Okukungubagira Ttuulo
1Ekigambo kya Mukama Katonda ne kinzijira n’aŋŋamba nti, 2“Kaakano, ggwe omwana w’omuntu tandika okukungubagira Ttuulo. 327:3 a nny 33 b Ez 28:2Oyogere eri Ttuulo, ekiri awayingirirwa mu nnyanja, omusuubuzi ow’amawanga ag’oku ttale ery’ennyanja, nti bw’ati bw’ayogera Mukama Katonda nti,
“ ‘Ggwe Ttuulo oyogera nti,
“Natuukirira mu bulungi.”
4Amatwale go gakoma mu nnyanja wakati,
era n’abaakuzimba baakola omulimu ogw’ettendo.
527:5 Ma 3:9Baakola embaawo zo zonna
mu miberosi gya Seniri,
ne baddira emivule egy’e Lebanooni
ne bakolamu omulongooti.
627:6 a Kbl 21:33; Yer 22:20; Zek 11:2 b Lub 10:4; Is 23:12Ne bakola enkasi zo okuva mu myera egya Basani,
n’emmanga zo, bazikola mu nzo,
ez’oku bizinga ebya Kittimu,
nga bazaaliiridde n’amasanga.
727:7 Kuv 25:4; Yer 10:9Ettanga lyo lyali lya linena aliko omudalizo eryava mu Misiri,
era lyakozesebwanga ebendera;
n’engoye zo zaali za bbululu n’ez’effulungu
ezaaba ku ttale erya Erisa ekyali ku mabbali g’ennyanja.
827:8 a Lub 10:18 b 1Bk 9:27Abasajja b’e Sidoni ne Aluwadi be baakubanga enkasi,
n’abasajja bo abamanyirivu, ggwe Ttuulo, be baali abalunnyanja.
927:9 Yos 13:5; 1Bk 5:18Abasajja abazira ab’e Gebali n’abagezigezi baaberanga mu ggwe,
era ng’omulimu gwabwe kunyweza emiguwa gy’ebyombo;
ebyombo byonna eby’oku nnyanja n’abagoba baabyo bajjanga okusuubula naawe;
nga bagula ebyamaguzi byo.
1027:10 a Ez 38:5 b Ez 30:5“ ‘Abantu ab’e Buperusi, ne Luudi ne Puuti27:10 Puuli ne Puuti bye bimu. Puuti ye Libiya oba ekitundu ekyetoolodde n’okutuukira ddala ku Somaliya,
baali mu ggye lyo,
era be baawanikanga engabo n’enkuufiira ku bisenge byo
ne bakuwa ekitiibwa.
11Abasajja ba Aluwadi n’eggye lyabwe
be baakuumanga bbugwe wo enjuuyi zonna;
abasajja b’e Gagammada baabanga mu mirongooti gyo
nga bawanise engabo zaabwe okwetooloola bbugwe wo,
era be baakulabisanga obulungi.
1227:12 a Lub 10:4 b nny 18, 33“ ‘Talusiisi yakolanga naawe obusuubuzi obw’obugagga obw’engeri zonna bwe walina, baawanyisanga effeeza, n’ebyuma, n’amabaati n’amasasi bafune ebyamaguzi byo.
1327:13 a Lub 10:2; Is 66:19; Ez 38:2 b Kub 18:13“ ‘Buyonaani, Tubali, ne Meseki be baakusuubulangako, nga muwanyisaganya abaddu n’ebintu eby’ebikomo bafune ebintu byammwe.
1427:14 Lub 10:3; Ez 38:6“ ‘Ab’omu Togaluma baawanyisaganya embalaasi ez’emirimu egya bulijjo, n’embalaasi ez’entalo, n’ennyumbu bafune ebyamaguzi byo.
1527:15 a Lub 10:7 b Yer 25:22 c 1Bk 10:22; Kub 18:12“ ‘Abasajja ab’e Dedani baasuubulanga naawe, era n’abatuuze ab’oku lubalama lw’ennyanja baali katale ko, nga bakusasula n’amasanga n’emitoogo.
1627:16 a Bal 10:6; Is 7:1-8 b Ez 28:13“ ‘Edomu baakolanga naawe eby’obusuubuzi olw’obungi bw’ebintu byo; era baawanyisanga naawe amayinja aga nnawandagala, n’engoye ez’effulungu, n’emirimu egy’eddalizo, ne linena omulungi ne kolali n’amayinja amatwakaavu bafune ebyamaguzi byo.
1727:17 Bal 11:33“ ‘Yuda ne Isirayiri baakolanga naawe eby’obusuubuzi nga bawaanyisa naawe eŋŋaano eyavanga e Minnisi n’ebyakaloosa, n’omubisi gw’enjuki, n’amafuta n’envumbo, bafune ebyamaguzi byo.
1827:18 Lub 14:15; Ez 47:16-18“ ‘Olw’obugagga bwo obungi, n’ebintu byo ebingi, Ddamasiko baasuubulanga naawe wayini ow’e Keruboni, n’ebyoya by’endiga ebyeru eby’e Zakari. 19Aba Ddaani ne Yovani (Buyonaani) abaavanga e Wuzari baawanyisanga naawe ekyuma ekiyisiddwa mu muliro n’embawo eza kasiya ne kalamo, ne bagula ebyamaguzi byo.
20“ ‘Dedani yakusuubulangako bulangiti ezakozesebwanga ne mu kwebagala embalaasi.
2127:21 Lub 25:13; Is 60:7“ ‘Buwalabu n’abalangira bonna ab’e Kedali baakusuubulangako era ne bakugulako abaana b’endiga, n’endiga ennume n’embuzi.
2227:22 a Lub 10:7, 28; 1Bk 10:1-2; Is 60:6 b Lub 43:11“ ‘Abasuubuzi ab’e Seeba ne Laama baakolagananga naawe, nga bakusuubulako ebyakaloosa ebisinga byonna obulungi, n’amayinja gonna ag’omuwendo omungi ne zaabu, bafune ebyamaguzi byammwe.
2327:23 a 2Bk 19:12 b Is 37:12“ ‘Kalani, ne Kaane ne Adeni n’abasuubuzi ab’e Seeba, Asuli, ne Kirumaadi baasuubulanga naawe. 24Mu katale ko baasubulirangamu engoye ennungi, engoye eza bbululu, n’engoye ez’eddalizo, n’ebiwempe ebineekaneeka ebiriko emiguwa emiruke egyalukibwa obulungi.
25“ ‘Ebyombo eby’e Talusiisi
bye byatambuzanga ebyamaguzi byo.
Era wajjula n’oba n’ebintu bingi
wakati mu nnyanja.
2627:26 Zab 48:7; Yer 18:17Abakubi b’enkasi bakutwala
awali amayengo amangi.
Naye omuyaga ogw’Ebuvanjuba gulikumenyeramenyera
wakati mu nnyanja.
2727:27 Nge 11:4Obugagga bwo n’ebyamaguzi byo n’ebikozesebwa byo,
n’abalunnyanja bo,
n’abagoba bo,
n’abasuubuzi bo n’abaserikale bo bonna
na buli muntu ali ku kyombo balibbira
wakati mu nnyanja ku lunaku kw’oligwiira ku kabenje.
2827:28 Ez 26:15Eddoboozi ly’okukaaba kw’abalunnyanja bo,
kulikankanya ebyalo ebiri ku lubalama lw’ennyanja.
29Abakubi b’enkasi bonna
balyabulira ebyombo byabwe;
n’abagoba n’abalunnyanja bonna
baliyimirira ku lubalama lw’ennyanja.
3027:30 a 2Sa 1:2 b Yer 6:26 c Kub 18:18-19Baliyimusa amaloboozi gaabwe
ne bakukaabira nnyo;
era baliteeka enfuufu ku mitwe gyabwe
ne beevulunga mu vvu.
3127:31 a Is 16:9 b Is 22:12; Ez 7:18Balikumwera emitwe gyabwe,
era Balyambala ebibukutu.
Balikukaabira n’emmeeme ezennyamidde
nga bakukungubaga n’emitima egijjudde ennyiike.
3227:32 Ez 26:17Balikukungubagira nga bwe bakuba ebiwoobe
nga boogera nti,
Ani eyali asirisibbwa nga Ttuulo
eyeetooloddwa ennyanja?
3327:33 nny 12; Ez 28:4-5Bwe waweerezanga ebyamaguzi byo ku nnyanja,
amawanga mangi gamalibwanga;
era ne bakabaka b’ensi
baagaggawazibwa eby’obugagga bwo ebingi n’ebyamaguzi byo.
3427:34 Zek 9:4Kaakano ennyanja ekumazeewo,
mu buziba bw’amazzi;
ebyamaguzi byo n’ab’omu kyombo kyo
bonna babbidde naawe.
3527:35 Ez 26:15Abantu bonna ab’oku lubalama lw’ennyanja
bafunye ensisi,
era ne bakabaka baabwe bajjudde entiisa
tebafaananika mu maaso olw’entiisa.
3627:36 a Yer 18:16; 19:8; 49:17; 50:13; Zef 2:15 b Zab 37:10, 36; Ez 26:21Abasuubuzi ab’omu mawanga bakufuuyira empa;
otuuse ku nkomerero embi,
so tolibeerawo nate ennaku zonna.’ ”
Klagosång över Tyros
1Herrens ord kom till mig: 2”Du människa, sjung en klagosång över Tyros. 3Säg till Tyros, hamnstaden vid havet, som driver handel med folk från många kustländer: ’Så säger Herren, Herren:
Tyros, du säger:
”Jag är fulländat vacker.”
4Dina domäner är mitt ute på havet.
De som byggt dig
har gjort dig fulländat vacker.
5Av cypress från Senir
byggde de allt ditt träarbete.
De tog en ceder från Libanon
och gjorde en mast åt dig.
6Av ekar från Bashan
gjorde de dina åror,
och ditt däck av cypressträ27:6 Det hebreiska ordets betydelse är osäker. Mer ordagrant översatt skulle det kunna vara assyriernas dotter, men sammanhanget visar att det måste vara ett träslag som avses.
med inläggningar av elfenben
från Cyperns kuster.
7Dina segel var
av broderat linne från Egypten,
och det blev ett banér för dig.
Ditt soltak var gjort
av blått och purpurrött tyg
från Elishas kuster.
8Män från Sidon och Arvad
var roddare åt dig,
dina vise, Tyros,27:8 Eller Semers vise (Semer var en fenikisk stad, liksom t.ex. Geval, jfr följande vers). var ombord
som dina sjömän.
9Gevals äldste och dess vise var ombord
för att täta dina fogar.
Alla skepp på havet med sina besättningar
kom för att idka byteshandel med dig.
10Män från Persien, Lud och Put
fanns i din armé.
Sina sköldar och hjälmar
hängde de på dig
och gav dig därmed prakt.
11Män från Arvad och Kilikien stod överallt på dina murar,
och män från Gammad var i dina torn.
De hängde sina sköldar överallt på dina murar
och gjorde din skönhet fulländad.
12Tarshish gjorde affärer med dig för din stora rikedoms skull: med silver, järn, tenn och bly bytte de till sig dina varor.
13Javan, Tuval och Meshek handlade med dig och bytte till sig varor av dig mot slavar och kopparkärl.
14Från Bet Togarma kom man med arbetshästar, stridshästar och mulåsnor i utbyte mot dina varor.
15Folket från Rhodos gjorde affärer med dig, och många kustländer var dina kunder. De betalade dig med elfenben och ebenholts.
16Edom handlade med dig för dina många produkters skull och gav i utbyte rubiner, purpurrött tyg, broderade vävnader, fint linne och koraller och ädelstenar.
17Juda och Israel handlade med dig, och i utbyte mot dina varor gav de vete från Minnit, bakverk27:17 Det hebreiska ordets betydelse är osäker. och honung, olja och balsam.
18Damaskus var din handelspartner för dina många produkters skull och kom med vin från Helbon, ull från Sachar 19och vin från Usal.27:19 Grundtextens innebörd är osäker och översättningen här är delvis gjord med hjälp av Septuaginta, som dock också är svårförståelig. Om första ordet i versen, som här lämnats oöversatt och som inte heller finns i Septuaginta, tolkas som Dan (ev. Vedan) och andra ordet som Javan/Grekland (de hebreiska orden för vinoch Javanär mycket lika) blir tanken ungefär: Daniter och greker från Usal handlade med dig och gav… Dina varor gav också järn, kassia och kalmus.
20Dedan handlade med dig med sadeltäcken.
21Arabien och Kedars alla furstar var dina kunder och handlade med lamm, baggar och bockar.
22Köpmän från Saba och Ragma bedrev handel med dig och gav i utbyte mot dina varor kryddor av bästa slag, allehanda ädelstenar och guld.
23Harran, Kanne, Eden, Assur och Kilmad handlade med dig. 24De gjorde affärer med dig med vackra kläder, plagg av blått tyg, broderier, flerfärgade täcken och välspunna och starka band.
25Skeppen från Tarshish var din handelsflotta.
Du fylldes och blev tung27:25 Eller ärad. mitt ute på havet.
26Dina roddare förde dig
ut på stora vatten.
I östanvinden förliste du
mitt ute på havet.
27Ditt gods och dina varor,
dina matroser och sjömän,
de som tätade dina fogar, de som skötte din handel,
alla krigsmän som fanns hos dig,
sjunker i havet på din förlisnings dag
tillsammans med hela din här.
28Vid dina sjömäns nödrop
skälver kustländerna.
29Alla som sitter vid årorna
lämnar sina skepp.
Alla matroser och sjömän på havet
beger sig i land.
30De ropar högt
och gråter bittert över dig,
strör stoft på sina huvuden
och rullar sig i aska.
31De rakar sina huvuden för din skull,
de klär sig i säck
och gråter bittert över dig,
klagar i djup sorg.
32De jämrar sig och klagar,
de stämmer upp en klagosång över dig:
”Vem är lik Tyros,
som tystats ner mitt ute i havet?”
33När dina affärsmän gav sig ut till sjöss
tillfredsställde du många länder.
Med din överflödande rikedom
och dina varor gjorde du jordens kungar rika.
34Nu har du förlist i havet
och ligger där nere i djupet.
Alla dina varor och allt ditt manskap
har gått under tillsammans med dig.
35Alla som bor utmed kusten
förfärar sig över dig,
och deras kungar ryser
med ansikten förvridna av fasa.
36Köpmän bland folken väser åt dig.
Du har mött ett fasansfullt slut.
Du är borta för alltid.’ ”
