希西迦做犹大王
1以拉的儿子以色列王何细亚执政第三年，犹大王亚哈斯的儿子希西迦登基。 2他二十五岁登基，在耶路撒冷执政二十九年。他母亲叫亚比雅18:2 “亚比雅”此处的希伯来文为亚比，是亚比雅的变体。，是撒迦利雅的女儿。 3希西迦效法他祖先大卫，做耶和华视为正的事。 4他拆除丘坛，砸碎神柱，砍倒亚舍拉神像，打碎摩西造的铜蛇，因为当时以色列人仍向铜蛇烧香，称之为尼忽士旦18:4 “尼忽士旦”可能是“蛇”和“铜”的组合词。。 5希西迦信靠以色列的上帝耶和华，在他前后的犹大诸王没有一个可与他相比。 6他对耶和华忠心不渝，遵守耶和华颁给摩西的诫命。 7耶和华与他同在，他凡事顺利。他反抗亚述王的统治，不再臣服于他。 8他击败非利士人，从他们的瞭望塔和坚城，一直打到迦萨及其四境。
9希西迦执政第四年，即以拉的儿子以色列王何细亚执政第七年，亚述王撒缦以色起兵攻打撒玛利亚城，将城包围。 10三年之后，就是希西迦执政第六年，以色列王何细亚执政第九年，撒玛利亚失陷。 11亚述王把以色列人掳到亚述，将他们安置在哈腊、歌散的哈博河一带以及玛代人的城邑里。 12这都是因为以色列人没有听从他们的上帝耶和华，违背了祂的约，不遵行祂仆人摩西所吩咐的一切。
亚述人攻打耶路撒冷
13希西迦王执政第十四年，亚述王西拿基立起兵攻取了犹大所有的坚城。 14希西迦王差遣使者去拉吉见亚述王说：“我知罪了，求你退兵！我愿意满足你的任何要求。”亚述王向希西迦索要十吨银子和一吨金子。 15希西迦将耶和华殿里和王宫库房里的所有银子都给了他， 16又刮下他包在耶和华殿门和门柱上的金子，一并送去。 17但亚述王派他的元帅、都统和将军从拉吉率领大军到耶路撒冷见希西迦。到了耶路撒冷后，他们驻扎在上池的水沟旁、通往漂布场的路上。 18他们要求见王。希勒迦的儿子宫廷总管以利亚敬、书记舍伯那和亚萨的儿子史官约亚出来见他们。 19亚述的将军说：“你们去告诉希西迦，伟大的亚述王说，‘你凭什么这样自信呢？ 20你所谓的战略和军力不过是空话。你究竟倚靠谁，竟敢背叛我？ 21看啊，你所倚靠的埃及只不过是一根破裂的芦苇，谁倚靠它，谁的手就会被刺伤。倚靠埃及王法老的下场都是这样。’ 22也许你会说，‘我们倚靠我们的上帝耶和华。’希西迦不是拆除了祂的庙宇和祭坛，又吩咐犹大和耶路撒冷的人要在耶路撒冷的祭坛前敬拜祂吗？ 23来，跟我主人亚述王打个赌，你若能找到两千骑士，我就给你两千匹马！ 24你们即使依靠埃及的战车和骑兵，又怎能打败我主人的一个最小的将领呢？ 25更何况我来攻打、毁灭这地方不正是耶和华的意思吗？耶和华吩咐我攻打、毁灭这地方。”
26以利亚敬、舍伯那和约亚对亚述的将军说：“求你用亚兰语跟仆人们说话，我们都听得懂。求你不要用希伯来语跟我们说话，免得城墙上的人听见。” 27亚述的将军却说：“难道我主人派我来只对你们和你们的王说这些话吗？不也是对城墙上的人说吗？他们和你们一样都要吃自己的粪，喝自己的尿。” 28于是，他站着用希伯来语大喊：“你们要听伟大的亚述王的话。 29王说，‘你们不要被希西迦欺骗，他不能从我手中救你们。 30不要听希西迦的话去倚靠耶和华，说什么耶和华必拯救你们，这城必不会落在亚述王手中。’ 31不要听希西迦的话。亚述王说，‘你们要跟我讲和，出来归顺我，你们就可以吃自己葡萄树和无花果树的果子，喝自己井里的水。 32以后我会来领你们到一个地方，那里和这里一样有五谷和新酒、饼和葡萄园。你们就可以存活，不至于死。希西迦说耶和华会拯救你们，不要听信他的话。 33有哪个国家的神明曾经从亚述王手中救他的国家吗？ 34哈马、亚珥拔的神明在哪里呢？西法瓦音、希拿和以瓦的神明又在哪里呢？他们从我手中救出撒玛利亚了吗？ 35这些国家的神明哪个从我手中救了自己的国家呢？难道耶和华能从我手中救耶路撒冷吗？’” 36民众默不作声，因为希西迦曾吩咐他们不要答话。 37总管以利亚敬、书记舍伯那和史官约亚都撕裂衣服，去向希西迦禀告亚述的将军说的话。
Judas sista kungar
(18:1—24:20)
Hiskia regerar i Juda
(2 Krön 29:1-2; 31:1; 31:20-21)
1I Hoseas, Elas sons, tredje regeringsår i Israel blev Hiskia, Achas son, kung i Juda. 2Han var tjugofem år gammal när han blev kung, och han regerade i tjugonio år i Jerusalem. Hans mor hette Avi och var Sakarjas dotter.
3Hiskia gjorde det som var rätt i Herrens ögon, precis som hans förfader David hade gjort. 4Han avskaffade offerplatserna, krossade stenstoderna och slog sönder asherapålen. Han krossade också kopparormen som Mose hade gjort, därför att man hade börjat tända rökelse åt den. Den kallades Nechushtan.
5Hiskia förtröstade på Herren, Israels Gud. Ingen av kungarna i Juda, vare sig före eller efter honom, var som han, 6för Hiskia höll sig till Herren i allt och vek aldrig från honom. Han följde de lagar Herren hade gett Mose. 7Herren var med honom och han lyckades med allt han företog sig. Han gjorde uppror mot den assyriske kungen och vägrade att underordna sig honom. 8Han slog också filistéerna och intog varje ort, från minsta by med vakttorn till befästa städer, ända bort till Gaza och området däromkring.
Assyrien anfaller Samaria
(2 Kung 17:5-7)
9Det var under Hiskias fjärde och kung Hoseas, Elas sons, sjunde regeringsår i Israel som kung Salmanassar i Assyrien anföll Samaria och belägrade det. 10Tre år senare, under Hiskias sjätte regeringsår och kung Hoseas nionde, intog de staden. Då föll Samaria, 11och den assyriske kungen deporterade Israel till Assyrien där de fick bosätta sig i staden Halach och utmed floden Havor i Gosan och i Mediens städer. 12Detta hände därför att de inte hade lyssnat till Herren, sin Gud, och brutit förbundet med honom och allt som Herrens tjänare Mose hade befallt. De varken lyssnade eller lydde.
13I kung Hiskias fjortonde regeringsår gick Sanherib, kungen av Assyrien, till anfall mot Judas befästa städer och intog dem. 14Kung Hiskia av Juda sände då ett meddelande till den assyriske kungen i Lakish: ”Jag har handlat fel. Jag ska betala vad du begär, om du bara drar tillbaka dina trupper.”
Kungen i Assyrien krävde 10 ton silver och 1 ton guld.18:14 På hebreiska: 300 talenter silver och 30 talenter guld 15Hiskia gav då allt silver som fanns i Herrens hus och kungapalatsets skattkammare. 16Han bröt loss det guld som man hade klätt dörrarna och dörrposterna i Herrens tempel med. Han gav allt detta till kungen av Assyrien.
Assyrien hotar Juda
(2 Krön 32:1-19; Jes 36:1-22)
17Men kungen i Assyrien skickade överbefälhavaren, sin förste minister, och en befälhavare tillsammans med en väldig armé från Lakish mot kung Hiskia i Jerusalem. De gick till Jerusalem och stannade vid Övre dammens utlopp, på vägen till Valkarfältet. 18De kallade på kungen, och Eljakim, Hilkias son, som var chef för palatset, gick dit ut tillsammans med kungens sekreterare Shevna och kanslern Joach, Asafs son.
19Då sa den assyriske befälhavaren till dem: ”Säg nu till Hiskia:
Så säger den store kungen, kungen av Assyrien: ’Vad är det som gör dig så säker? 20Du pratar ju bara tomma ord om att du har styrka och makt att föra krig! Vem stöder du dig på när du sätter dig upp mot mig? 21Du stöder dig på Egypten, denna avbrutna vasstav, som genomborrar den hand som lutar sig mot den. Sådan är farao, kungen av Egypten, mot alla som stöder sig på honom. 22Men ni kanske säger till mig: ”Vi förlitar oss på Herren, vår Gud.” Var det inte hans offerhöjder och altaren som Hiskia förstörde när han befallde Juda och Jerusalem att bara tillbe vid detta altare i Jerusalem?
23Men ingå nu ett vad med min herre, kungen av Assyrien: Jag ger dig tvåtusen hästar om du kan skaffa ryttare till dem. 24Hur skulle du kunna slå tillbaka den minsta av min herres ståthållare? Och så stöder du dig på vagnar och hästar från Egypten! 25Skulle jag utan Herrens vilja ha dragit upp till denna plats för att ödelägga den? Det var Herren som sa till mig: Dra upp mot detta land och ödelägg det!’ ”
26Eljakim, Hilkias son, Shevna och Joach svarade den assyriske befälhavaren: ”Tala arameiska till oss, dina tjänare, för det kan vi förstå. Tala inte på hebreiska, för då kommer folket på muren att höra det.”
27Men befälhavaren svarade: ”Skulle det vara till dig och din herre som min herre har skickat mig för att säga detta? Är det inte till dem som sitter på muren, dem som kommer att få äta sin egen avföring och dricka sin egen urin tillsammans med er?”
28Sedan stod befälhavaren upp och ropade högt på hebreiska: ”Hör här vad den store kungen, kungen av Assyrien säger! 29Så säger kungen: ’Låt inte Hiskia lura er, för han kan inte rädda er undan min makt. 30Låt inte Hiskia övertala er att lita på Herren, när han säger: ”Herren kommer att rädda oss, och denna stad kommer inte att överlämnas åt kungen av Assyrien.” ’
31Hör inte på Hiskia, för så säger kungen av Assyrien: ’Gör upp fredligt med mig och kom ut till mig, så får var och en av er äta av sin vingård och sitt fikonträd och dricka vatten ur sin egen brunn, 32tills jag kommer och hämtar er till ett land som är likt ert eget, ett land som ger säd och vin, ett land där det finns mat och vingårdar, olivolja och honung. Ni ska få leva och inte dö.’
Hör inte på Hiskia, för han lurar er när han säger att Herren ska befria er! 33Har någonsin något annat lands gudar befriat sitt land ur den assyriske kungens makt? 34Var är Hamats och Arpads gudar? Och var är Sefarvajims, Henas och Avvas gudar? Har de kunnat rädda Samaria ur min hand? 35Vilken av andra länders gudar har kunnat rädda sitt land från min makt? Skulle Herren då kunna rädda Jerusalem ur min makt?”
36Men folket stod tyst och svarade inte med ett ord, för kungen hade gett dem order om att inte svara honom. 37Eljakim, Hilkias son, som var chef för palatset, kungens sekreteraren Shevna, och kanslern Joach, Asafs son, kom till Hiskia med sönderrivna kläder och talade om för honom vad befälhavaren hade sagt.
