Futura exaltación de Sión
4:1-3 – Is 2:1-4
1En los últimos días,
el monte del templo del Señor
será puesto sobre la cumbre de las montañas
y se erguirá por encima de las colinas.
Entonces los pueblos marcharán hacia ella,
2y muchas naciones se acercarán, diciendo:
«Venid, subamos al monte del Señor,
a la casa del Dios de Jacob.
Dios mismo nos instruirá en sus caminos,
y así andaremos en sus sendas».
Porque de Sión viene la instrucción;
de Jerusalén, la palabra del Señor.
3Dios mismo juzgará entre muchos pueblos,
y administrará justicia
a naciones poderosas y lejanas.
Convertirán en azadones sus espadas,
y en hoces sus lanzas.
Ya no alzará su espada nación contra nación,
ni se adiestrarán más para la guerra.
4Cada uno se sentará
bajo su parra y su higuera;
y nadie perturbará su solaz
—el Señor Todopoderoso lo ha dicho—.
5Todos los pueblos marchan
en nombre de sus dioses,
pero nosotros marchamos en el nombre del Señor,
en el nombre de nuestro Dios,
desde ahora y para siempre.
Futura restauración de Sión
6«En aquel día —afirma el Señor—
reuniré a las ovejas lastimadas,
dispersas y maltratadas.
7Con las ovejas heridas formaré un remanente,
y con las desterradas, una nación poderosa.
El Señor reinará sobre ellas en el monte Sión
desde ahora y para siempre.
8Y tú, Torre del Rebaño,
colina fortificada de la ciudad de Sión:
a ti volverá tu antiguo poderío,
la soberanía de la ciudad de Jerusalén».
Castigo y triunfo de Sión
9Ahora, ¿por qué gritas tanto?
¿Acaso no tienes rey?
¿Por qué te han venido dolores de parto?
¿Murió acaso tu consejero?
10Retuércete y puja, hija de Sión,
como mujer a punto de dar a luz,
porque ahora vas a salir de tu ciudad,
y tendrás que vivir a campo abierto.
Irás a Babilonia, pero de allí serás rescatada;
el Señor te librará del poder de tus enemigos.
11Ahora muchas naciones se han reunido contra ti.
Y dicen: «¡Que sea profanada Sión!
¡Disfrutemos del espectáculo!»
12Pero ellas no saben lo que piensa el Señor,
ni comprenden sus designios;
no saben que él las junta
como a gavillas en la era.
13¡Levántate, hija de Sión!
¡Ponte a trillar!
Yo haré de hierro tus cuernos
y de bronce tus pezuñas,
para que conviertas en polvo a muchos pueblos,
y consagres al Señor sus ganancias injustas;
y sus riquezas, al Señor de toda la tierra.
Israels återupprättelse
(4:1—5:15)
Herrens berg
(Jes 2:2-4)
1I de yttersta dagarna
ska berget med Herrens hus stå fast grundat,
högst av bergen,
överst bland kullarna.
Folken ska strömma dit,
2många folk ska komma och säga:
”Kom, låt oss gå upp på Herrens berg,
till Jakobs Guds hus!
Han ska lära oss sina vägar,
och vi ska vandra på hans stigar.”
Från Sion ska nämligen lagen gå ut,
och Herrens ord från Jerusalem.
3Han ska döma mellan många folk
och skipa rätt bland mäktiga nationer långt borta.
De ska smida sina svärd till plogbillar
och sina spjut till vingårdsknivar.
En nation ska inte mer lyfta svärd mot en annan
och inte mer träna sig för krig.
4Var och en ska sitta
under sin vinstock och sitt fikonträd,
utan att någon skrämmer dem mer.
Härskarornas Herre har talat.
5De andra folken vandrar
i sina gudars namn,
men vi vandrar i Herrens,
vår Guds, namn i all evighet.
Herrens plan
6”Den dagen, säger Herren,
ska jag samla de haltande,
föra samman de skingrade
och dem som jag har plågat.
7Jag ska göra de haltande till en kvarleva,
de fördrivna till en mäktig nation,
och Herren ska vara deras kung
på Sions berg
nu och för evigt.
8Du, herdetorn, dotter Sions kulle,
till dig ska makten komma tillbaka
och dotter Jerusalems forna herravälde återvända.”
9Men varför ropar du nu så högt?
Finns det ingen kung hos dig?
Har din rådgivare försvunnit?
Smärtan har ju drabbat dig
som när en kvinna föder barn.
10Vrid dig i födslovånda,
dotter Sion, likt en barnaföderska,
för nu måste du lämna staden
och bo ute på fältet!
Du måste komma till Babylon.
Men där ska du bli räddad,
där ska Herren befria dig
ur dina fienders grepp.
11Många folk har samlat sig mot dig
och säger:
”Låt Sion bli orenat,
det vill vi beskåda!”
12Men de känner inte Herrens tankar
och förstår inte hans planer,
att han har samlat dem
som kärvar på en tröskplats.
13”Res dig upp och tröska, dotter Sion!
Jag ska ge dig horn av järn
och klövar av koppar,
så att du kan krossa många folk.”
Deras orätta byte
ska du viga åt Herren,
deras rikedomar åt hela jordens Herre.
