Lukas 10 – LB & MTDS

En Levende Bok

Lukas 10:1-42

Jesus sender ut 72 disipler

1Herren Jesus valgte seg nå ut 72 disipler10:1 I følge en del håndskrifter var det 70 disipler.. Han sendte dem i forveien, to og to, til alle de stedene og byene som han seinere planla å besøke.

2Før de ga seg av sted, sa han: ”Høsten er stor, men arbeiderne er få. Be derfor om at den som har ansvaret for å høste inn avlingen, må sende ut flere arbeidere på feltet. 3Gå nå, og husk at jeg sender dere som lam inn blant ulver. 4Ta ikke med dere noen penger, ingen veske og ingen ekstra sko. Ta vel vare på tiden og ikke stans underveis for å prate.

5Når dere kommer inn i et hus, så skal dere først ønske familien fred fra Gud. 6Om de da fortjener å få del i Guds fred, da vil Gud gi av sin fred. Dersom de ikke fortjener det, da får dere selv beholde den freden dere ønsket dem. 7Bli værende i dette hjemmet og la dem by dere på mat. Dere skal ikke nøle når noen viser dere gjestfrihet, for arbeideren er verd lønnen sin. Ikke flytt fra hus til hus.

8Når dere kommer inn i en by og folket hilser dere velkommen, skal dere takke ja når de byr dere på mat. 9Helbred de syke og si til folket: ’Gud har kommet for å frelse menneskene og gjøre dem til sitt eget folk.10:9 På gresk: Guds rike har kommet nær dere. I v.11 ”Guds rike er nær”.

10Dersom dere kommer til en by der de ikke vil ta imot dere, da gå ut på gatene og si: 11’Dere har dømt dere selv. Til og med støvet fra gatene deres vil vi riste av føttene våre. En sak skal dere ha klart for dere, og det er at Gud har kommet for å gjøre menneskene til sitt eget folk.’ ”

12”Jeg forsikrer dere”, fortsatte Jesus, ”at til og med byen Sodoma10:12 Sodoma ble tilintetgjort på grunn av innbyggernes synd. Se Første Mosebok 19:1-25. skal slippe billigere unna på dommens dag enn disse stedene som ikke vil hilse dere velkommen. 13Ja, hvor fryktelig skal det ikke bli for dem som bor i Korasin og Betsaida! For dersom de miraklene som jeg har gjort hos dere, hadde blitt gjort i Tyrus og Sidon10:13 Tyrus og Sidon var fønikiske byer ved Middelhavets kyst, nordvest om Galilea. Det finnes flere profetier i Bibelens første del, den som vi kaller Det gamle testamente, om at de skal gå under på grunn av sin ondskap. Se for eksempel Esekiel 26–28., da hadde menneskene der angret syndene sine og vendt om til Gud for lenge siden. 14Jeg forsikrer dere at på dommens dag skal både Tyrus og Sidon få en mildere straff enn dere! 15Og dere, innbyggerne i Kapernaum, tror dere at dere skal bli opphøyd til himmelen? Nei, ned til helvete skal dere bli styrtet.”

16Så sa han til disiplene: ”Den som hører på dere, han hører på meg, og den som avviser dere, han avviser meg. Men den som avviser meg, han avviser Gud, etter som Gud har sendt meg.”

De 72 disiplene kommer tilbake

17Da de 72 disiplene seinere kom tilbake, kunne de med glede fortelle: ”Herre, til og med de onde åndene var lydige mot oss når vi drev dem ut i ditt navn.”

18”Ja”, sa han til dem, ”jeg så Satan falle ned fra himmelen som en lyn! 19Og jeg har gitt dere makt til å trampe på slanger og skorpioner for å knuse dem,10:19 Slanger og skorpioner var sannsynligvis et bilde på onde ånder. og makt over alle fiendens krefter. Ikke noe skal kunne skade dere. 20Men det viktigste er ikke at de onde åndene er lydige mot dere, man at navnene deres er skrevet opp i himmelen.10:20 Se Andre Mosebok 32:32 og Salmenes bok 69:29, der det er snakk om ”livets bok”, et register over alle som får evig liv.

21I samme øyeblikk ble Jesus fylt av glede gjennom Guds Hellige Ånd og sa: ”Jeg takker deg Far, du som er Herre over himmelen og jorden, for at du skjuler sannheten for dem som tror seg å være så lærde og kloke, men viser den heller for dem som er som barn. Ja, Far i himmelen, slik har du selv ordnet den saken.”

22Jesus fortsatte: ”Min Far i himmelen har overlatt alt til meg. Ingen vet hvem Sønnen er, med unntak av Far i himmelen, og ingen vet hvem Far i himmelen er, med unntak av Sønnen og de menneskene som Sønnen vil vise ham for.”

23Så vendte han seg spesielt mot sine tolv nærmeste disipler og sa: ”Dere kan være lykkelige som har fått se og oppleve alt dette. 24Jeg sier dere at mange profeter som bar fram Guds budskap10:24 Profetene sine budskap finnes skrevet ned i Bibelens første del, den som vi kaller Det gamle testamente., og mange konger, har ønsket å se og høre det som dere nå får være med om, men de fikk aldri oppleve det.”

Fortellingen om den gode samaritan

25En dag kom en skriftlærd10:25 De skriftlærde, eller lovlærerne, var eksperter på loven, som er et annet navn for hele den jødiske Skriften, det vil si Bibelens første del, den som vi kaller Det gamle testamente. for å teste Jesus ved å stille spørsmål. Han sa: ”Mester, hva skal et menneske gjøre for å få evig liv?”

26Jesus svarte: ”Hva sier Moseloven10:26 Moseloven, eller den jødiske loven, finnes skrevet ned i Første til Femte Mosebok. om dette? Hva lærer budene?”

27Mannen svarte: ” ’Du skal elske Herren, din Gud, av hele ditt hjerte, av hele din sjel, av hele din kraft og av hele din forstand’, og: ’Du skal elske dine medmennesker som deg selv.’ ”10:27 Se Femte Mosebok 6:5 og Tredje Mosebok 19:18.

28”Det er riktig!” sa Jesus. ”Gjør det så skal du få leve!”

29Men mannen, som gjerne ville vise hvor nøye han var med å følge Guds vilje, spurte Jesus: ”Hvem skal egentlig bli regnet som mine medmennesker?”

30Da svarte Jesus med en fortelling. Han sa: ”En jøde, som var på vei fra Jerusalem til Jeriko, ble overfalt av ransmenn. De slet av han klærne, mishandlet ham og dro fra ham halvdød.

31Tilfeldigvis kom en prest forbi. Da han så mannen ligge der, gikk han bare videre uten å hjelpe. 32Etter en stund kom en tempeltjener til åstedet. Han gjorde akkurat det samme som presten. Til tross for at han så mannen ligge der, gikk han bare videre uten å hjelpe.

33Da kom en samaritan10:33 Samaria lå mellom Galilea og Judea. Innbyggerne var jøder som var oppblandet med andre folk. Det rådde fiendskap mellom dem og jødene.. Han var også på reise, og da han så mannen som var mishandlet, ble han fylt av medfølelse. 34Samaritanen gikk fram til den skadde, slo olje og vin over sårene og forbandt skadene. Så løftet han mannen opp på sitt esel og førte ham til en vertshus der han våket over ham hele natten. 35Neste dag, da han måtte reise videre fra vertshuset, betalte han verten et beløp som tilsvarer lønn for to dager, og sa: ’Vær så snill og ta hånd om mannen, og om regningen blir større enn dette, skal jeg betale resten når jeg kommer tilbake.’ ”

36Jesus spurte den skriftlærde: ”Hvem av disse tre mener du oppførte seg som et sant medmenneske mot mannen som var blitt mishandlet?”

37”Den som viste medfølelse naturligvis”, svarte den skriftlærde.

Da sa Jesus: ”Nettopp! Gå av sted og gjør det samme, du også.”

Jesus besøker Maria og Marta

38Da Jesus og disiplene fortsatte reisen sin mot Jerusalem, kom de til en by der de ble invitert hjem til en kvinne som het Marta. 39Marta hadde en søster som het Maria, og hun slo seg straks ned på gulvet og lyttet til det Herren Jesus hadde å si.

40Marta var stresset og tenkte mest på det hun skulle servere gjestene. Derfor gikk hun fram til Jesus og sa: ”Herre, er det ikke urettferdig at min søster bare setter seg ned og hører mens jeg må gjøre alt arbeidet selv? Si til henne at hun skal komme og hjelpe meg.”

41Men Herren sa til henne: ”Kjære Marta, du har så mange og store bekymringer for alt mulig! 42Men egentlig finnes det bare en sak som virkelig er viktig, og Maria har oppdaget hva dette gjelder. Den delen har jeg ikke tenkt å ta fra henne.”

Mushuj Testamento Diospaj Shimi

Lucas 10:1-42

Jesusca canchis chungatami huillagrichun cachashca

(Luc 9:3-5; Mat 10:23-24; 11:20-27; 13:16-17)

1Chai qʼuipami Apunchij Jesusca, Pai maillaman rina cashca pueblocunapi, aillu llajtacunapi ñaupashpa huillagrichun, canchis chunga yachacujcunata ishquipura, ishquipurata cacharca. 2Cachacushpaca cashnami nirca: «Tandana chagraca achcamari, tandajcunamari ashalla. Chaimanta, chagrayujtaca ashtahuan tandajcunata cachachun mañaichigari. 3Richijlla, cancunataca, malta ovejacunata atujcunapaj chaupiman cachaj shinami cachani. 4Mochilatapish, cullquitapish, pargatetapish ama apashpa ringuichijchu. Ñanpi tupajcunatapish, ‘¿Allillachu cangui?’ nishpa, ama uniyanguichijchu. 5Mai huasiman chayashpaca: “Sumaj causaita charipaichij” ninguichijraj. 6Chai huasipi sumaj causaita munaj maijan tiyajpica, cancuna nishca shinallataj chaipi sumaj causai tiyangami. Mana tiyajpica, sumaj causaica cancunapajllamantaj tigrangallami. 7Cancunata chasquij huasillapitaj ima carashcata micushpa, ubyashpa saquiringuichijlla. Imata ruraj runaca causanapaj chasquinatajmi can. Pajta huasin huasin puringuichijman. 8Mai puebloman chayajpi alli chasquijpica, chai pueblopipish carashcata micunguichijlla. 9Chai pueblopi ungushcacuna tiyajpipish, alliyachinguichij. Chashna rurashpaca: “Taita Dios mandanamari cancunapajman chayamushca” nishpa huillanguichij. 10Mai puebloman cancuna yaicujpi mana chasquijpica, ñancunaman llujshishpa cashna ninguichij: 11“Caita alli uyaichij, Taita Dios mandanaca cancunapajmantajmi chayamurca. Cancunallataj mana chasquishcamantaca, cancunapaj pueblopi japirishca ñutu allpatapish, ñucanchij chaquicunamantaca caillapitajmi chaspirinchij” ninguichij. 12Ñucatajmi caita huillani, Dios llaquichina punllapica, Sodoma pueblotapish yallitami llaquichinga.

13¡Ai, Corazín pueblolla! ¡Ai, Betsaida pueblolla, imachari tucunguichij! Cancunapajpica cai tucui milagrocunatami rurashcani. Tiropi, Sidonpi chaicunata rurashca cajpica, sarunmantajmi llaquirishpa cañamaźuta churarishpa, ushpahuan armarishpa, Diospajman cutirinman carca. 14Cancunata Dios llaquichi punllapica, cancunatamari Tiropi, Sidonpi causajcunata yalli llaquichinga. 15Capernaumpi causajcunalla, cancunatacarin jahua pachacamami huichiyachirca. Chaipi tiyacushpapish, Hadesmanmari shitashca cagringuichij.

16Maijan cancunata uyajca, Ñucatami uyan. Cancunata pʼiñajca, Ñucatami pʼiñan. Ñucata pʼiñajca, mana Ñucallatachu pʼiñan, Ñucata cachaj Yayatatajmi pʼiñan» nircami.

17Jesús cachashca canchis chunga huillajcunaca, cushicushpa tigramushpami:

—Apunchij Jesuslla, Cambaj shutipica supaicunapish ñucanchijta caźushpa llujshinllamari— nircacuna.

18Chashna nijpi Jesusca, cashnami nirca:

—Ari, Ñucaca Satanastaca relampa shina jahuamanta urmajtatajmari ricurcani. 19Ñucamari cancunamanca culebracunata, alacrancunata sarui tucunata curcani. Cancunata pʼiñaj diablotapish caźuchi tucunatami curcani. Chaimanta cancunataca, ima mana llaquichi tucungachu. 20Shina cajpipish supaicunata manchachishpa llujshichishcallamantaca, ama cushicuichijchu. Ashtahuanpish cancunapaj shuticuna jahua pacha libropi quillcashca cashcamanta cushicuichij— nircami.

21Jesusca chashna nicushpami, Diospaj Espíritu cushichijpi achcata cushicushpa, cashna nirca: «Jahua pachata, cai pachata Mandaj Ñuca Yayalla, Cantaca ‘Allimari cangui’ ninimi. Caicunataca alli yuyaiyuj, alli yachajcunamanca, pacashpa mana yachachishcanguichu. Ashtahuanpish, huahua shinacunamanmi, yachana yuyaita cushpa yachachishcangui. Yayitolla, chashna rurana Cambaj alli cajpimi, cashna rurashcangui.

22Ñuca Yayaca, tucuitami Ñucaman curca. Ñuca pipaj Churi cashcataca pi mana yachanchu, Ñuca Yayallami yachan. Shinallataj Ñuca Yaya pi cashcatapish, pi mana yachanchu. Ñucaca Paipaj Churi cashcamanta, Ñucallami yachani. Ñuca rijsichisha nishcacunallami, Ñuca Yaya pi cashcataca yachan» nircami.

23Chashna nishpaca, Paipaj yachacujcunata tigralla ricushpami, paicunallata cashna nirca: «Cancuna cunan ricucushcata, quiquin ñahuihuan ricujcunaca cushi cachun. 24Cancunamanca caita ninimi: Dios ima nishcata huillajcunapish, jatun mandajcunapish cancuna ricucushcataca ricushun yuyashpapish, manataj ricui tucurcacunachu. Cancuna cunan uyacushcata uyashun nishpapish, mana uyarcacunachu» nircami.

Samaria llajta alli shungu runamantami Jesús parlashca

25Chashna nicujpimi, Mandashcata yachachij shuj runaca, Jesús imapi pandarijpica juchachingapaj, shayarishpa cashna tapurca:

—Yachachij, ¿imata rurashpataj huiñai causaitaca charisha?— nircami.

26Chashna nijpi Jesusca:

—¿Dios Mandashcapica imatataj quillcashca? ¿Ima nicujtataj ricungui?— nircami.

27Chashna nijpimi, chai yachachijca, cashna nishca tiyacujta huillarca:

—“Canta Mandaj Diostaca, cambaj tucui shunguhuan, tucui almahuan, tucui fuerzahuan, tucui yuyaihuan, cʼuyangui. Shujtajcunatapish can quiquinta shinallataj cʼuyangui” ninmi— nirca.

28Shina nijpi, Jesusca:

—Allitami cutichingui. Chaicunata pajtachishpaca, huiñai causaita charinguimi— nircami.

29Chashna nijpi chai runaca, paillataj alli ricurisha nishpami:

—¿Pi shujtajtataj cʼuyana cani?— nirca.

30Chashna nijpimi, Jesusca cashna parlarca:

—Shuj runami, Jerusalenmanta Jericoman uriyacurca. Chai runa ñanta uriyacujpi shuhuacuna japishpami, churanacama tucuita quichushpa, chahuata huañujta macashpa rircacuna. 31Chai ñanllatataj shuj cura shamushpaca, chai runa chashna siricujpipish, ricushpa rircallami. 32Shinallataj shuj levita runapish, chai ñanllatatajmi shamurca. Paipish chai runa chashna siricujpica, ricushcahuan rircallami. 33Chai qʼuipaca, Samariamanta shuj runapish chai ñanllatatajmi shamurca. Chai runarajmi chashna siricuj runata ricushpaca, anchata llaquirca. 34Chaimantami paipajman cʼuchuyashpaca, chugricunata aceitehuan, vinohuan jambishpa, linsohuan pilluchirca. Chashna rurashpaca, paipaj burropi tiyachishpami, shuj poźada huasiman pushashpa, chaipi alli cuidarca. 35Chai Samaria llajta runa cayandij punllata ña rigrishpaca, ishqui denario cullquitami chai huasiyujman curca. Chaita cushpami: “Cai runata alli ricucupangui. Cai cullqui mana pajtajpica, ñuca tigramushpa ashtahuan cupashallami” nishpa mingashpa saquirca. 36Canpica, chai shuhuacuna llaquinayajta macashca runataca, chai quimsa runacunamantaca, ¿maijantaj quiquinta shinallataj llaquishca yuyachin?— nircami.

37Chashna tapujpi, chai yachachij runaca:

—Shuhuacuna macashca runata llaquij runari— nirca.

Shina nijpi, Jesusca:

—Canpish chashnallataj ruragri— nircami.

Martapaj huasipica Mariami Jesustaca tiyashpa uyashca

38Chai qʼuipami Jesusca, Paipaj yachacujcunandij rishpa, shuj aillu llajtaman chayarca. Chaiman chayajpica, Marta shuti shuj huarmimi paipaj huasiman Jesusta pusharca. 39Martaca, María shuti ñañatami charirca. Chai Mariaca, Jesuspaj ñaupajpi tiyarishpami, Pai imallata yachachishcata uyarca. 40Ashtahuanpish Martaca, huasi ucupi caita chaita ruraricurcallami. Chashna ruracushpami, Jesuspajman cʼuchuyashpaca:

—Apu, ¿ñuca ñaña cai tucui ruranacunahuan ñucallata saquijtaca, manachu ricungui? Ayudahuachun cachaiari— nircami.

41Chashna nijpi, Jesusca cashnami nirca:

—Marta, Marta, canca tucuita rurana yuyaillamari cangui. 42Shujllatamari rurana cangui. Mariaca allitamari yuyarishca. Pai uyacujtaca, pi mana jarcangachu— nircami.