Romerne 3 – LB & MTDS

En Levende Bok

Romerne 3:1-31

Gud holder løftet sitt

1Hvilken fordel er det å være jøde? Finnes det noen verdi i den jødiske seremonien å omskjære sønner? 2Ja, å være jøde er en enorm fordel. Den fremste grunnen er at det var jødene som fikk Guds budskap for å spre det videre til andre. 3At visse jøder på et seinere tidspunkt ga opp troen på Gud, det forandrer ingenting. Skulle Gud bryte løftene sine, bare fordi disse menneskene ikke holdt det de hadde lovet? 4Selvfølgelig ikke! Selv om hvert eneste menneske lyver, så snakker Gud alltid sant. Det står i Skriften3:4 ”Skriften” for jødene er Bibelens første del, den som vi kaller Det gamle testamente.:

”De skal se at du har rett i alt du sier,

og at du vinner seier når de anklager deg.”3:4 Se Salmenes bok 51:6.

5”Men”, sier noen, ”det må være bra for Gud dersom vi handler galt, for da forstår alle at han handler rett. Derfor er det også urettferdig at han straffer oss.” Ja, slik tenker noen mennesker. 6Nei, Gud er ikke urettferdig! Hvordan skulle han da kunne dømme menneskene? 7Noen sier kanskje: ”Hvorfor skal jeg bli kalt for en synder og bli dømt? Det er jo bra for Gud om jeg lyver, for da ser alle klart og tydelig at han snakker sant. Da kommer alle til å ære ham.” 8Men tenker de på denne måten, da kunne de like gjerne si: ”Jo mer vi synder, desto bedre, for da kommer Gud til å bli æret for sin godhet!” Noen påstår at det er på denne måten jeg underviser, men de som snakker slik, skal få den straffen de fortjener.

Alle har syndet

9Hva har vi nå kommet fram til? Er vi jøder bedre enn andre?3:9 På gresk: Er da vi bedre enn andre? Nei, slett ikke, for jeg har allerede forklart at alle mennesker uten unntak er syndere enten det er jøder eller ikke.

10Det står i Skriften3:10 ”Skriften” for jødene er Bibelens første del, den som vi kaller Det gamle testamente.:

”Ikke noe menneske er skyldfri innfor Gud, ikke et eneste.

11Ikke noen er forstandig, ingen søker Gud.

12Alle har vendt ham ryggen, alle er like fulle av synd.

Ingen gjør det som er rett, ikke en eneste.3:12 Se Salmenes bok 14:1-3 og 53:1-3.

13Deres prat er motbydelig og råtten, lik stanken fra en åpen grav.

De lyver og bedrar. Deres ord er som giften fra huggormen.3:13 Se Salmenes bok 5:10 og 140:4.

14Alt de sier, er fylt av forbannelser og bitterhet.3:14 Se Salmenes bok 10:7.

15De er raske å gripe til vold og død,

16hvor de enn drar fram etterlater de seg nød og elendighet.

17De kjenner ikke til den veien som leder til fred.3:17 Se Jesaja 59:7-8.

18De kommer ikke på den tanken å vise respekt for Gud.3:18 Se Salmenes bok 36:2.

19Selvfølgelig gjelder Moseloven3:19 Moseloven, eller den jødiske loven, finnes skrevet ned i Første til Femte Mosebok. for jødene. Hensikten med loven er at ingen skal ha noen unnskyldninger å komme med, og at alle mennesker skal bli dømt av Gud.

20Ingen kan noen gang stå skyldfri innfor Gud gjennom det å holde alt som står i loven. Nei, loven kan bare få oss til å innse at vi er syndere.

Jesus Kristus tok straffen vår

21Men nå har Gud vist oss en annen vei til å bli skyldfri innfor ham enn gjennom det å holde alt som står i Moseloven. Denne veien har Gud hele tiden vist oss i Moseloven og profetene3:21 Moseloven og profetenes bok er to av delene i den jødiske Skriften, det vil si Bibelens første del, den som vi kaller Det gamle testamente. Den tredje delen er salmene.. 22Vi kan bli skyldfri for Gud gjennom å tro på Jesus Kristus. Dette gjelder alle, hvem vi enn er. 23Alle har syndet og mistet fellesskapet med Gud, han som kan frelse oss. 24Men nå har han gitt oss en mulighet som vi ikke fortjener. Han har vist oss nåde og latt oss bli skyldfri innfor ham gjennom å la Jesus Kristus kjøpe oss fri fra vårt slaveri under synden. 25-26Gud lot Jesus ofre sitt blod, og han tok straffen for syndene våre på seg for at alle som tror, skal få tilgivelse. Gud ville gjennom dette vise hvor fullkommen god og rettferdig han er. I sin store tålmodighet lot han straffen vente for de syndene som menneskene gjorde for lenge siden. I vår egen tid lot han Jesus dø, og han tok straffen vår. Ja, Gud viste sin godhet ved å la oss bli skyldfrie dersom vi tror på Jesus.

27Har vi da noe å skryte av når det gjelder vårt forhold til Gud? Nei, slett ikke, for det er ikke gjennom våre gode gjerninger vi har blitt forsonet med Gud, men gjennom troen. 28Vi er nemlig fullt overbevist om at menneskene blir skyldfri innfor Gud på grunn av troen, og ikke ved at de forsøker å holde alt som står i Moseloven. 29Ellers ville jo Gud bare være Gud for jødene. Sikkert nok er han Gud for alle folk? Ja, selvfølgelig er han Gud for alle, 30etter som det bare finnes en Gud. Han lar alle mennesker bli skyldfri innfor ham gjennom det at de tror. Det gjelder både jøder og andre folk. 31Når vi sier at troen er så viktig, betyr da det at vi kan være likegyldige til Moseloven? Nei, tvert imot! Gjennom det å tro på Jesus respekterer vi det som står i loven.

Mushuj Testamento Diospaj Shimi

Romanos 3:1-31

Diosca manataj shitanchu

1Shinashpaca judío canaca, ¿imapajtaj alli canga? Charishca aicha punta carata pʼitichishca canapish, ¿imapajtaj alli canga? 2Alli yuyarijpica, chaihuanca achca allicunatamari chasquishcacuna. Puntaca, Taita Diosca paipaj Shimitami paicunapaj maquipi churashca.

3Chaita chasquishpapish, maijancunaca manatajmari crishcacunachu. Chashna maijancuna mana crijta ricushpaca, ¿Taita Diospish pai rurana tucushcataca ñachu mana pajtachina tucushca canga? 4¿Maitataj chashnaca cangari? Tucui runacuna llulla cajpipish, Taita Diosca, pai rurana tucushcataca, tucuita pajtachicungallami. Chashna cajpimi, cashna Quillcashca tiyacun:

«Quiquinca imata nishpapish, pajtachij cashcatami ricuchingui.

Quiquinta imata juchachijpipish, Quiquinmi mishashpa llujshingui» ninmi.

5(Cunanca runapaj yuyaihuan rimarij shinalla rimasha). Ñucanchij mana allita rurashcallamantataj, Taita Diosca cashcata ruraj cashca ashtahuan ricunalla tucujpica, ¿imatataj nishun? Taita Diosca llaquita cachashpaca, ¿manapish llaquichina cajpi llaquichijchu canga? 6¿Maitataj chashnaca cangari? Taita Diosca, paipish chashna cashpaca, cai pachapi causajcunataca, ¿ima ñahuihuantaj juchachingari? 7Ñuca llulla cajpitajmari, Taita Diosca mana llullaj, sumaj cashca, ashtahuan ricunalla tucun. Shina cajpica, ¿ima nishpataj paica ñucataca: «Juchayujmi cangui» nishpa juchachicunri? 8Shinashpaca, ñucanchijta yanga juchachijcuna nishca shina: “Allita japingapajca, millaita ruracushunlla” ninatajchari alli canmanri. (‘Chashna nishpami purincuna’ nishpa, ñucanchijta yanga juchachijcunaca, jatun llaquita apana cashcallatatajmi apangacuna).

Juchata mana rurajca shujllapish mana tiyanchu

9Shinashpaca, ¿ñucanchijca mana israelcunata yalli allichu canchij? ¿Maitataj chashnaca cashunri? Ñamari, “Israelcunapish, mana israelcunapish jucha mandashcami causancuna” nircanchij. 10Dios Quillcachishcapitajmi, cashna nicun:

«Juchata mana rurajca, shujllapish mana tiyanchu.

11Alli yuyaiyujca, pi mana tiyanchu,

Taita Diostaca pi mana mashcanchu.

12Tucuicunami panda ñanta catishpa,

yanga tucurcacuna.

Allita rurajca pi mana tiyanchu,

¡Shujllapish mana tiyanchu!»

13«Paicunapaj tungurica, pambangapaj allashca jutcu shinami.

Llulla cʼallucunami.»

«Paicunapaj shimica, culebrapaj venenohuan jundami.»

14«Paicunaca, imapish tucuchun nishpami,

jayaj shimicunata amullirashca purincuna.»

15«Chaquicunahuanca, huañuchinaman callpajcunami.

16Maita rishpapish llaquichishpataj, chingachishpatajmi tigrancuna.

17Sumajta causanataca, imata mana yachancunachu.»

18«Taita Diosta manchanatapish, mana yuyarincunallapishchu» ninmi.

19Chashna cajpimi, Mandashca imallata nicushcacunaca, Mandashcata charicujcunapajllataj cashcata yachanchij. Taita Dios tapucun ñaupajpica, tucuicuna shimita huichcashca saquirichunmi, chashnaca nicun. 20Mandashcapi imalla nishcata pajtachishcamantaca, Diosca mana ima juchachina illajta rurangachu. Mandashcacunaca, juchayuj cashcata ricuchingapajllami.

Jesucristota crijllapimi ima juchachina illajta ruran

21Ashtahuanpish Taita Diosca juchayujcunataca Mandashcamanta chʼicanmari ima juchachina illajta rurana tucushca. Chaitaca cunanmari yachanchij. Chaitaca Mandashcapish, Dios ima nishcata huillajcunapish ñamari huillashca. 22Jesucristota crijllapimi, Taita Diosca ima juchachina illajta ruran. Tucuicunapaj chai shinallatajmi. 23Tucuicunallataj juchallishcamantami, Taita Dios cushca sumaj canatapish quichuchircacuna. 24Chashna mana cʼuyaipajcunatamari Diosca ñucanchijtaca jatunta cʼuyashca. Chaimantami, ñucanchij imata mana cujpipish, Cristo Jesusllamanta quishpichinlla. 25Taita Diosca, Jesucristotaca yahuarta jichashpa huañushpa, ñucanchij juchacunata anchuchichunmi cacharca. Chaimantami Jesucristoca, pai jichashca yahuarpi crijcunallata quishpichin. Taita Diosca, ima juchachina illajta ruraj cashcata ricuchingapajmi, mana pʼiñarishpalla, ñaupa juchacunamantaca mana yuyachishpa, saquircalla. 26Diosca, Paillataj ima juchachina illaj cashpami, pitapish Jesusta crijllapi, ima juchachina illajta rurashpa chasquin. Chaita cunan punlla ricuchingapajmi chashnaca rurarca. 27Shina cajpica, ¿imamanta jatun tucuna tiyanchu? Ña mana tiyanchu. ¿Imamantari? ¿Mandashcapi nishcata rurashcamantachu, imashi? Mana chaimantachu. Ashtahuanpish Jesusta crichun mandashcata chasquishcamantami chashna tucun. 28Chaimantami maijanpish Mandashcata saquishpa crijtami, ima juchachina illajta ruran nicunchij. 29Shinashpaca, ¿Diosca judiocunapajllachu Dios canga? ¿Manachu mana israelcunapajpish Dios canga? Ari, mana israelcunapajpish Diostajmari. 30Taita Diosca, shujlla cashcamantami, charishca aicha punta carata pʼitichishca cajpipish, mana chaita rurashca cajpipish, Jesusta crijllapi, ima juchachina illajta ruran. 31Chashna cajpica crishpaca, ¿Mandashcatachu chingachinchij? ¡Ama chaitaca yuyaichijchu! Ashtahuanpish Mandashcataca, alli cashcatamari ricuchicunchij.