Mana israelcunahuan tandanacushcatami crijcunaca Pedrota rimashca
1Mana israelcunaman Diospaj Shimita huillajpica, paicunapish crircacunami. Chaitaca huillagrichun mingashcacunapish, Judeapi causaj tucui crijcunapish uyarcacunami. 2Chaimantami Jerusalenman Pedro tigrajpica, cʼari charishca aicha punta carata pʼitichishca crijcunaca rimarcacuna. 3Paicunaca:
—¿Ima nishpataj canca, chai cʼari charishca aicha punta carata mana pʼitichishcacunapaj huasiman rishpa, paicunahuan micurcangui?— nircacunami.
4Chaimantami Pedroca, tucui imalla tucushcataca callarishpa cashna parlarca:
5—Ñucaca Jopepi Diosta mañacushpami, muscucuj shina cashnata ricurcani: Chuscu puntapi huatashca jatun linsomi jahua pachamanta ñucapajman uriyamurca. 6Chai linso shinapi tiyajta alli ricushpaca, chuscu chaquiyujcunata, sacha animalcunata, llucashpa purijcunata, pajarocunatapishmi ricurcani. 7Chaita ricucushpaca: “Pedro, jatari, huañuchishpa micui” nijtami uyarcani. 8Shina nijpi ñucaca: “Mana, Apu Jesús, ñucaca imapish mana micuna mapacunataca, manataj micushcanichu” nircanimi. 9Ñuca chashna nijpipish, jahua pachamanta Rimajca cutinllatajmi: “Taita Dios chuyayachishcataca, ama ‘Mapami’ nichu” nirca. 10Quimsa cutin ricuchishpaca, cutin jahua pachaman aparcallami.
11Chai qʼuipaca, ñuca poźacun huasimanca quimsa runacuna ñapish chayarcallami. Paicunataca, Cesareamantami ñucata pushanaman cachashca carca. 12Paicuna chayajpica, Diospaj Espiritumi ñucataca: “Paicunahuan rilla. Rina, mana rinata ama yuyacuichu” nirca. Shina nijpica cai sujta huauquicunandijmi, Corneliopaj huasiman rircani. 13Chaipimi paica, paipaj huasipi ángel ricurishpa cashna nishcata parlarca: “ ‘Pedro nishca Simonta, Jopemanta pushanaman cachai. 14Paimi, canpish, cambaj huasi ucupuracunapish ima shina quishpirina cashcataca huillanga’ nircami” nishpamari parlarca.
15Ña ñuca paicunaman huillai callarijpica, sarun ñucanchijpajman uriyaj shinallatajmi, jucha illaj Espíritu paicunapajmanpish uriyarca. 16Chashna tucujpimi, Apunchij Jesús cashna nishcata yuyarircani: “Juanca yacullahuanmi bautiźarca. Ashtahuanpish cancunaca, asha punllacuna qʼuipaca, jucha illaj Espirituhuanmi bautiźashca canguichij” nircamari. 17Pai nishca shinallatajmari Taita Diosca, paicunamanpish, Apunchij Jesusta crijllapi Paipaj Espirituta cuna tucushca. Pai chashna rurasha nishcataca ñucaca, ¿ima cashpataj jarcashari?— nircami.
18Chashna nijpica, ña mana ashtahuan pʼiñarishpami:
—¡Taita Diosca, mana israelcunatapish paipajman cutirishpa, huiñai causaita chari tucunata cushcami!— nishpami, Diostaca alabarcacuna.
Antioquiapimi crijcuna mirarishca
19Estebanta huañuchishpaca, caishuj crijcunatapish llaquichircacunami. Chaimantami paicunaca, Feniciaman, Chipreman, Antioquiaman urata, janajta rircacuna. Paicunaca, chai llajtacunaman rishpapish, alli huillaitaca judiocunallamanmi huillarcacuna. 20Chashna cajpipish, Chipremanta, Cirenemanta, Antioquiaman shamuj maijan crijcunaca, griegota rimaj judiocunamanpish, Apunchij Jesusmanta alli huillaita huillarcacunami. 21Apunchij Jesús paicunahuan cajpimi, achcacuna Paita crishpa cutirircacuna.
22Jerusalenpi causacuj tandanacushca crijcuna chaita yachashpaca, Bernabetami Antioquiaman cacharcacuna. 23Pai chaiman chayashpaca, mana cʼuyaipajcuna cajpipish chaipi causajcunata Taita Dios cʼuyashcata ricushpaca cushicurcami. Chaimantami, paica tucuicunata: “Apunchij Jesusta crishpa caticushcamantaca, pajta saquiringuichijman” nishpa cunarca.
24Bernabeca, jucha illaj Espirituhuan junda, alli runa, alli crijmi carca. Alli huillaita pai huillajpica, achcacunami Apunchij Jesusta crircacuna.
25Chaipi achca crijcuna mirarijpimi, Bernabeca Saulota mashcashpa Tarsoman rirca. 26Saulohuan chaipi tupashpaca, Antioquiaman pushashpami, tandanacushca crijcunahuan huata jundata causarcacuna. Chai tucui huatapimi achcacunata yachachirca. Antioquiapimi crijcunataca: “Cristota catijcuna” nishpa, punta shutichircacuna.
27Chai punllacunami, Dios ima nishcata shuj huillajcuna Jerusalenmanta Antioquiaman uriyamurcacuna. 28Chaipimi Diospaj Espirituca, paicunapuramanta Agabo shuti runamanca huillana yuyaita curca. Chaimantami pai shayarishpaca, tucui cai pachapi jatun yaricai tiyagrishcata huillarca. Chaica Claudio mandacui punllacunapimi pajtarca. 29Chaimantami Antioquiapi causacuj crijcunaca, paicuna imallata cui tucushcataca, Judea llajta crijcunaman cungapaj cachanata yuyarircacuna. 30Paicuna cushpa tandachishcataca, Judea llajta crijcunata cunaj yuyajcunaman cuchunmi, Bernabeman Sauloman mingashpa cacharcacuna.
Petrus rapport till församlingen i Jerusalem
1Snart fick apostlarna och de andra troende i Judeen höra att också andra folk hade tagit emot Guds ord. 2När Petrus kom till Jerusalem, började de omskurna kritisera honom: 3”Du har besökt oomskurna och ätit med dem!”
4Då berättade Petrus för dem vad som hade hänt. Han sa: 5”När jag var i Joppe och bad, fick jag se en syn. Jag såg något som liknade en stor duk sänkas ner från himlen. Duken var upphängd i sina fyra hörn och kom ända ner till mig. 6När jag undersökte den närmare, fick jag se att där var markens fyrfotadjur, såväl vilda som tama, kräldjur och himlens fåglar. 7Och jag hörde en röst säga: ’Petrus, res dig upp, slakta och ät!’
8Men jag svarade: ’Nej aldrig, Herre! Jag har aldrig ätit något som är oheligt eller orent.’
9Men rösten från himlen hördes en andra gång: ’Om Gud har gjort något rent, ska du inte behandla det som orent.’
10Detta hände tre gånger och sedan drogs alltihop upp till himlen igen. 11I samma stund kom tre män till huset där vi var. De hade skickats från Caesarea för att hämta mig 12och Anden sa till mig att följa med dem utan att tveka. De här sex männen följde också med mig och vi kom hem till den där mannen.
13Mannen talade om för oss att en ängel hade visat sig för honom i hans hus och sagt till honom: ’Skicka bud till Joppe och låt hämta Simon som kallas Petrus, 14för han har något att berätta som kan rädda både dig och alla i ditt hus.’
15När jag började tala, kom den heliga Anden över dem precis som över oss den första tiden. 16Då mindes jag att Herren hade sagt: ’Johannes döpte er i vatten, men ni ska bli döpta i den heliga Anden.’ 17Så om nu Gud gav dessa samma gåva som han gav till oss, hur skulle jag då kunna sätta mig upp mot Gud?”
18När de andra hörde detta blev de lugna och hyllade Gud och sa: ”Tänk att Gud också har gett andra folk möjligheten att vända om och få liv!”
Församlingen i Antiochia
19De som hade skingrats under den förföljelse som startade med Stefanos hade nu kommit ända till Fenikien, Cypern och Antiochia. De predikade ordet bara för judarna. 20Men några av dem som var från Cypern och Kyrene reste till Antiochia och där talade de också till icke-judar och berättade evangeliet om Herren Jesus. 21Och Herren var med dem och gav dem kraft, så att ett stort antal människor kom till tro och vände om till Herren.
22Ryktet om detta nådde församlingen i Jerusalem som genast skickade dit Barnabas. 23När han kom fram och fick se vad Gud i sin nåd hade gjort, blev han glad och uppmanade dem alla att av hela hjärtat hålla sig till Herren. 24Barnabas var en god man, fylld av den heliga Anden och tro. En mängd folk fördes till Herren.
25Efter detta reste Barnabas vidare till Tarsos för att söka upp Saul 26och när han hittat honom, tog han honom med sig till Antiochia. Där stannade de sedan tillsammans i församlingen under ett helt år och undervisade ett stort antal människor. Det var i Antiochia som lärjungarna första gången kallades kristna.
27Under den här tiden kom några profeter från Jerusalem till Antiochia. 28En av dem som hette Agabos reste sig och förutsade genom Anden att en svår hungersnöd skulle drabba hela världen – den inträffade sedan under kejsar Claudius. 29Lärjungarna beslöt att skicka understöd till de troende i Judeen, var och en så mycket han hade råd med. 30De gjorde så och skickade sin gåva med Barnabas och Saul till församlingsledarna.
