119:1 Thim 28:6Nĩ kaba mũndũ mũthĩĩni ũrĩa ũthiiaga na mĩthiĩre ĩtarĩ ũcuuke,
gũkĩra mũndũ mũkĩĩgu waragia waganu.
2Ti wega kũgĩa na kĩyo hatarĩ na ũmenyo,
ningĩ kũhĩkĩka mũno gũtũmaga mũndũ ahĩtie njĩra.
319:3 Thab 14:1; Isa 32:6Ũrimũ wa mũndũ nĩguo wanangaga muoyo wake,
nayo ngoro yake ĩtetagia Jehova.
419:4 Thim 14:20Ũtonga nĩwongagĩrĩra mũndũ arata aingĩ,
no mũndũ mũthĩĩni nĩeheragĩrwo nĩ mũratawe.
519:5 Thaam 23:1; Gũcook 19:19Mũira wa maheeni ndakaaga kũherithio,
na ũrĩa ũitũrũraga maheeni ndageethara.
619:6 Thim 29:26Andũ aingĩ macaragia ũrĩa mangĩendwo nĩ mũnene,
na mũndũ mũheani iheo-rĩ, nĩ mũrata wa andũ othe.
7Angĩkorwo mũndũ mũthĩĩni nĩatiganagio nĩ andũ ao othe-rĩ,
ĩ nao arata ake mangĩkĩmwĩtheema atĩa!
O na angĩmathingata akĩmathaithaga,
nĩmethiĩrĩire, matirĩ ho.
819:8 Thim 16:20Mũndũ ũrĩa wĩgĩĩagĩra na ũũgĩ nĩ ngoro yake mwene endete;
ũrĩa ũkenagĩra ũtaũku nĩagaacagĩra.
919:9 Thim 19:5; Gũcook 19:19Mũira wa maheeni ndakaaga kũherithio,
na ũrĩa ũitũrũraga maheeni nĩakoorwo nĩ muoyo.
10Gũtiagĩrĩire mũndũ mũkĩĩgu gũikaraga egangarĩte;
gũkĩrĩ ũũru makĩria ngombo gwatha anene!
1119:11 2Ath 5:12Ũũgĩ wa mũndũ nĩũmũheaga ũkirĩrĩria,
riiri wake nĩkũrekera andũ arĩa angĩ mahĩtia mao.
1219:12 Thim 16:14-15Marakara ma mũthamaki nĩ ta mũraramo wa mũrũũthi,
no ũtugi wake nĩ ta ime rĩrĩ nyeki-inĩ.
1319:13 Thim 21:9Mwana mũkĩĩgu nĩ mwanangĩko harĩ ithe,
na mũtumia wa haaro ahaana ta maaĩ maratata mategũtigithĩria.
1419:14 2Akor 12:14; Thim 18:22Nyũmba na ũtonga igayagwo kuuma kũrĩ aciari,
no mũtumia mũbaarĩrĩri maũndũ oimaga kũrĩ Jehova.
1519:15 Thim 10:4Ũgũũta ũrehaga toro mũnene,
na mũndũ gĩthayo arĩĩagwo nĩ ngʼaragu.
16Mũndũ ũrĩa wathĩkagĩra maathani-rĩ, nĩ muoyo wake amenyagĩrĩra,
no ũrĩa ũtoonaga bata wa kũmenyerera mĩthiĩre yake nĩagaakua.
1719:17 Gũcook 24:14; Math 10:42Mũndũ ũrĩa ũiguagĩra athĩĩni tha nĩ Jehova akombagĩra indo,
nake Jehova nĩakamũrĩha nĩ ũndũ wa ũrĩa ekĩte.
1819:18 Thim 13:24Rũithagia mũrũguo hĩndĩ ĩrĩa kũrĩ na kĩĩrĩgĩrĩro;
tiga kwenda gũtũma akooragwo.
19Mũndũ wa marakara mahiũ no nginya aherithio;
ũngĩmũteithũra rĩmwe no nginya ũkaamũteithũra rĩngĩ.
20Thikĩrĩria mataaro na wĩtĩkĩre ũrutani,
marigĩrĩrio-inĩ nĩũgaatuĩka mũndũ mũũgĩ.
2119:21 Thab 33:11; Jer 44:29Mĩbango ya ngoro ya mũndũ nĩ mĩingĩ,
no muoroto wa Jehova noguo ũkaahinga.
22Kĩrĩa mũndũ eriragĩria nĩ wendo ũrĩa ũtathiraga,
nĩ kaba gũthĩĩna gũkĩra mũndũ wa maheeni.
23Gwĩtigĩra Jehova gũkinyagia mũndũ muoyo-inĩ:
Hĩndĩ ĩyo mũndũ akahurũka aiganĩire, atarĩ na thĩĩna.
2419:24 Thim 26:15Kĩgũũta kĩrikagia guoko gwakĩo thaani-inĩ;
gĩgakĩremwo o na nĩgũgũcookia kanua!
2519:25 Thim 9:9Hũũra mũnyũrũrania, nao arĩa mateciiragia merute kũgĩa na ũbaarĩrĩri;
kaania mũkũũrani maũndũ, na nĩekuongerera ũmenyo.
2619:26 Thim 28:24Mũndũ ũrĩa ũtunyaga ithe indo na akaingata nyina,
nĩ mwana wa kũrehe thoni na gĩconoko.
27Mũrũ wakwa, ũngĩtiga gũthikĩrĩria mataaro-rĩ,
nĩũkoora njĩra ũtigane na ciugo cia ũmenyo.
2819:28 Ayub 15:16Mũira wa kũhakwo anyũrũragia kĩhooto,
na kanua ka mũndũ mwaganu kameragia o ũũru.
2919:29 Gũcook 25:2Maherithia maigĩirwo anyũrũrania,
nacio iboko ikaigĩrwo mĩgongo ya andũ arĩa akĩĩgu.
1Det är bättre att vara fattig och oförvitlig
än att vara en dåre som ljuger.
2Att vara ivrig men sakna kunskap för inget gott med sig,
den som bara rusar iväg missar målet.
3En människas dumhet förstör hennes liv,
men ändå rasar hon mot Herren.
4Rikedom ger många vänner,
men den fattige har inga vänner kvar.
5Ett falskt vittne kommer att straffas,
lögnaren kommer inte undan.
6Många vädjar till en ädel mans välvilja,
och den som är frikostig drar till sig många vänner.
7Den fattige är hatad av alla sina släktingar,
och hans vänner undviker honom ännu mer.
Förgäves försöker han tala till dem.19:7 Grundtextens innebörd i versens sista del är oviss.
8Den som skaffar sig förstånd älskar sig själv,
och den som bevarar insikten kommer att få framgång.
9Ett falskt vittne kommer inte undan sitt straff,
och lögnaren går under.
10Det passar sig inte att en dåre lever i lyx
och ännu mindre att en slav regerar över furstar.
11En människas förstånd gör henne tålmodig,
och att förlåta en överträdelse ser hon som en heder.
12Kungens vrede är som ett lejons rytande,
hans välvilja som dagg på gräset.
13En dåraktig son är en olycka för sin far,
och en hustrus tjat är som ett ihållande takdropp.
14Hus och rikedomar kan man ärva av sina föräldrar,
men en förståndig hustru kommer från Herren.
15Lättja leder till djup sömn,
och en slöfock får gå hungrig.
16Den som lyssnar till tillrättavisning får leva tryggt,
men den som inte ger akt på sin vandring ska dö.
17Den som visar nåd mot de fattiga lånar till Herren,
och får en belöning av honom för det.
18Fostra din son så länge det finns hopp,
du vill ju inte bidra till hans död.19:18 Versens sista del kan ev. också tolkas som varning för misshandel: …men vålla inte hans död.
19En man med hett temperament får ta sitt straff.
Om du försöker fostra honom får du göra det gång på gång.
20Lyssna till råd och ta till dig vägledning,
så blir du vis för resten av livet.
21Människan gör upp många planer,
men det blir ändå som Herren vill.
22Det människan längtar efter är nåd och godhet,
och det är bättre att vara fattig än att ljuga.19:22 Tanken kan också vara att en människa förväntas visa nåd och godhet, och att fattigdom är bättre än att vara en lögnare (som saknar både nåd och godhet).
23Herrens fruktan ger liv,
mätt går man till vila, skyddad mot det onda.
24Den late stoppar handen i skålen
men ids inte föra den åter till munnen.
25Slå hädaren så tar den okunnige lärdom.
Tillrättavisa den som har omdöme, så tar han till sig kunskap.
26En son som misshandlar sin far och kör iväg sin mor
är skamlös och vanartig.
27Om du, min son, slutar lyssna på vägledning,
irrar du bort från kunskapens ord.
28Ett ont vittne hånar rättvisan,
i de gudlösas mun flödar ondska.
29Straff har bestämts för hädarna
och piskrapp för dårars rygg.
