Jesus vasker disciplenes fødder
1Alt var klar til at påskehøjtiden kunne begynde. Jesus vidste, at tiden var kommet til, at han skulle gå bort fra denne verden og vende tilbage til Faderen. Den kærlighed, han hele tiden havde haft til dem, der fulgte ham her på jorden, ville han vise endnu engang på den sidste aften, hvor de var sammen.
2Jesus begyndte nu påskemåltidet sammen med sine disciple. Djævelen havde allerede indgivet Judas Iskariot den tanke, at han skulle forråde Jesus. 3Og Jesus vidste, at Faderen havde lagt alt i hans hænder. Han vidste, at det var Gud, der havde sendt ham, og at han snart skulle vende tilbage til Gud.
4Jesus rejste sig fra det sted, hvor han lå ved bordet, og tog sin yderkjortel13,4 Det var skik, at den ansvarlige for måltidet, her Jesus, rejste sig for at vaske hænder, efter at det første bæger med vin var drukket. Det var almindeligt at være iklædt to kjortler: En lang inderkjortel uden ærmer og en lidt længere og kraftigere yderkjortel med ærmer. Yderkjortlen tog man af, når man skulle arbejde eller af andre grunde ønskede at frigøre hænder og arme. Hvis man havde brug for at løbe eller for at kunne bevæge benene mere frit, hev man op i inderkjortlen og holdt den oppe ved hjælp af et bælte. Jesus brugte her et langt håndklæde som bælte. af. Så tog han et håndklæde og bandt det om livet. 5Derefter hældte han vand i et vandfad og gav sig til at vaske disciplenes fødder, mens de lå på deres pladser rundt om bordet, og han tørrede deres fødder med det håndklæde, han havde om livet. 6Da han kom til Simon Peter, sagde Peter til ham: „Herre, vil du virkelig vaske mine fødder?”
7„Lige nu forstår du ikke, hvorfor jeg gør det, men senere vil du forstå det.”
8„Nej! Du skal bestemt ikke vaske mine fødder!”
„Hvis jeg ikke gør det, kan du ikke være en af mine disciple.”
9„Så vask ikke bare fødderne, Herre, men også hænderne og hovedet!”
10„Den, som har været i bad, er ren og behøver kun at vaske fødderne,” svarede Jesus. „Og I er rene—dog ikke alle.” 11Det sagde han, fordi han vidste, hvem der ville forråde ham.
12Da Jesus havde vasket deres fødder, tog han igen sin yderkjortel på, lagde sig ved bordet og spurgte: „Ved I, hvorfor jeg gjorde det? 13I kalder mig ‚Herre’ og ‚Mester’, og det gør I med rette, for det er jeg. 14Når nu jeg, der er jeres Herre og Mester, har vasket jeres fødder, bør I også vaske hinandens fødder. 15Jeg har givet jer et forbillede. Gør det samme for hinanden, som jeg nu har gjort for jer. 16Det siger jeg jer: En tjener står ikke over sin herre, og de, der bliver sendt ud på en opgave, skal følge de instrukser, de har fået af dem, der sendte dem af sted. 17Det ved I jo godt. Men I oplever først velsignelsen, når I handler på det, I ved.
18Hvad jeg siger, gælder ikke jer alle, for jeg ved, hvem jeg har udvalgt. Skriften siger: ‚En af dem, der spiser sammen med mig, vil bekæmpe mig.’13,18 Sl. 41,10. Det går snart i opfyldelse. 19Jeg siger det allerede nu, for at I kan tro på mig, når det sker. 20Det siger jeg jer: Den, der tager imod dem, jeg sender ud, tager imod mig—og den, der tager imod mig, tager imod Faderen, som sendte mig.”
Jesus forudsiger, at Judas vil forråde ham
Matt. 26,20-25; Mark. 14,17-21; Luk. 22,21-23
21Derefter blev Jesus stærkt bevæget i sin ånd og sagde: „Det siger jeg jer: En af jer vil forråde mig!”
22Disciplene så spørgende på hinanden. Ingen vidste, hvem han hentydede til. 23Den discipel, som Jesus elskede særlig højt, lå til bords ved siden af Jesus. 24Derfor nikkede Simon Peter til ham over bordet for at få ham til at spørge Jesus, hvem det kunne være. 25Den anden discipel lænede så hovedet tilbage mod Jesu bryst og spurgte: „Hvem er det, Herre?” 26„Det er ham, som jeg giver det stykke brød, jeg nu dypper i skålen,” svarede Jesus.
Så dyppede han et stykke brød og gav det til Judas Iskariot. 27Så snart Judas havde fået brødet, kom Satan ind i ham, og Jesus sagde: „Gør det, du har i sinde—men gør det snart!” 28Ingen af de andre ved bordet forstod, hvorfor han sagde det til ham. 29Nogle troede, at Jesus bad Judas købe ind til højtiden eller give nogle penge til de fattige. Det var nemlig ham, der gik rundt med pengepungen. 30Judas tog nu brødet, rejste sig og gik. Det var nat.
Det nye bud, kærlighedsbudet
31Da Judas var gået, sagde Jesus: „Nu er tiden kommet, hvor Menneskesønnen vil blive æret, og det, han gør, vil bringe Gud ære. 32Siden han vil bringe Gud ære, vil Gud også bringe ham ære, og det kommer til at ske meget snart. 33Venner, nu varer det ikke længe, før jeg skal bort. I vil lede efter mig, men som jeg tidligere sagde til de jødiske ledere, siger jeg nu også til jer: Der, hvor jeg skal hen, kan I ikke komme. 34Derfor giver jeg jer en ny befaling: I skal elske hinanden. Som jeg har elsket jer, skal I elske hinanden! 35Hvis I har kærlighed til hinanden, vil alle kunne se, at I er mine disciple.”
Jesus forudser, at Peter vil svigte ham
Matt. 26,31-35; Mark. 14,27-31; Luk. 22,31-34
36„Men Herre,” sagde Peter, „hvor går du hen?” Jesus svarede: „Du kan ikke følge mig nu, men senere vil du komme til mig.” 37„Hvorfor kan jeg ikke følge dig nu? Jeg er parat til at dø for dig!” 38„Dø for mig?” sagde Jesus. „Inden hanen galer, har du tre gange nægtet at kendes ved mig!”
Jesus tvättar sina lärjungars fötter
1Påskhögtiden skulle snart börja och Jesus visste att hans stund nu hade kommit då han skulle lämna världen och återvända till sin Fader. Han hade älskat sina egna som var i världen och älskade dem in i det sista.
2De hade samlats för att äta tillsammans och djävulen hade redan ingett Judas, Simon Iskariots son i hjärtat att förråda Jesus. 3Jesus visste att Fadern hade gett honom makt över allting och att han hade kommit från Gud och skulle återvända till Gud. 4Så han reste sig nu från bordet, tog av sig manteln och virade en handduk om sig. 5Sedan hällde han vatten i ett handfat och började tvätta sina lärjungars fötter och torka dem med handduken som han hade virat om sig.
6Men när han kom till Simon Petrus, sa Simon till honom: ”Herre, ska du tvätta mina fötter?”
7Då svarade Jesus: ”Du förstår inte just nu vad jag gör men en dag ska du förstå det.”
8Petrus sa: ”Aldrig i evighet får du tvätta mina fötter!”
Men Jesus sa till honom: ”Om jag inte tvättar dig, har du ingen del i mig.”
9Då sa Simon Petrus: ”Herre, tvätta mina händer och mitt huvud också då och inte bara fötterna!”
10Men Jesus sa till honom: ”Den som har badat behöver bara få sina fötter tvättade för att vara helt och hållet ren. Och ni är rena men inte alla.” 11Jesus visste nämligen vem som skulle förråda honom. Det var därför han sa att inte alla var rena.
12När Jesus hade tvättat deras fötter, tog han på sig manteln igen och slog sig ner vid bordet. Sedan frågade han dem: ”Förstår ni vad jag har gjort med er? 13Ni kallar mig Mästare och Herre och det är rätt att ni gör det för det är vad jag är. 14Men om nu jag som är er Herre och Mästare har tvättat era fötter, då är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter. 15Jag har gett er ett exempel att följa: gör som jag har gjort mot er. 16Ja, sannerligen säger jag er: en tjänare står inte över sin herre och en budbärare står inte över den som har sänt honom. 17När ni nu vet detta är ni lyckliga om ni också praktiserar det.
Jesus förutsäger att han ska bli förrådd
(Matt 26:20-25; Mark 14:17-21; Luk 22:21-23)
18Jag talar inte om er alla. Jag känner er som jag har valt ut men Skriftens ord måste gå i uppfyllelse: ’Den som åt mitt bröd har lyft sin häl mot mig.’13:18 Jfr Ps 41:10. ”Äta någons bröd” syftar på en nära gemenskap (måltidsgemenskap), lyfta sin häl mot någon: att vända sig mot denne, bli en aktiv motståndare. 19Jag säger det redan nu innan det händer så att ni när det har hänt, ska tro att jag är den jag är13:19 Se not till 6:20.. 20Ja, sannerligen säger jag er: den som tar emot någon som jag sänder, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar emot honom som har sänt mig.”
21När Jesus hade sagt detta blev han upprörd i sitt innersta och vittnade: ”Ja, sannerligen säger jag er: en av er kommer att förråda mig!”
22Hans lärjungar såg då på varandra och undrade vem han kunde mena. 23En av hans lärjungar, den som han älskade,13:23 Vilken lärjunge Johannes syftade på avslöjas först i 21:20-24. var närmast intill Jesus sida vid bordet 24och Simon Petrus gjorde därför tecken åt honom att fråga Jesus vem han talade om. 25Lärjungen lutade sig då mot Jesus och frågade: ”Herre, vem är det?”
26Jesus svarade: ”Det är han som får brödstycket som jag nu doppar i fatet.” Sedan doppade han brödstycket och gav det till Judas, Simon Iskariots son. 27Och i samma ögonblick som Judas fick brödet, for Satan in i honom. Jesus sa då till honom: ”Skynda dig, gör det du ska!”
28Ingen av de andra vid bordet förstod varför Jesus sa så till honom. 29Eftersom Judas skötte om kassan trodde några att han bad honom gå ut och köpa det man behövde till högtiden eller ge något till de fattiga. 30Men när Judas hade fått brödet, gick han genast ut. Det var natt.
31Så snart han hade gått, sa Jesus: ”Människosonen är nu förhärligad, och Gud är förhärligad i honom. 32Om nu Gud är förhärligad i honom,13:32 En del handskrifter saknar: Om nu Gud är förhärligad i honom. ska Gud också förhärliga honom i sig själv. Han ska snart förhärliga honom. 33Mina barn, ännu en kort tid ska jag vara kvar hos er. Sedan ska ni förgäves söka efter mig, och så som jag sa till judarna säger jag nu till er: Dit jag går kan ni inte komma. 34Nu ger jag er ett nytt bud: att ni ska älska varandra. Så som jag har älskat er, ska ni också älska varandra! 35Genom att ni älskar varandra ska människorna förstå att ni är mina lärjungar.”
Jesus förutsäger Petrus förnekelse
(Matt 26:33-35; Mark 14:29-31; Luk 22:33-34)
36Simon Petrus frågade då Jesus: ”Herre, vart går du?”
Jesus svarade: ”Dit jag går nu kan du inte följa med men senare ska du följa mig.”
37Men Petrus undrade: ”Varför kan jag inte följa med nu? Jag är beredd att dö för dig.”
38Då svarade Jesus: ”Dö för mig, säger du? Ja, sannerligen säger jag dig: innan tuppen hinner gala, ska du tre gånger ha förnekat mig.
