca.
24Tapunaman shamujcunapuramanta fariseocunami, 25Juantaca cashna nircacuna:
—Canca ‘Cristopish, Eliaspish, chai shamuna cashca huillajpish mana canichu’ ninguica. Shinashpaca, ¿ima nishpataj bautiźacunguiari?— nircacunami.
26Chashna nijpimi, Juanca cashna nirca:
—Ñucaca, yacullahuanmari bautiźacuni, ashtahuanpish shujmari quiquincunapurallapitaj tiyan. Paitaca, manaraj rijsinguichijchu. 27Paica ñucapaj qʼuipa shamucushpapish, ñucapaj ñaupamari tiyashca. Chaimanta, ñucaca Paipaj pargate huatashcallatapish mana pascaipaj canichu— nircami.
28Jordán yacu chʼimbanij Betabarapi Juan bautiźacujpimi, chashna tucurca.
Jesusca Taita Dios cachashca Malta Ovejami
29Chai cayandij punllami Juanca, Jesús paipajman chayamucujta ricushpaca, cashna nirca:
—¡Riquichij, cai pachapi causajcunapaj juchata anchuchij, Taita Diospaj Malta Ovejaca Paimari! 30Paitamari ñucaca: “Ñucapaj qʼuipa shamucuj runaca, ñucapaj ñaupa ña tiyashcamanta, ñucata yalli jatunmari” nicurcani. 31Ñucapish Paitaca manaraj rijsircanichu. Shinapish israelcunaman Paita rijsichingapajmi, yacuhuan bautiźashpa caticurcani— nircami.
32Juanca caitapishmi pai quiquin ricushcata huillarca:
—Jahua pachamanta Diospaj Espíritu paloma shina uriyamushpa, Paipaj jahuapi tiyarishpa saquirijtami ricurcani. 33Chaicamaca, Paitaca manaraj rijsircanichu. Yacuhuan bautiźachun ñucata Cachajmi: “Pipaj jahuapimi Ñuca Espíritu uriyashpa tiyarijta ricungui, chaimi jucha illaj Espirituhuan bautiźanga” nircami. 34Ñuca quiquintaj chashna tucujta ricushpami cunancama: “Caimari Taita Diospaj Churica” nishpa rijsichimushcani— nircami.
Punta yachacujcunatami Jesús cayashca
(Mat 4:18-22; Mar 1:16-20; Luc 5:2-11)
35Cayandij punllapish cutinmi Juanca, paipaj yachacujcunamanta ishquihuan puricurca. 36Jesús chaita puricujta ricushpami, Juanca:
—¡Riquichigari, Taita Diospaj Malta Ovejaca Paimari!— nirca.
37Juan chashna nijpica, paipaj ishqui yachacujcunami Jesusta caticurcacuna. 38Paicuna caticujpimi, Jesusca tigralla ricushpaca:
—¿Imatataj mashcacunguichij?— nijpi:
—Rabí, ¿maipitaj causangui?— nircacuna.
(Rabí nishcaca: “Yachachij” nisha ninmi).
39Chashna tapujpi Jesusca:
—Jacuchij, ricunguichij— nijpimi, maipi causacushcata rijsigrircacuna.
Ña chuscu horas shina chishi cajpimi, chai chishica paihuan saquirircacuna.
40Juan huillashcata uyashpa, Jesusta catishpa rij chai ishquimanta shujca, Simón Pedropaj huauqui Andresmi carca. 41Paica, paipaj huauqui Simonhuanraj tupashpaca:
—Mesias-huanmari tupanchij— nircami.
(Mesías nishcapish, Cristo nishcapish “aceitehuan llihuishca” nisha ninmi).
42Chashna nishpami Simontaca, Jesuspajman pushamurca. Jesusca Simonta ricurashpaca:
—Canca Jonaspaj churi Simonmi cangui. Cunanca, Cefas shutitami shutichini— nircami.
(Cefas nishcaca: “Pedro” nisha ninmi).
Jesusca Felipeta Natanaeltami cayashca
43Jesusca, chai cayandij punlla Galileaman llujshiricushpami, Felipehuan tuparca. Paitami:
—Ñucata cati— nirca.
44Felipepish Andres-huan, Pedrohuan causan Betsaidamantami carca. 45Felipeca, Natanaelhuan tupashpaca:
—Moisés Quillcashca Mandashcapipish, Dios ima nishcata huillajcunapish huillashca runahuanmari tuparcanchij. Paica Nazaretmanta Josepaj churi Jesusmari— nircami.
46Chashna nijpi Natanaelca:
—Nazaretmantaca, ¿ima alli llujshipajchari?— nijpi Felipeca:
—¡Shinashpaca jacuari, ricungui!— nircami.
47Jesusca, Natanael Paipajman cʼuchuyacujta ricushpami:
—Caitajcarinpish Israel runatajmi, paica umanata mana yachanchu— nircami.
48Chashna nijpi Natanaelca:
—¿Ima shinataj ñucataca rijsingui?— nijpi, Jesusca:
—Cantaca, Felipe manaraj cayajpimari, higo yura ucupi cajpiraj ricurcani— nircami.
49Chashna nijpimi, Natanaelca:
—Rabí, Canca Diospaj Churimari cangui. Canca, israelcunata jatun Mandajmari cangui— nircami.
50Shina nijpi Jesusca, cashnami nirca:
—¿“Cantaca higo yura ucupi cajpirajmi ricurcani” nijllapichu, ñucataca cringui? Caita yallicunatapishmari ricungui. 51Cancunaca, cunanmantapachami jahua pacha pascarishcatapish, Runa Aichayujpajman Taita Diospaj angelcuna huichiyacujtapish, uriyacujtapish ricunguichij. Chaica chashnatajmari— nircami.
Gud blev människa
1I början fanns Ordet1:1 Ordet, logos på grekiska, varifrån t.ex. vårt ord ”logik” kommer, kunde för grekerna betyda ”tanken, den princip som styr universum”. I modernt språkbruk skulle man också kunna förknippa det med ”information”. I Nya testamentet syftar det på Kristus som Guds verksamma ord alltifrån skapelsen.. Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. 2Han fanns hos Gud i början. 3Genom honom blev allting till, och utan honom blev ingenting till av det som finns till. 4I honom fanns livet, och livet var människornas ljus. 5Ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit1:5 Det grekiska ordet betyder också förstå, inse. det.
6Det kom en man, sänd av Gud, som hette Johannes, 7för att vittna om ljuset, så att alla skulle kunna komma till tro genom honom. 8Själv var han inte ljuset. Han var bara den som skulle vittna om ljuset. 9Det sanna ljuset, han som är hela mänsklighetens ljus, skulle nu komma in i världen.
10Han var i världen, och genom honom hade världen blivit till, men världen kände inte igen honom. 11Han kom till det som var hans eget, och hans egna tog inte emot honom. 12Men åt alla som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn 13och som inte är födda genom blod, eller köttets vilja, eller av någon mans vilja, utan av Gud.
14Och Ordet blev människa och levde bland oss. Vi såg hans härlighet, den härlighet som den ende Sonen har fått av sin Fader. Han var full av nåd och sanning.
15Johannes vittnar om honom och ropar: ”Det var om honom jag sa: ’Han som kommer efter mig är före mig, för han fanns till före mig.1:15 Mänskligt sett var Johannes 6 månader äldre än Jesus. Jfr Luk 1:26.’ ”
16Av hans fullhet har vi alla fått ta emot nåd och åter nåd. 17Lagen gavs genom Mose, men genom Jesus Kristus kom nåden och sanningen. 18Ingen har någonsin sett Gud, men hans ende Son, som själv är Gud1:18 Det finns små skillnader i tidiga handskrifter: den ende/enfödde Sonen / den ende Gud(s) Son. och är vid Faderns sida, han har gjort honom känd.
Johannes döparen talar om Jesus
(Matt 3:1-12; Mark 1:2-8; Luk 3:1-18)
19Detta var Johannes vittnesbörd när judarna hade skickat präster och leviter från Jerusalem, för att fråga honom vem han var. 20Johannes döparen bekände, utan att förneka bekände han: ”Jag är inte Messias.”
21”Vem är du då?” frågade de. ”Är du Elia1:21 Jfr 2 Kung 2:1-11.?”
”Nej”, svarade han, ”det är jag inte.”
”Är du profeten1:21 Jfr 5 Mos 18:15,18, där Mose säger att en profet lik honom skulle komma.?”
”Nej”, svarade han.
22Då sa de: ”Vem är du då? Något svar måste vi ha att ge till dem som har sänt oss. Vad säger du om dig själv?”
23Han svarade: ”Jag är en röst som ropar i ödemarken: ’Bana väg för Herren!1:23 Se Jes 40:3.’ som profeten Jesaja har sagt.”
24De som hade sänts ut av fariseerna 25frågade honom nu: ”Varför döper du om du varken är Messias eller Elia eller profeten?”
26Johannes svarade dem: ”Jag döper i vatten, men mitt ibland er står en som ni inte känner. 27Han är den som kommer efter mig, och jag är inte ens värdig att knyta upp hans sandalremmar.1:27 Detta var en slavs uppgift.”
28Detta hände i Betania, på andra sidan Jordanfloden, där Johannes döpte.
Jesus är Guds lamm
29Nästa dag såg han Jesus komma emot honom och sa: ”Där är Guds lamm, som tar bort världens synd. 30Det var honom jag talade om när jag sa: ’Han som kommer efter mig är före mig, för han fanns till före mig.’ 31Jag kände honom inte, men för att han ska uppenbaras för Israel har jag kommit för att döpa i vatten.”
32Johannes vittnade: ”Jag såg Anden komma ner från himlen som en duva och stanna kvar över honom. 33Jag kände honom inte, men han som sände mig för att döpa i vatten sa till mig: ’Den du ser Anden komma ner och stanna kvar över är den som döper i den heliga Anden.’ 34Jag har sett det och vittnat att han är Guds Son1:34 Enligt en del handskrifter: Guds utvalde..”
De första lärjungarna
35Dagen efter stod Johannes döparen där igen med två av sina lärjungar, 36och när Jesus kom gående förbi såg Johannes på honom och sa: ”Där är Guds lamm!”
37De båda lärjungarna hörde detta och började följa Jesus. 38När Jesus då vände sig om och såg att de följde efter honom, frågade han dem: ”Är det något ni vill?”
De svarade: ”Rabbi (det betyder mästare), var bor du?”
39Då sa Jesus: ”Kom med mig och se.” Och så gick de med honom till den plats där han bodde. Det var runt fyra-tiden på eftermiddagen, och de stannade sedan hos honom den dagen. 40Den ene av de två som hade hört vad Johannes sa och sedan följt efter Jesus var Andreas, Simon Petrus bror.
41Denne letade först reda på sin bror Simon och sa till honom: ”Vi har funnit Messias” (Messias betyder Kristus).1:41 Se not till Matt 1:1. 42Och han tog med sig honom till Jesus. Jesus såg då på honom och sa: ”Du är Simon, Johannes son. Men du ska kallas Kefas (det betyder Petrus).1:42 Kefas (arameiska) och Petrus (grekiska) betyder båda klippa.”
43Dagen därpå tänkte Jesus gå till Galileen. Då träffade han Filippos och sa till honom: ”Följ mig.” 44Filippos var från Betsaida, Andreas och Petrus hemstad.
45Filippos fann Natanael och sa till honom: ”Vi har funnit honom som Moses lag och profeterna talar om, Jesus, Son till Josef, från Nasaret.”
46”Nasaret!” sa Natanael. ”Kan något gott komma därifrån?”
”Kom och se själv”, svarade Filippos.
47När Jesus såg Natanael närma sig, sa han: ”Här kommer en sann israelit1:47 Israelit betyder efterkommande till Israel, som också hette Jakob. Jfr 1 Mos 32:27-28.. Det finns inget svek i honom.”
48”Hur kan du känna mig?” undrade Natanael.
Jesus svarade: ”Jag såg dig under fikonträdet innan Filippos kallade på dig.”
49Då sa Natanael: ”Rabbi, du är Guds Son, Israels kung!”
50Men Jesus sa till honom: ”Tror du detta för att jag sa att jag såg dig under fikonträdet? Du kommer att få se större ting än så.” 51Han sa vidare: ”Ja, sannerligen1:51 Typiskt för detta evangelium är det dubbla användandet av amen, dvs. sannerligen. säger jag er: ni ska få se himlen öppen och Guds änglar stiga upp och stiga ner över Människosonen.”1:51 För Människosonen, se not till Matt 8:20. Jfr f.ö. med berättelsen om Jakobs stege i 1 Mos 28:10-17.
