La mission d’Ezéchiel
1Il me dit : Fils d’homme, tiens-toi debout, et je vais te parler.
2Dès qu’il m’eut adressé ces mots, l’Esprit entra en moi et me fit tenir debout, et j’entendis celui qui me parlait. 3Il me dit : Fils d’homme, je t’envoie vers les Israélites, vers cette foule de rebelles qui se sont révoltés contre moi. Jusqu’à ce jour, eux et leurs ancêtres se sont soulevés contre moi. 4C’est vers ces gens à la tête dure et au cœur insensible que je t’envoie pour que tu leur dises : « Voici ce que déclare le Seigneur, l’Eternel. » 5Alors, soit qu’ils écoutent, soit qu’ils refusent d’écouter – car c’est une communauté rebelle – ils sauront du moins qu’il y a un prophète au milieu d’eux.
6Quant à toi, fils d’homme, ne les crains pas, et ne crains pas leurs paroles, bien que tu sois au milieu d’orties et de ronces et que tu habites avec des scorpions. Ne crains pas leurs paroles et ne tremble pas devant eux, car c’est une communauté rebelle. 7Tu leur transmettras donc mes paroles, soit qu’ils écoutent, soit qu’ils refusent d’écouter à cause de leur esprit rebelle.
La vision du rouleau
8Et toi, fils d’homme, écoute ce que je te dis : Ne sois pas toi-même rebelle comme cette communauté rebelle ; ouvre ta bouche et mange ce que je te donne.
9Je regardai, et je vis une main tendue vers moi qui tenait le rouleau d’un livre2.9 2.9 à 3.3 : voir Ap 10.9-10.. 10Elle le déroula devant moi : il était couvert d’inscriptions au recto et au verso2.10 Normalement, l’écriture ne figurait que d’un côté. Le rouleau était saturé de paroles de jugement (Za 5.3 ; Ap 5.1). : c’étaient des plaintes, des lamentations et des cris de malheur.
Hesekiels profetkallelse och uppdrag
1Han sa: ”Människa, res dig upp,2:1 Ordagrant: människoson eller människobarn, som Gud ofta tilltalar Hesekiel., så ska jag tala till dig.” 2Och medan han talade kom Anden2:2 Eller vind; eller anden (eventuellt Hesekiels). in i mig och reste upp mig på fötterna, och jag hörde honom tala till mig.
3Han sa: ”Du människa, jag sänder dig till israeliterna, ett folk som gör uppror mot mig. De och deras förfäder har varit upproriska mot mig fram till denna dag. 4Till dessa med fräck uppsyn och envist hjärta sänder jag dig, och du ska säga till dem: ’Så säger Herren, Herren.’ 5Vare sig de lyssnar eller inte – för ett upproriskt släkte är de – kommer de att få veta att en profet har varit ibland dem.
6Du människa, var inte rädd för dem! Var inte rädd för vad de säger, även om det är nässlor och törnen runt omkring dig och du bor bland skorpioner. Var inte rädd för vad de säger, och bli inte förskräckt för dem, för de är ett upproriskt släkte. 7Du ska tala mina ord till dem vare sig de lyssnar eller inte, för de är upproriska. 8Människa, lyssna nu på vad jag säger till dig. Var inte upprorisk som detta upproriska släkte! Öppna munnen och ät vad jag ger dig!”
9Jag såg en hand räckas ut mot mig, och i den var en bokrulle. 10Han rullade upp den inför mig, och den var fullskriven på både fram- och baksidan. Det som var skrivet i den var klagosånger, suckan och jämmer.
