何细亚做以色列王
1犹大王亚哈斯执政第十二年，以拉的儿子何细亚在撒玛利亚登基做以色列王，执政九年。 2他做耶和华视为恶的事，不过没有他之前的以色列诸王那么败坏。 3亚述王撒缦以色攻打以色列，何细亚纳贡称臣。 4然而，何细亚差遣使者向埃及王梭求援，不再像往年那样向亚述王进贡。亚述王发现后，把他抓起来囚在狱中。 5亚述王攻打以色列全境，并围困撒玛利亚三年。 6何细亚执政第九年，撒玛利亚沦陷。亚述王把以色列人掳到亚述，安置在哈腊、歌散的哈博河一带以及玛代人的各城。
以色列人的罪恶史
7以色列人之所以有如此下场，是因为他们的上帝耶和华领他们出埃及，从埃及王法老手中救出他们，他们却犯罪得罪祂。他们祭拜别的神明， 8效法耶和华在他们面前赶走的外族人的风俗和以色列诸王奉行的习俗。 9以色列人暗中做不义之事，冒犯他们的上帝耶和华。从瞭望塔到坚城，他们在各地建丘坛， 10在各高岗上、绿树下立神柱和亚舍拉神像， 11在各丘坛烧香，如同耶和华在他们面前赶走的外族人一样。他们邪恶的行为激怒了耶和华。 12尽管耶和华警告他们不可祭拜偶像，他们仍然执迷不悟。
13耶和华借着祂的众先知和先见警告以色列人和犹大人说：“你们要离开恶道，遵守我的诫命和律例，即我吩咐你们祖先遵守并借着我的仆人——众先知传给你们的律法。” 14但他们充耳不闻，像他们祖先一样顽固不化，不信靠他们的上帝耶和华， 15拒绝遵守祂的律例和祂与他们祖先所立的约，无视祂的警告。他们随从虚无的偶像，自己也变得虚无。他们违背耶和华的命令，去效法周围的外族人。 16他们把他们的上帝耶和华的诫命抛诸脑后，铸造了两个金牛犊，还造了亚舍拉神像。他们祭拜巴力和天上的万象， 17把自己的儿女烧死献作祭物。他们占卜，行邪术，出卖自己去做耶和华视为恶的事，惹祂发怒。
18因此，耶和华非常愤怒，从祂面前赶走以色列人，只留下犹大一个支派。 19但犹大人也不遵守他们的上帝耶和华的诫命，反而效法以色列人的恶行。 20于是，耶和华弃绝了以色列全族，使他们饱尝痛苦，任人宰割，直至把他们从自己眼前赶走。 21祂使以色列从大卫家分裂出来，以色列人便拥立尼八的儿子耶罗波安为王。耶罗波安诱使以色列人远离耶和华，使他们犯了大罪。 22以色列人沉溺于耶罗波安所犯的一切罪中，始终不肯回头， 23直到耶和华把他们从自己眼前赶走，正如祂借自己的仆人——众先知对他们的警告。这样，以色列人被掳到亚述，至今仍住在那里。
外族人移居撒玛利亚
24亚述王把巴比伦、古他、亚瓦、哈马、西法瓦音等地的一些居民迁移到撒玛利亚各城，代替以色列人。 25刚迁居到那里的时候，他们不敬拜耶和华，所以耶和华差遣狮子闯入他们当中，咬死了一些人。 26有人禀告亚述王说：“你迁移到撒玛利亚各城的那些人不知道当地神明的规矩，所以神明就差遣狮子闯入他们当中，咬死了一些人。” 27亚述王便下令：“派一位被掳来的祭司回去，让他住在那里，把当地神明的规矩教导给他们。” 28于是，有一位从撒玛利亚被掳走的祭司回去住在伯特利，教导他们怎样敬拜耶和华。
29可是，这些从各地迁来的民族都在所住的各城为自己制造神像，供奉在撒玛利亚人在高岗上建造的神庙中。 30巴比伦人造疏割·比讷神像，古他人造匿甲神像，哈马人造亚示玛神像， 31亚瓦人造匿哈和他珥他神像，西法瓦音人焚烧儿女向他们的神明亚得米勒和亚拿米勒献祭。 32他们也敬拜耶和华，却委任各种人做祭司，在高岗上的神庙为他们献祭。 33他们就这样既敬拜耶和华，又各按各的风俗供奉自己的神明。
34直到现在，他们仍然执迷不悟，不敬畏耶和华，也不遵行耶和华赐给雅各子孙的律例、典章、法度和诫命。耶和华曾给雅各取名叫以色列， 35与他的子孙立约，吩咐他们：“不可祭拜其他神明，不可跪拜和供奉他们，也不可向他们献祭。 36耶和华伸出大能的臂膀把你们领出埃及，你们要敬拜祂，要向祂跪拜、献祭。 37你们要永远谨遵祂所定的律例、典章、法度和诫命，不可祭拜其他神明。 38不可忘记我与你们立的约，不可祭拜其他神明。 39我是你们的上帝耶和华，你们要敬拜我，我必从一切仇敌手中救你们。” 40但是他们没有听从，依然仿效先前的风俗。 41那些移民到撒玛利亚各城的外族人既敬拜耶和华，又供奉自己的偶像。直到今日，他们的子孙仍是这样。
Hosea regerar i Israel
1I Achas tolfte regeringsår i Juda blev Hosea, Elas son, Israels kung i Samarien. Han regerade i nio år. 2Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, men inte som sina företrädare.
3Kung Salmanassar av Assyrien drog ut i krig mot Hosea, som måste underordna sig den assyriske kungen och betala skatt till honom. 4Den assyriske kungen upptäckte att Hosea höll på att förråda honom genom att han sänt kurirer till kung So i Egypten. Han betalade inte heller längre den årliga skatten, och därför grep Salmanassar honom och satte honom i fängelse.
5Den assyriske kungen invaderade hela landet, tågade mot Samaria och belägrade staden under tre års tid. 6I kung Hoseas nionde regeringsår intog Assyriens kung Samaria och förde bort folket till Assyrien. De fick bosätta sig i Halach, utmed floden Havor i Gosan, och i Mediens städer.
Israel förs bort i fångenskap
7Detta hände därför att israeliterna syndat mot Herren, sin Gud, som hade fört dem ut ur Egypten, från faraos, den egyptiske kungens förtryck. De hade tillbett andra gudar 8och följt sedvänjorna hos de folk som Herren hade fördrivit för dem, liksom de israeliska kungarnas seder och bruk.
9Israels folk hade också i tysthet gjort det som inte var rätt i Herrens, deras Guds, ögon och de hade byggt offerplatser överallt där de bodde, i byar med vakttorn såväl som i städer. 10De hade rest stenstoder och asherapålar på alla höjder och under alla grönskande träd, 11och de hade tänt rökelse på alla höjder, på samma sätt som alla de olika folk som Herren hade drivit undan för dem. Israels folk hade alltså gjort mycket ont som hade orsakat Herrens vrede. 12De tillbad avgudar, trots Herrens uttryckliga förbud.
13Herren hade varnat både Israel och Juda genom alla sina profeter och siare och sagt: ”Vänd om från era onda vägar! Lyd mina bud och stadgar enligt den lag som jag gett era förfäder och sänt till er genom mina tjänare profeterna!” 14Men de ville inte lyssna. De var lika motspänstiga som sina förfäder och vägrade att tro på Herren, sin Gud. 15De förkastade hans föreskrifter och det förbund han hade ingått med deras förfäder och de förordningar han gett dem, och de följde värdelösa avgudar och blev själva värdelösa. De gjorde som folken omkring, fast Herren hade befallt dem att inte göra så. 16De övergav alla Herrens, sin Guds, befallningar och gjorde sig två gjutna kalvar och en asherapåle. De böjde sig ner inför himlens hela härskara och tillbad Baal. 17De offrade sina söner och döttrar i eld, de bedrev spådom, använde sig av trolldom och sålde sig själva till det som var ont i Herrens ögon och väckte så hans vrede. 18Herren blev så vred på Israel att han utplånade dem ur sin åsyn, tills bara Judas stam fanns kvar.
19Men inte heller Juda lydde Herrens, sin Guds, befallningar, utan följde samma seder och bruk som Israel. 20Herren förkastade alltså hela Israels folk, och han förödmjukade dem och överlämnade dem åt plundrare, tills han hade stött ut dem från sig helt och hållet.
21När Herren slet Israel ifrån Davids ätt, gjorde de Jerobeam, Nevats son, till kung. Han lockade Israel bort från Herrens vägar och fick dem att begå en svår synd. 22Israeliterna höll sig kvar i alla Jerobeams synder och upphörde inte med dem 23förrän Herren drev bort dem, precis som han hade varnat genom sina tjänare profeterna. Israeliterna fördes alltså bort från sitt land till Assyrien, där de är än i dag.
Andra folk bosätter sig i landet
24Kungen av Assyrien hämtade folk från Babylon, Kuta, Ava, Hamat och Sefarvajim och lät dem bosätta sig i Samariens städer i stället för israeliterna. De övertog alltså Samarien och bosatte sig i dess städer. 25Till att börja med tillbad de inte Herren, och därför sände han dit lejon som dödade en del av dem.
26Man rapporterade då till kungen i Assyrien: ”De folk du har utvisat och placerat i Samariens städer känner inte till hur landets Gud ska dyrkas, och därför har han sänt lejon bland dem som håller på att döda dem, därför att folk inte vet hur de ska dyrka honom.”
27Då befallde kungen i Assyrien att en av de landsflyktiga prästerna från Samarien skulle få återvända, bosätta sig där och lära invånarna hur landets Gud skulle dyrkas. 28En av prästerna, som förts bort till Samarien, återvände alltså till Betel och undervisade hur de skulle dyrka Herren.
29Men varje folkgrupp tillverkade också sina egna gudar på var sin ort. De placerade dem i templen som samarierna hade ställt upp på sina offerplatser. 30De som kom från Babylon gjorde Suckot-Benot, de som kom från Kuta gjorde Nergal och folket från Hamat gjorde Ashima. 31De från Avva gjorde Nivchas och Tartak, och folket från Sefarvajim brände sina egna barn åt Sefarvajims gudar Adrammelek och Anammelek.
32De fruktade också Herren, men utsåg bland sig själva präster som skulle tjänstgöra i templen på offerplatserna. 33Samtidigt som de fruktade Herren, fortsatte de att tjäna sina egna gudar och följa sederna hos de folk som de kom ifrån. 34Än i dag håller de fast vid sina gamla seder i stället för att frukta Herren och lyda de stadgar och bud, den lag Herren gav till Jakobs ättlingar, den Jakob som Herren gav namnet Israel. 35Herren hade ju slutit ett förbund med dem och befallt: ”Ni ska inte dyrka några andra gudar, inte tillbe dem, tjäna dem eller offra till dem. 36Det är bara Herren ni ska be till, honom, som förde er ut ur Egypten med stor makt och utsträckt arm. Honom ska ni dyrka, honom ska ni tillbe, och till honom ska ni offra. 37De föreskrifter och bud, den lag och befallning som han skrev åt er, ska ni alltid noggrant hålla och inte tillbe andra gudar. 38Glöm inte förbundet som jag slöt med er och dyrka inte andra gudar. Han ska rädda er från alla fiender. Be aldrig och offra aldrig till andra gudar. 39Ni ska endast dyrka Herren, er Gud, för han kommer att rädda er från alla era fiender.”
40Men de lyssnade inte, utan fortsatte att hålla fast vid sina gamla seder och bruk. 41Dessa folk fruktade visserligen Herren, men de tillbad också sina avgudar. Och än i dag fortsätter deras ättlingar att göra likadant som deras förfäder gjorde.
