1Deze psalm is het gebed van iemand die in diepe ellende zit, geen raad meer weet en zijn hart uitstort bij de Here.
2Here, luister toch naar mijn gebed,
ik bid dat mijn hulpgeroep U bereikt.
3Verberg U niet voor mij,
nu het mij allemaal te veel wordt,
luister toch naar mij.
Antwoord mij toch snel, nu ik U roep.
4Want ik word zo snel oud
en mijn botten doen zeer, zij gloeien.
5Mijn hart is dor als dood gras
en alle eetlust is verdwenen.
6Door al mijn verdriet
voel ik mij lichamelijk een wrak.
7Ik voel mij als een pelikaan in de woestijn, hulpeloos.
Alsof ik een steenuil ben die in de ruïnes zit.
8Ik kan niet slapen en lijk op een vogel, alleen op een dak.
9Mijn tegenstanders bespotten mij voortdurend.
Mijn naam geldt als een vloek
voor wie mijn bloed wel kunnen drinken.
10Ik eet as in plaats van brood
en mijn tranen mengen zich met het water dat ik drink.
11Dat komt allemaal doordat U
uw toorn en ergernis over mij hebt uitgegoten,
eerst nam U mij op
en toen gooide U mij weer neer.
12Mijn dagen zijn stil en duister
en ik verga.
13Here, U heerst echter tot in eeuwigheid.
Uw naam zal nooit worden uitgewist en blijft altijd bestaan.
14Eens zult U Zich over Jeruzalem komen ontfermen.
De tijd is aangebroken om uw stad genade te geven.
15Uw dienaren houden van deze stad
en hebben medelijden met de puinhopen die er liggen.
16Dan zullen alle volken ter wereld
eerbied en ontzag hebben voor de naam van de Here.
Alle heersers
zullen uw grootheid erkennen.
17Dan zal de Here Jeruzalem herbouwen
en er met zijn grootheid en macht gaan wonen.
18Dan zal Hij de gebeden van de armen aanhoren
en Zich tot hen overbuigen.
19Laten we dit opschrijven voor de komende generaties.
Het volk dat dan leeft, zal de Here prijzen.
20Want de Here heeft hoog vanuit zijn heilige hemel
neergezien op de aarde.
21Hij hoorde het klagen en huilen van de gevangenen
en bevrijdde hen die ten dode waren opgeschreven.
22Daarom zal men in Jeruzalem over de Here vertellen
en zijn naam groot maken.
23Dan zullen alle volken en koninkrijken bij elkaar komen
en de Here dienen.
24Halverwege mijn leven heeft Hij mijn kracht afgenomen.
Ik leef nog maar kort.
25Ik zeg tegen Hem:
mijn God, laat mij nog niet sterven,
ik ben nog veel te jong.
Maar U bestaat al eeuwen.
26In het begin hebt U de aarde gemaakt
en ook de hemel was uw werk.
27Dit alles zal eenmaal verdwijnen,
maar U blijft altijd aanwezig.
Alles slijt weg als oude kleren,
28maar U blijft dezelfde.
Aan uw bestaan komt geen einde.
29De nakomelingen van uw dienaren kunnen veilig leven.
Het volk dat uit hen voortkomt,
zal altijd veilig onder uw hoede blijven.
Psalm 102
Ångerpsalm; tröst i nöden
1Bön av en betryckt och svag som utgjuter sin klagan inför Herren.
2Herre, hör min bön!
Låt mitt rop om hjälp nå dig!
3Dölj dig inte för mig när jag är i nöd.
Lyssna, och skynda dig att svara mig när jag ropar.
4För mina dagar försvinner som rök,
och det brinner i mitt inre som en glöd.
5Mitt innersta är förtorkat,
vissnat som gräs.
Jag glömmer att äta min mat,
6och min suckan har gjort
att jag magrat till bara skinn och ben.
7Jag är som en pelikan102:7 Det hebreiska ordets betydelse är osäker, förutom att det är någon sorts oren fågel. långt ute i vildmarken,
som en uggla bland ruiner.
8Jag ligger vaken,
jag är som en ensam fågel på taket.
9Mina fiender hånar mig dag efter dag
och använder mig i svordomar.
10Jag äter aska som bröd
och blandar min dryck med tårar,
11för din vredes och förbittrings skull.
Du har gripit mig och stött bort mig.
12Mitt liv är som kvällsskuggan,
jag vissnar som gräset.
13Men du, Herre, regerar i evighet,
och från generation till generation ska man komma ihåg dig.
14Du ska gripa in
och visa nåd mot Sion.
Nu är det dags att visa medlidande med det,
nu har den tiden kommit.
15Dina tjänare älskar dess stenar,
de lider av att se det ligga i grus.
16Folken ska frukta Herrens namn
och kungarna på jorden din härlighet,
17när Herren bygger upp Sion på nytt
och visar sig i sin härlighet.
18Han ska lyssna till de nödlidandes böner
och inte förakta vad de ber om.
19Detta ska skrivas ner för kommande generationer,
för att folk som han kommer att skapa102:19 Eller har skapat. ska prisa Herren.
20För han blickar ner från sin heliga höjd,
Herren ser ner till jorden.
21Han hör den fångnes klagan
och befriar de dödsdömda.
22Herrens namn ska förkunnas i Sion
och hans lov i Jerusalem,
23när folk och riken samlas
för att tjäna honom.
24Han har gjort mig kraftlös trots att jag är i mina bästa år.
Han har förkortat min levnadstid.
25Jag säger:
”Min Gud, ryck inte bort mig mitt i livet,
du som själv lever från generation till generation!
26För länge sedan lade du jordens grund,
och himlarna är dina händers verk.
27De ska försvinna, men du består.
De är alla som utslitna kläder som du byter ut,
och de försvinner.
28Men du är densamme,
och dina år ska aldrig ta slut.
29Dina tjänares barn ska leva vidare hos dig,
och deras efterkommande bestå inför dig.”
