1Now when Ezra had prayed, and when he had confessed, weeping and casting himself down before the house of God, there assembled unto him out of Israel a very great congregation of men and women and children: for the people wept very sore.10.1 wept…: Heb. wept a great weeping 2And Shechaniah the son of Jehiel, one of the sons of Elam, answered and said unto Ezra, We have trespassed against our God, and have taken strange wives of the people of the land: yet now there is hope in Israel concerning this thing. 3Now therefore let us make a covenant with our God to put away all the wives, and such as are born of them, according to the counsel of my lord, and of those that tremble at the commandment of our God; and let it be done according to the law.10.3 to put…: Heb. to bring forth 4Arise; for this matter belongeth unto thee: we also will be with thee: be of good courage, and do it. 5Then arose Ezra, and made the chief priests, the Levites, and all Israel, to swear that they should do according to this word. And they sware.
6¶ Then Ezra rose up from before the house of God, and went into the chamber of Johanan the son of Eliashib: and when he came thither, he did eat no bread, nor drink water: for he mourned because of the transgression of them that had been carried away. 7And they made proclamation throughout Judah and Jerusalem unto all the children of the captivity, that they should gather themselves together unto Jerusalem; 8And that whosoever would not come within three days, according to the counsel of the princes and the elders, all his substance should be forfeited, and himself separated from the congregation of those that had been carried away.10.8 forfeited: Heb. devoted
9¶ Then all the men of Judah and Benjamin gathered themselves together unto Jerusalem within three days. It was the ninth month, on the twentieth day of the month; and all the people sat in the street of the house of God, trembling because of this matter, and for the great rain.10.9 the great…: Heb. the showers 10And Ezra the priest stood up, and said unto them, Ye have transgressed, and have taken strange wives, to increase the trespass of Israel.10.10 have taken: Heb. have caused to dwell, or, have brought back 11Now therefore make confession unto the LORD God of your fathers, and do his pleasure: and separate yourselves from the people of the land, and from the strange wives. 12Then all the congregation answered and said with a loud voice, As thou hast said, so must we do. 13But the people are many, and it is a time of much rain, and we are not able to stand without, neither is this a work of one day or two: for we are many that have transgressed in this thing.10.13 we are many…: or, we have greatly offended in this thing 14Let now our rulers of all the congregation stand, and let all them which have taken strange wives in our cities come at appointed times, and with them the elders of every city, and the judges thereof, until the fierce wrath of our God for this matter be turned from us.10.14 for this…: or, till this matter be dispatched
15¶ Only Jonathan the son of Asahel and Jahaziah the son of Tikvah were employed about this matter: and Meshullam and Shabbethai the Levite helped them.10.15 were…: Heb. stood 16And the children of the captivity did so. And Ezra the priest, with certain chief of the fathers, after the house of their fathers, and all of them by their names, were separated, and sat down in the first day of the tenth month to examine the matter. 17And they made an end with all the men that had taken strange wives by the first day of the first month.
18¶ And among the sons of the priests there were found that had taken strange wives: namely, of the sons of Jeshua the son of Jozadak, and his brethren; Maaseiah, and Eliezer, and Jarib, and Gedaliah. 19And they gave their hands that they would put away their wives; and being guilty, they offered a ram of the flock for their trespass. 20And of the sons of Immer; Hanani, and Zebadiah. 21And of the sons of Harim; Maaseiah, and Elijah, and Shemaiah, and Jehiel, and Uzziah. 22And of the sons of Pashur; Elioenai, Maaseiah, Ishmael, Nethaneel, Jozabad, and Elasah. 23Also of the Levites; Jozabad, and Shimei, and Kelaiah, (the same is Kelita,) Pethahiah, Judah, and Eliezer. 24Of the singers also; Eliashib: and of the porters; Shallum, and Telem, and Uri. 25Moreover of Israel: of the sons of Parosh; Ramiah, and Jeziah, and Malchiah, and Miamin, and Eleazar, and Malchijah, and Benaiah. 26And of the sons of Elam; Mattaniah, Zechariah, and Jehiel, and Abdi, and Jeremoth, and Eliah. 27And of the sons of Zattu; Elioenai, Eliashib, Mattaniah, and Jeremoth, and Zabad, and Aziza. 28Of the sons also of Bebai; Jehohanan, Hananiah, Zabbai, and Athlai. 29And of the sons of Bani; Meshullam, Malluch, and Adaiah, Jashub, and Sheal, and Ramoth. 30And of the sons of Pahath-moab; Adna, and Chelal, Benaiah, Maaseiah, Mattaniah, Bezaleel, and Binnui, and Manasseh. 31And of the sons of Harim; Eliezer, Ishijah, Malchiah, Shemaiah, Shimeon, 32Benjamin, Malluch, and Shemariah. 33Of the sons of Hashum; Mattenai, Mattathah, Zabad, Eliphelet, Jeremai, Manasseh, and Shimei. 34Of the sons of Bani; Maadai, Amram, and Uel, 35Benaiah, Bedeiah, Chelluh, 36Vaniah, Meremoth, Eliashib, 37Mattaniah, Mattenai, and Jaasau, 38And Bani, and Binnui, Shimei, 39And Shelemiah, and Nathan, and Adaiah, 40Machnadebai, Shashai, Sharai,10.40 Machnadebai: or, Mabnadebai, according to some copies 41Azareel, and Shelemiah, Shemariah, 42Shallum, Amariah, and Joseph. 43Of the sons of Nebo; Jeiel, Mattithiah, Zabad, Zebina, Jadau, and Joel, Benaiah. 44All these had taken strange wives: and some of them had wives by whom they had children.
Folket bekänner sin synd
1Medan Esra bad och bekände detta och låg framför Guds hus och grät samlades en stor mängd män, kvinnor och barn, och de grät alla bittert.
2Då sa Shekanja, Jechiels son av Elams släkt, till Esra: ”Vi har varit trolösa mot vår Gud genom att gifta oss med dessa främmande kvinnor från andra folk. Men trots detta finns det hopp för Israel. 3Låt oss nu sluta ett förbund inför vår Gud att skicka iväg de här kvinnorna och de barn som de fött, i enlighet med vad min herre och de som fruktar vår Guds bud har rått oss till. Låt oss följa lagen. 4Stå upp, för det är din uppgift. Vi är med dig. Fatta mod och gå till handling.”
5Då reste Esra sig upp och lät ledarna för prästerna och leviterna och hela Israel avlägga en ed att de skulle göra som man hade sagt. De svor eden. 6Sedan lämnade Esra platsen framför Guds hus och gick in i Jochanans, Eljashivs sons, rum. Han varken åt mat eller drack vatten där i sin sorg över de återvändande fångarnas trolöshet.
7Ett meddelande skickades sedan ut i Juda och Jerusalem att alla som återvänt skulle samlas i Jerusalem. 8Den som inte kom inom tre dagar, i enlighet med ledarnas och de äldstes beslut, skulle få alla sina ägodelar förstörda. Själv skulle han uteslutas ur de hemkomnas gemenskap. 9Inom tre dagar, den tjugonde dagen i nionde månaden, hade alla män från Juda och Benjamin samlats i Jerusalem. Hela folket slog sig ner på platsen framför Guds hus och darrade både för hela ärendets skull, och av regnet. 10Då reste prästen Esra sig upp och talade till dem:
”Ni har varit trolösa genom att gifta er med främmande kvinnor och på det sättet gjort Israels skuld ännu större. 11Bekänn nu inför Herren, era fäders Gud, och gör hans vilja. Ta avstånd från de andra folken i landet och från de främmande kvinnorna.”
12Då svarade hela församlingen med hög röst: ”Vi ska göra som du har sagt. 13Men det är mycket folk här och det är regntid, så vi kan inte stanna här ute. Det här är inte heller något som kan klaras av på en eller två dagar, för vi har syndat mycket. 14Låt därför våra ledare företräda hela församlingen. Låt alla dem i våra städer som har gift sig med främmande kvinnor komma på bestämda tider tillsammans med de äldste och domarna i varje stad, till dess att vår Guds glödande vrede i detta ärende har vänts bort från oss.”
15De enda som motsatte sig det här var Jonatan, Asaels son, och Jachseja, Tikvas son, och Meshullam och leviten Shabbetaj understödde dem.
Många måste skilja sig
16De som återvänt från fångenskapen gjorde som det föreslagits. Prästen Esra valde ut män som var familjeöverhuvuden, alla namngivna. Den första dagen i nionde månaden satte de sig ner för att undersöka saken. 17Den första dagen i första månaden hade de avslutat genomgången av alla som gift sig med främmande kvinnor.
18Det visade sig att bland prästernas ättlingar hade följande män gift sig med främmande kvinnor:
Av Jeshuas, Josadaks sons, släkt och bröder
Maaseja, Elieser, Jariv och Gedalja.
19De förband sig att skicka iväg sina hustrur och offrade för sin skuld en bagge som skuldoffer.
20Av Immers släkt
Hanani och Sevadja.
21Av Harims släkt
Maaseja, Elia, Shemaja, Jechiel och Ussia.
22Av Pashchurs släkt
Eljoenaj, Maaseja, Ismael, Netanel, Josavad och Elasa.
23Av leviterna
Josavad, Shimi, Kelaja, som också kallas Kelita, Petachja, Juda och Elieser.
24Av sångarna endast Eljashiv.
Av dörrvaktarna
Shallum, Telem och Uri.
25Av israeliterna i övrigt:
Av Paroshs släkt
Ramja, Jissia, Malkia, Mijamin, Elasar, Malkia, Benaja.
26Av Elams släkt
Mattanja, Sakarja, Jechiel, Avdi, Jeremot och Elia.
27Av Sattus släkt
Eljoenaj, Eljashiv, Mattanja, Jeremot, Savad och Asisa.
28Av Bevajs släkt
Jochanan, Hananja, Sabbaj och Atlaj.
29Av Banis släkt:
Meshullam, Malluk, Adaja, Jashuv, Sheal och Jeremot.
30Av Pachat Moabs släkt
Adna, Kelal, Benaja, Maaseja, Mattanja, Besalel, Binnuj och Manasse.
31Av Harims släkt
Elieser, Jishia, Malkia, Shemaja, Simon, 32Benjamin, Malluk och Shemarja.
33Av Hashums släkt
Mattenaj, Mattatta, Savad, Elifelet, Jeremaj, Manasse och Shimi.
34Av Banis släkt
Maadaj, Amram, Uel, 35Benaja, Bedja, Keluhu, 36Vanja, Meremot, Eljashiv, 37Mattanja, Mattenaj, Jaasaj.
38Av Binnujs släkt
Shimi, 39Shelemja, Natan, Adaja, 40Maknadvaj, Shashaj, Sharaj, 41Asarel, Shelemja, Shemarja, 42Shallum, Amarja och Josef.
43Av Nebos ätt
Jeiel, Mattitja, Savad, Sevina, Jaddaj, Joel och Benaja.
44Alla dessa hade gift sig med främmande kvinnor, och en del av dem hade även fött barn.
