Het eten van heilig voedsel
1-2 Opnieuw sprak de Here tegen Mozes en droeg hem het volgende op: ‘Zeg Aäron en zijn zonen dat zij zorgvuldig moeten zijn en mijn heilige naam niet mogen schenden door de heilige giften van het volk te ontheiligen, want Ik ben de Here. 3Voortaan zal een priester die onrein is en tóch de dieren of geschenken die het volk brengt en die bestemd zijn voor de Here, offert, worden gedood. Want Ik ben de Here! 4Een priester die melaats is of een etterende wond heeft, mag niet van de heilige offers eten, voordat hij genezen en rein is verklaard. Iedere priester die iets aanraakt, dat onrein is door een dode of door iemand die onrein is door een zaadlozing, 5die een reptiel aanraakt of een ander verboden voorwerp of iemand aanraakt die om een of andere reden onrein is, 6zal tot de avond onrein zijn en mag pas van de heilige offers eten nadat hij zich die avond heeft gebaad. 7Wanneer de zon is ondergegaan, zal hij weer rein zijn en mag hij weer heilig voedsel eten, want dat is zijn enige voedsel. 8Hij mag niet eten van een dier dat uit zichzelf is gestorven of door een wild dier is verscheurd, want dat zal hem verontreinigen. Ik ben de Here. 9Waarschuw de priesters dat zij deze voorschriften moeten naleven, anders zullen zij schuldig worden verklaard en sterven wegens de overtreding van deze regels. Ik ben de Here. Ik heilig hen. 10Niemand mag van de heilige offers eten, tenzij hij priester is. Ook een bezoeker of een gehuurde dienaar mag niet van dit voedsel eten. 11Er is echter één uitzondering: als de priester van zijn eigen geld een slaaf koopt, mag die slaaf ervan eten en ook de kinderen die hij krijgt. 12Als de dochter van een priester trouwt met iemand van buiten de eigen stam, mag zij niet meer van de heilige offers eten. 13Maar als zij weduwe is of verstoten wordt en geen zoon heeft om haar te ondersteunen en dan terugkeert naar haar ouderlijk huis, mag zij weer van haar vaders voedsel eten. Maar verder mag niemand die geen lid is van de priesterfamilie, dit voedsel eten. 14Als iemand zonder opzet van de heilige offers eet, moet hij het gebruikte voedsel, met een boete van een vijfde deel erbij, aan de priester teruggeven. 15Want de heilige offers die het volk van Israël heeft gebracht, mogen niet worden ontheiligd doordat een ongewijd persoon ervan eet, want deze offers zijn aan de Here geofferd. 16Degene die deze wet overtreedt, is schuldig doordat hij van de heilige offers heeft gegeten: want Ik ben de Here. Ik heilig de offers.’
17-18 En de Here zei tegen Mozes: ‘Vertel Aäron en zijn zonen en het hele volk Israël dat wanneer een Israëliet of iemand die onder u woont een brandoffer aan de Here brengt—hetzij als inlossing van een belofte of als vrijwillig offer— 19het alleen dan aanvaardbaar is voor de Here als het een mannelijk dier zonder gebreken is, het moet een jonge stier, een ram of een bok zijn. 20Alles wat een gebrek heeft, mag niet worden geofferd, want het zal niet worden aanvaard. 21Ieder die een vredeoffer uit zijn kudde aan de Here brengt, hetzij als inlossing van een belofte, hetzij als een vrijwillig offer, moet een dier zonder gebreken offeren, anders wordt het niet aanvaard. 22Een dier dat blind, kreupel of gewond is, een buil, uitslag of huidziekte heeft, mag niet aan de Here worden geofferd, het is niet geschikt als brandoffer op het altaar van de Here. 23Als de jonge stier of de ram die de Here wordt aangeboden, te lange of te korte ledematen heeft, mag het wel als vrijwillig offer worden gebracht, maar niet als de inlossing van een belofte. 24Een dier dat door kneuzen, stoten, uitrukken of snijden verminkt is, mag in geen geval aan de Here worden geofferd. 25Deze voorschriften gelden ook voor offers van buitenlanders, want geen enkel gebrekkig dier is geschikt als offergave.’
26-27 De Here zei tegen Mozes: ‘Wanneer een rund, een schaap of een geit wordt geboren, moet hij zeven dagen bij zijn moeder blijven, maar vanaf de achtste dag mag hij als brandoffer aan de Here worden gegeven. 28Een moederdier en haar jong mag u niet op dezelfde dag slachten of het nu een koe of een ooi is. 29Wanneer u de Here een lofoffer brengt, moet u dat op de juiste manier doen en tevens zo dat het uzelf ook goed doet, 30het offerdier moet op dezelfde dag waarop het geslacht wordt, worden gegeten. Laat niets overblijven tot de volgende dag. Ik ben de Here. 31U moet al mijn wetten gehoorzamen en naleven, want Ik ben de Here. 32-33 Ontheilig mijn heilige naam niet en laat het hele volk Mij met eerbied behandelen. Heilig en vereer Mij, want Ik, de Here, heb u heilig gemaakt toen Ik u bevrijdde uit Egypte om uw God te zijn en u tot mijn eigen volk te maken. Ik ben de Here!’
1Herren talade till Mose: 2”Säg till Aron och hans söner att de ska visa respekt för folkets offer som de helgar till mig, så att de inte vanhelgar mitt heliga namn. Jag är Herren.
3Säg till dem: ’För all framtid gäller att om någon av era ättlingar som är oren kommer nära de heliga offergåvor som israeliterna har avskilt för Herren, så ska han stötas bort ur min åsyn. Jag är Herren.
4Ingen av Arons ättlingar som är spetälsk eller som har någon flytning får äta av de heliga offergåvorna förrän han blivit ren. Och den som rör vid en död människa eller som är oren genom sädesavgång 5eller som rör vid något kräldjur som orenar honom eller som råkar röra vid någon som på ett eller annat sätt är oren, 6han ska vara oren till kvällen och får inte äta av de heliga offren, förrän han har badat. 7När solen har gått ner är han ren igen och kan äta av de heliga offergåvorna, som är hans mat. 8Han får inte äta något självdött djur eller något djur som blivit ihjälrivet, för det skulle orena honom. Jag är Herren.
9De ska följa de här föreskrifterna noga för att inte dra på sig skuld och behöva dö därför att de vanhelgat det heliga. Jag är Herren, som helgar dem.
10Ingen utomstående får äta av de heliga offren. Ingen som är på besök hos en präst och ingen anställd tjänare får äta av offren. 11Om prästen dock för egna pengar har skaffat sig en slav, så får denne äta av maten. Det får också en slav som är född i hans hus. 12Om en prästdotter gifter sig med någon utanför stammen, får hon inte längre äta de heliga offren. 13Men om hon blir änka eller förskjuten och inte har några barn och därför har återvänt till föräldrahemmet, får hon äta sin fars mat igen. Men ingen utomstående får äta denna mat.
14Om någon av misstag skulle äta av de heliga offren, ska han ersätta det heliga till prästen och lägga till en femtedel. 15Prästerna får inte vanhelga de heliga offer som Israels folk burit fram till Herren 16genom att låta någon obehörig äta heliga offer. Då drar de på sig skuld och straff. Jag är Herren, som helgar dem.’ ”
Godkända offerdjur
17Och Herren talade till Mose: 18”Säg till Aron och hans söner och hela Israels folk att om en israelit eller någon annan som bor bland er bär fram ett brännoffer till Herren, vare sig det är ett löftesoffer eller ett frivilligt offer, 19kommer det endast att accepteras av honom om det är ett felfritt djur av hankön från nötboskapen, fåren eller getterna. 20Djur som har något fel får inte offras, för de kommer inte att accepteras.
21Den som offrar ett gemenskapsoffer från nötboskapen eller småboskapen till Herren, vare sig det är för att infria ett löfte eller av fri vilja, måste offra ett felfritt djur, för i annat fall kommer det inte att accepteras. 22Ett djur som är blint eller brutet eller lemlästat eller som har sår eller skabb eller någon annan hudsjukdom22:22 Översättningen är något osäker på motsvarande sätt som i 21:18 (se not)., får inte offras till Herren. Sådana får inte offras som eldoffer på Herrens altare. 23Om den unga tjuren eller lammet som bärs fram är missbildat, kan djuret offras som ett frivilligt offer, men är inte acceptabelt som ett löftesoffer. 24Ett djur som har klämda, krossade, avslitna eller bortskurna testiklar får inte offras till Herren. Ni ska aldrig göra något sådant i ert land. 25Ni ska inte heller acceptera sådana djur av främlingar för att bäras fram som Guds mat. De kan inte accepteras för er, för de har skador och fel.”
26Och Herren talade till Mose: 27”När en kalv, ett lamm eller en killing föds ska den få stanna hos sin mor i sju dagar, men från och med den åttonde dagen kan den användas som eldoffer åt Herren. 28Ni ska inte slakta en ko eller en tacka och hennes avkomma på samma dag.
29När ni bär fram ett tackoffer till Herren måste ni göra det så att det behagar honom. 30Ni ska äta det offrade djuret samma dag. Lämna inte något av det till följande dag. Jag är Herren.
31Ni ska hålla mina bud och följa dem. Jag är Herren. 32Ni ska inte vanhelga mitt namn utan jag ska hållas helig bland israeliterna. Jag är Herren, som helgar er 33och som har fört er ut ur Egypten för att jag ska vara er Gud. Jag är Herren.”
