Okutendekebwa kwa Danyeri mu Babulooni
11:1 a 2Bk 24:1 b 2By 36:6Mu mwaka ogwokusatu ogw’obufuzi bwa Yekoyakimu kabaka wa Yuda, Nebukadduneeza kabaka w’e Babulooni n’alumba Yerusaalemi. 21:2 2By 36:7; Yer 27:19-20; Zek 5:5-11Mukama n’awaayo Yekoyakimu kabaka wa Yuda, mu mukono gwa Nebukadduneeza, era n’ebintu ebimu eby’omu yeekaalu ya Katonda, Nebukadduneeza n’abiggyamu n’abitwala e Babulooni n’abiteeka mu ggwanika ery’omu ssabo lya lubaale we.
31:3 2Bk 20:18; 24:15; Is 39:7Nebukadduneeza n’alagira Asupenaazi omukulu w’abalaawe be alonde mu Bayisirayiri ab’omu lulyo olulangira, ne mu bakungu, 4abavubuka abataliiko kamogo, abalabika obulungi mu maaso, nga bategeevu mu nsonga zonna ne mu by’amagezi byonna, era abakalabakalaba mu kutegeera, era abasaanira okuweereza mu lubiri lwa kabaka. Asupenaazi yalina obuvunaanyizibwa obw’okubayigirizanga amagezi g’Abakaludaaya, n’olulimi lwabwe. 51:5 a nny 8, 10 b nny 19Kabaka n’alagira baweebwenga ku mmere ne ku wayini ebyagabulwanga ku mmeeza ya kabaka. Baali baakutendekebwa okumala emyaka esatu, n’oluvannyuma bagende baweereze kabaka.
61:6 Ez 14:14Mu abo abaalondebwa mwe mwali abaava mu Yuda, era n’amannya gaabwe baali Danyeri, ne Kananiya, ne Misayeri, ne Azaliya. 71:7 a Dan 4:8; 5:12 b Dan 2:49; 3:12Asupenaazi n’abawa amannya amaggya: Danyeri n’amutuuma Berutesazza, Kananiya n’amutuuma Saddulaaki, Misayeri n’amutuuma Mesaki, ne Azaliya n’amutuuma Abeduneego.
81:8 Ez 4:13-14Naye Danyeri n’amalirira mu mutima gwe obuteeyonoonyesa na mmere na wayini ebyavanga ku mmeeza ya kabaka, n’asaba Asupenaazi amukkirize aleme kweyonoonyesa. 91:9 a Lub 39:21; Nge 16:7 b 1Bk 8:50; Zab 106:46Mu biro ebyo Katonda n’akozesa Asupenaazi okulaga ekisa n’okusaasira eri Danyeri. 10Asupenaazi n’agamba Danyeri nti, “Ntidde mukama wange kabaka, eyalagidde mulye emmere eyo n’ebyokunywa ebyo. Singa anaabalaba nga mukozze okusinga abavubuka abalala ab’emyaka gyammwe, kabaka ajja kunzita.” 11Awo Danyeri n’agamba omusigire wa Asupenaazi, Asupenaazi gwe yassaawo okulabiriranga Danyeri, ne Kananiya, ne Misayeri ne Azaliya nti, 12“Nkwegayiridde ogezese abaddu bo okumala ennaku kkumi, oleme kubawa kintu kirala kyonna okuggyako enva endiirwa n’amazzi ag’okunywa. 13N’oluvannyuma otugeraageranye n’abavubuka abalala abalya ku mmere ya kabaka, olyoke okole nga bw’onoolaba.” 14N’akkiriziganya nabo ku nsonga eyo, n’abagezesa okumala ennaku kkumi. 151:15 Kuv 23:25Awo ennaku ekkumi bwe zaggwaako, bo baali banyiridde era nga bafaanana bulungi okusinga abavubuka abaalyanga ku mmere ya kabaka. 161:16 nny 12-13Awo omusigire n’alekayo okubawa emmere yaabwe ey’enjawulo ne wayini gwe baali bateekwa okunywa, n’abawa enva endiirwa.
171:17 a 1Bk 3:12 b Dan 2:23; Yak 1:5 c Dan 2:19, 30; 7:1; 8:1Abavubuka abo abana, Katonda n’abawa amagezi n’okutegeera eby’okuyiga eby’engeri zonna; Danyeri n’asukkirira mu kutegeera okw’okuvvuunula okwolesebwa okw’engeri zonna, n’ebirooto.
181:18 nny 5Awo ekiseera kabaka kye yalagira abavubuka bonna baleetebwe, bwe kyatuuka, Asupenaazi n’abaleeta n’abalaga eri Nebukadduneeza. 191:19 Lub 41:46Kabaka n’ayogera nabo, ne mutalabika mu bo bonna eyenkanaankana nga Danyeri, ne Kananiya, ne Misayeri ne Azaliya mu kutegeera; kyebaava baweebwa emirimu egy’obuvunaanyizibwa mu lubiri lwa kabaka. 201:20 1Bk 4:30; Dan 2:13, 28Buli nsonga ey’amagezi n’ey’okutegeera kabaka gye yababuuzanga, baali bagitegeera emirundi kkumi okusinga abasawo n’abafumu bonna, mu bwakabaka bwe bwonna.
211:21 Dan 6:28; 10:1Awo Danyeri n’aba muweereza mukulu mu bwakabaka okutuusa ku mwaka ogw’olubereberye ogwa Kabaka Kuulo.
Daniel vid Nebukadnessars hov
1I Juda kung Jojakims tredje regeringsår1:1 605 f.Kr. kom Babyloniens kung Nebukadnessar mot Jerusalem och belägrade staden. 2Herren överlämnade Jojakim, kungen av Juda, åt honom, liksom en del av föremålen i Guds hus. Han tog med sig dem till sin guds hus i Shinar1:2 Äldre namn på Babylonien. och förde dem till sin guds skattkammare.
3Sedan gav kungen i uppdrag åt Aspenas, chefen för hans hovtjänstemän, att bland israeliterna välja ut unga män från den kungliga familjen och från andra framstående släkter, 4sådana som inte hade några fysiska defekter, som såg bra ut, var begåvade, kloka och kunniga, som kvalificerade att tjänstgöra i det kungliga palatset. De skulle undervisas i kaldéernas litteratur och språk. 5Kungen bestämde att en daglig portion av mat och vin skulle serveras dem från hans eget bord. De skulle utbildas i tre år för att därefter träda i kungens tjänst.
6Bland dem fanns Daniel, Hananja, Mishael och Asarja, från Judas stam. 7Men chefen för hovtjänstemännen gav dem nya namn: Daniel kallades Belteshassar, Hananja kallades Shadrak, Mishael kallades Meshak och Asarja kallades Aved-Nego.
8Daniel bestämde sig för att inte orena sig med kungens mat och vin. Han bad chefen för hovtjänstemännen om lov att få slippa orena sig. 9Gud lät Daniel finna nåd och välvilja hos chefen för hovtjänstemännen, 10men denne sa till Daniel: ”Jag är rädd för min herre kungen, som har bestämt vad ni ska äta och dricka. Varför skulle han behöva finna att ni ser sämre ut än de andra unga männen i er ålder? Då skulle jag riskera mitt huvud för er inför kungen.”
11Daniel sa till vakten, som chefen för hovtjänstemännen hade utsett att ha uppsikt över honom och Hananja, Mishael och Asarja: 12”Testa oss, dina tjänare, under en tiodagarsperiod: Ge oss bara grönsaker att äta och vatten att dricka. 13Jämför oss sedan med de unga män som har ätit kungens mat. Behandla sedan dina tjänare efter vad du ser.”
14Han lyssnade till dem och testade dem i tio dagar. 15Efter de tio dagarna såg de bättre och mer välnärda ut än alla de unga män som ätit kungens mat. 16Vakten lät dem då slippa den mat och det vin som var bestämt för dem och gav dem grönsaker i stället.
17Gud gav dessa fyra unga män kunskap och insikt i all slags litteratur och lärdom. Daniel kunde dessutom förstå alla slags syner och drömmar. 18När den tid som kungen hade bestämt var över förde chefen för hovtjänstemännen fram dem inför Nebukadnessar. 19Kungen samtalade med dem och fann ingen bland alla andra som var som Daniel, Hananja, Mishael och Asarja. Så trädde de i kungens tjänst. 20I alla frågor som krävde vishet och förstånd och där kungen rådfrågade dem fann han dem tio gånger visare än alla magiker och besvärjare i hela hans rike.
21Daniel blev kvar där ända till kung Kyros första regeringsår.1:21 Kyros regerade i Persien 559-530 och erövrade Babylon 539 f.Kr.
