Jesusca caźaracun bodapimi yacuta vinoman tigrachishca
1Chaimanta quimsa punlla huashami, Galileapi caj Caná pueblopica, caźarai boda tiyarca. Jesuspaj mamaca chaipimi carca. 2Jesustapish, Paipaj yachacujcunatapish cayajpimi rircacuna. 3Chai bodapi vino tucurijpimi, Jesuspaj mamaca:
—Vinotamari ña tucuchishcacuna— nirca.
4Shina nijpi Jesusca:
—¿Ñucaca imatataj rurashapish, mama? ¿Manarajmari ñuca imata rurana horas chayamushcachu?— nircami.
5Paipaj mamaca, chai bodapi servijcunataca:
—Pai imata rurachun nijpica, chaita ruranguichijlla— nircami.
6Chaipica sujta rumi pʼunducunami tiyarca. Chaicunaca maijanca quimsa puñu, maijanca chuscu puñu yacutami apaj carca. Judiocunaca maillarishpa chuyayachun mandashcata ruraj cashcamantami, chai pʼunducunapica yacuta charijcuna carca.
7Jesús chai servijcunata:
—Cai pʼunducunapi yacuta jundachichij— nijpica, jicharijtami jundachircacuna.
8Jundachijpi Jesusca:
—Cunanca ashata huishishpa, alhuajanupajman apashpa richij— nijpica aparcacunami. 9Alhuajanuca, yacu vino tucushcata mallishpaca, maimanta apamushcataca mana yacharcachu. Yacuta pʼundupi churaj servijcunallami yacharcacuna. Alhuajanuca noviota cayashpami, 10cashna nirca:
—Tucuicunami alli vinotaraj raquincuna. Ña achcata ubyashca qʼuipami, yangalla vinotaca raquincuna. Ashtahuanpish canca, alli vinotamari caicama huaquichishcangui— nircami.
11Jesusca Galileapi caj Caná pueblopimi, chashna señalta rurai callarishpa, Pai tucuita rurai tucushcata ricuchirca. Chaimantami Paipaj yachacujcunaca crircacuna.
12Chai qʼuipami Jesusca mamandij, huauquicunandij, yachacujcunandij, Capernaumman uriyarcacuna. Chaipica asha punllacunallatami saquirircacuna.
Diospaj huasipi cʼatucujcunatami Jesús llujshichishca
(Mat 21:12-13; Mar 11:15-18; Luc 19:45-46)
13Judiocunapaj Pascua punlla chayamucujpimi, Jesusca Jerusalenman huichiyarca. 14Diospaj huasiman yaicushpaca, huagracunata, ovejacunata, palomacunata cʼatucujcunatapish, cullquita cambiashpa tiyacujcunatapishmi japirca. 15Chaimantami Jesusca, Diospaj huasi ucupi cajcunataca, huascata patarishpa, tucuicunata ovejacunandij, huagracunandij azotishpa llujshichishpa cacharca. Cambiajcunapaj cullquicunatapish tsirapashpa, meźacunatapish tigrachishpami shitarca. 16Palomacunata cʼatujcunataca, Jesusca:
—¡Caicunata caimanta anchuchichij! ¡Ñuca Yayapaj huasitaca, cʼatuna randina ucutaca ama ruraichijchu!— nircami.
17Chaita ricushpami, Jesuspaj yachacujcunaca: «Cambaj huasica, Cambajlla cachun yuyashpa huañucunica» nishpa Quillcashcata yuyarircacuna. 18Jesús chashna rurajpimi, judiocunaca:
—Ima cashpa Can cashna ruracushcata yachangapaj, ima señalta ricuchiari— nircacuna.
19Shina nijpi, Jesusca:
—Diospaj huasitaca urmachichijlla. Quimsa punllapica cutin shayachishallami— nircami.
20Chashna nijpimi judiocunaca, cashna nircacuna:
—Diospaj cai huasitaca, chuscu chunga sujta huatapimari shayachircacuna. Canca, ¿ima shinataj quimsa punllallapica shayachinguiari?— nircacuna.
21Jesusca Diospaj huasita nishpaca, Paipaj quiquin cuerpotami chashna nicurca. 22Jesús, chashna nishcataca, huañushcacunapaj chaupimanta causarijpimi, Paipaj yachacujcunaca yuyarircacuna. Quillcashcatapish, Jesús chashna nishca shimicunatapish crircacunami.
23Jesusca, Pascua jatun punllacuna Jerusalenpi cashpami, señalcunata rurarca. Chaita ricushpami, achcacuna Paita crircacuna. 24Ashtahuanpish Jesusca, paicunapaj yuyaita yachashcamantami, paicunapica mana shunguta churarca. 25Paicunapaj yuyaicuna ima shina cashcata yachashcamanta, pi imata huillachunpish mana nircachu.
Jesus förvandlar vatten till vin
1På tredje dagen2:1 Dvs. Två dagar senare hölls ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesus mor var där. 2Jesus och hans lärjungar var också inbjudna dit. 3Vinet tog slut, och Jesus mor sa då till honom: ”De har inget vin.”
4”Lämna mig ifred, kvinna”, svarade han. ”Min stund har inte kommit än.”
5Men hans mor sa till tjänarna: ”Gör precis som han säger.”
6Där fanns sex stora stenkrukor för de judiska reningsceremonierna. Krukorna rymde omkring hundra liter var. 7Jesus sa nu till dem: ”Fyll krukorna med vatten”, och när alla krukorna var helt fulla, 8sa han: ”Ös upp och ge det till bröllopsvärden.” Och de gjorde så.
9Värden smakade på vattnet, som nu hade förvandlats till vin. Men eftersom han inte visste varifrån det kom – bara tjänarna som hade öst upp vattnet kände till det – kallade han på brudgummen och sa: 10”Alla bjuder ju först på det utsökta vinet och på sämre vin när gästerna börjar bli berusade. Men du har sparat det bästa till sist!”
11Genom detta sitt första tecken i Kana i Galileen visade Jesus sin härlighet, och hans lärjungar trodde på honom.
12Därefter gick Jesus ner till Kafarnaum tillsammans med sin mor, sina bröder och sina lärjungar, och de stannade där under några dagar.
Jesus rensar templet
(Matt 21:12-13; Mark 11:15-17; Luk 19:45-46)
13När påskhögtiden2:13 Se not till Matt 26:59. närmade sig gick Jesus till Jerusalem. 14I templet fann han dem som sålde oxar, får och duvor, och dem som satt och växlade pengar.2:14 Djuren skulle användas till offer i templet. 15Jesus gjorde sig en piska av några repstumpar och drev ut allihop från tempelområdet tillsammans med fåren och oxarna. Han slog ut myntväxlarnas pengar och välte deras bord, 16och till dem som sålde duvor sa han: ”Ta bort allt detta härifrån! Gör inte min Faders hus till en marknadsplats!”
17Då kom hans lärjungar ihåg att det stod skrivet: ”Min iver för ditt tempel förtär mig.”2:17 Se Ps 69:10.
18Men judarna sa till honom: ”Vad kan du visa oss för tecken, när du nu gör så här?”
19Jesus svarade: ”Riv ner det här templet, så ska jag resa upp det igen på tre dagar.”
20Judarna sa: ”Detta tempelbygge har pågått i fyrtiosex år, och du menar att du kan resa upp det på tre dagar!” 21Men det tempel Jesus talade om var hans egen kropp. 22När han sedan uppstod från de döda kom hans lärjungar ihåg att han hade sagt detta, och de trodde på Skriften och på det ord Jesus själv hade talat.
23Tack vare de tecken han gjorde i Jerusalem under påskhögtiden började många tro på hans namn. 24Men Jesus litade inte på någon, för han kände alla. 25Han behövde inte någons vittnesbörd om människan, för han visste vad som fanns i människan.
