Humillación y exaltación de la dinastía davídica
1Reagrupa tus tropas, ciudad guerrera,
porque nos asedian.
Con vara golpearán en la mejilla
al gobernante de Israel.
2Pero de ti, Belén Efrata,
pequeña entre los clanes de Judá,
saldrá el que gobernará a Israel;
sus orígenes se remontan hasta la antigüedad,
hasta tiempos inmemoriales.
3Por eso Dios los entregará al enemigo
hasta que tenga su hijo la que va a ser madre,
y vuelva junto al pueblo de Israel
el resto de sus hermanos.
4Pero surgirá uno para pastorearlos
con el poder del Señor,
con la majestad del nombre del Señor su Dios.
Vivirán seguros, porque él dominará
hasta los confines de la tierra.
5¡Él traerá la paz!
Si Asiria llega a invadir nuestro país
para pisotear nuestras fortalezas,
le haremos frente con siete pastores,
y aun con ocho líderes del pueblo;
6ellos pastorearán a Asiria con la espada;
con la daga, a la tierra de Nimrod.
Si Asiria llega a invadir nuestro país,
si llega a profanar nuestras fronteras,
¡él nos rescatará!
El remanente
7Será el remanente de Jacob,
en medio de muchos pueblos,
como rocío que viene del Señor,
como abundante lluvia sobre la hierba,
que no depende de los hombres,
ni espera nada de ellos.
8Será el remanente de Jacob entre las naciones,
en medio de muchos pueblos,
como un león entre los animales del bosque,
como un cachorro entre las ovejas del rebaño,
que al pasar las pisotea y las desgarra,
sin que nadie pueda rescatarlas.
9Levantarás la mano contra tus enemigos,
y acabarás con todos tus agresores.
Purificación de un pueblo idólatra y belicoso
10Esto afirma el Señor:
«En aquel día exterminaré tu caballería,
y destruiré tus carros de guerra.
11Exterminaré las ciudades de tu país
y derribaré todas tus fortalezas.
12Pondré fin a tus hechicerías
y no tendrás más adivinos.
13Acabaré con tus ídolos
y con tus monumentos sagrados;
nunca más volverás a postrarte
ante las obras de tus manos.
14Arrancaré tus imágenes de Aserá,
y reduciré a escombros tus ciudades;
15con ira y con furor me vengaré
de las naciones que no me obedecieron».
En härskare ska födas i Betlehem
1Rista sorgmärken på dig, du belägrade stad!5:1 Grundtextens innebörd är osäker; stad: ordagrant dotter. Tanken kan möjligen också vara: Mobilisera dina trupper, du stad med/omgiven av trupper…
En belägringsvall är rest mot oss,
och med käpp slår de
Israels domare på kinden.
2”Men du Betlehem i Efrata,
så oansenlig bland Judas släkter,
från dig ska det ges åt mig
en som ska härska över Israel,
en som har sitt ursprung i det förflutna,
i eviga tider.”
3Därför ska de bli övergivna,
fram till den tid
då hon som ska föda har fött.
Då ska de som finns kvar av hans bröder
återvända till israeliterna.
4Han ska träda fram
och vara herde i Herrens kraft,
i Herrens, sin Guds namns majestät.
De ska leva i lugn och ro,
för han ska vara stor över hela jorden.
5Han ska vara vår frid.
Och när assyrierna invaderar vårt land
och tränger in i våra palats
ställer vi mot dem sju herdar
och åtta ledande män.
6De ska härska över Assyrien med svärd
och över Nimrod med dragna vapen.
Han ska befria oss från assyrierna,
när de anfaller vårt land
och tågar in på vårt territorium.
7De som är kvar av Jakob
ska vara mitt ibland många folk
som dagg från Herren,
som regnskurar på gräset,
som inte väntar på en människa
eller dröjer för mänsklighetens skull.
8De som är kvar av Jakob
ska vara mitt ibland många folk
som ett lejon bland djuren i skogen,
som ett ungt lejon bland fårhjordar,
som, där det går fram, trampar ner och river,
och vars byte ingen kan rädda.
9Låt din hand lyftas mot dina motståndare,
låt alla dina fiender förintas.
10”Den dagen, säger Herren,
utplånar jag dina hästar som finns hos dig
och förstör dina stridsvagnar.
11Jag förstör städerna i ditt land
och river ner alla dina fästningar.
12Jag gör slut på all trolldom hos dig,
det ska inte längre finnas några teckentydare hos dig.
13Jag river ner dina utskurna gudabilder
och stoder som finns hos dig.
Du ska inte mer tillbe någonting
som du med dina händer har gjort.
14Jag utrotar dina asherapålar
och ödelägger dina städer.
15Jag ska i vrede och förbittring
ta hämnd på de folk som vägrat att lyda.”
