La nouvelle création
Le jugement qui vient
1Je me suis laissé consulter
par des personnes ╵qui ne demandaient rien,
et je me suis laissé trouver
par des personnes ╵qui ne me cherchaient pas.
J’ai dit : « Je suis là, je suis là ! »
aux gens d’un peuple ╵qui n’était pas appelé par mon nom65.1 Autre traduction : qui n’étaient pas appelés par mon nom. Les v. 1-2 sont cités en Rm 10.20-21 d’après l’ancienne version grecque..
2Par contre, j’ai tendu les mains, ╵à longueur de journée, ╵vers un peuple rebelle
qui suivait un chemin ╵qui n’est pas bon,
au gré de ses pensées,
3un peuple qui, sans cesse, ╵provoque ma colère ╵ouvertement.
Ses habitants offrent des sacrifices ╵dans les jardins sacrés,
et brûlent des parfums ╵sur des autels de briques.
4Ils s’asseyent parmi les tombeaux ╵pour consulter les morts
et passent la nuit dans les grottes.
Ils consomment du porc
et remplissent leurs plats ╵de mets impurs.
5Ils crient : « Reste où tu es
et ne m’approche pas,
car je suis trop sacré pour toi65.5 Autre traduction : je te rendrais sacré.. »
Ces choses sont pour moi ╵comme de la fumée ╵qui me monte aux narines,
un feu qui brûle tout le jour.
6Mais tout cela ╵reste écrit devant moi ;
je ne me tairai plus, ╵je le leur ferai payer jusqu’au bout.
7Je leur ferai payer leurs crimes
dit l’Eternel,
en même temps ╵que ceux de leurs ancêtres,
car ils ont brûlé des parfums ╵sur les montagnes
et ils m’ont outragé ╵sur les collines !
Oui, je leur ferai payer jusqu’au bout
ce que mérite ╵leur conduite passée.
8Voici ce que dit l’Eternel :
De même que l’on dit, ╵quand on trouve une grappe bien juteuse ╵sur une vigne :
« Ne la détruisez pas
car il y a en elle ╵quelque chose de bon »,
moi, je ferai de même ╵à cause de mes serviteurs.
Pour ne pas tout détruire,
9je ferai sortir de Jacob ╵une postérité,
oui, de Juda, des gens ╵qui prendront possession ╵de mes montagnes.
Mes élus les posséderont,
mes serviteurs ╵y feront leur demeure.
10La plaine du Saron ╵sera un pâturage ╵pour le menu bétail,
et la vallée d’Akor65.10 La plaine du Saron, en bordure de la mer Méditerranée, était réputée pour sa fertilité. La vallée d’Akor se trouve au nord-ouest de la mer Morte. ╵un gîte pour les bœufs
au profit de mon peuple ╵qui se sera tourné vers moi.
11Mais quant à vous ╵qui abandonnez l’Eternel,
et qui négligez ma montagne sainte,
qui dressez une table ╵au dieu de la Fortune
et remplissez la coupe ╵pour le dieu du Destin,
12je vous destine au glaive,
et vous vous courberez ╵pour passer tous à l’abattoir,
puisque j’ai appelé
et que vous ne m’avez pas répondu,
et puisque j’ai parlé
et que vous ne m’avez pas écouté,
puisque vous avez fait ╵ce que je trouve mal,
et que vous vous êtes complu ╵dans ce qui me déplaît.
13C’est pourquoi, voici ce que dit ╵le Seigneur, l’Eternel :
Mes serviteurs ╵auront de quoi manger,
et vous, vous aurez faim.
Mes serviteurs boiront,
et vous, vous aurez soif.
Mes serviteurs ╵seront dans l’allégresse,
et vous, vous serez dans la honte !
14Mes serviteurs crieront de joie
car ils connaîtront le bonheur.
Quant à vous, vous crierez
le cœur plein de douleur,
vous vous lamenterez,
l’esprit tout abattu.
15Votre nom restera ╵dans les imprécations ╵de mes élus ;
le Seigneur, l’Eternel, ╵fera que vous mouriez,
mais à ses serviteurs ╵il donnera un nom nouveau.
16Et celui qui voudra ╵être béni sur terre
invoquera sur lui ╵une bénédiction ╵au nom du Dieu de vérité,
et sur la terre, ╵qui prêtera serment ╵jurera par le Dieu de vérité.
Nouveaux cieux, nouvelle terre
En effet, les maux du passé ╵seront tous oubliés,
ils disparaîtront de ma vue.
17Je vais créer ╵un ciel nouveau,
une nouvelle terre ;
on ne se rappellera plus ╵les choses d’autrefois,
on n’y pensera plus65.17 Voir Es 66.22 ; 2 P 3.13 ; Ap 21.1..
18Réjouissez-vous plutôt
et soyez à toujours ╵tout remplis d’allégresse
à cause de ce que je crée.
Oui, car je vais créer ╵une Jérusalem ╵remplie de joie
et son peuple plein d’allégresse.
19J’exulterai moi-même ╵à cause de Jérusalem
et je me réjouirai ╵au sujet de mon peuple.
On n’y entendra plus de pleurs
ni de cris de détresse65.19 Voir Ap 21.4..
20Là, plus de nourrisson
emporté en bas âge,
ni de vieillard qui meure ╵avant d’avoir atteint ╵le nombre de ses ans.
Ce sera mourir jeune ╵de mourir centenaire ;
si un pécheur ╵ne dépasse pas les cent ans65.20 Autre traduction : Si quelqu’un n’atteint pas l’âge de cent ans., ╵c’est qu’il aura été maudit.
21Ils se construiront des maisons
et les habiteront ;
ils planteront des vignes
et ils en mangeront les fruits ;
22ils ne bâtiront plus ╵des maisons pour qu’un autre ╵y habite à leur place,
ils ne planteront plus de vignes
pour qu’un autre en mange les fruits.
Car les gens de mon peuple ╵vivront aussi longtemps qu’un arbre.
Mes élus jouiront ╵du fruit de leur travail.
23Ils ne peineront plus pour rien
et les enfants ╵auxquels ils donneront naissance ╵ne seront plus destinés au malheur.
Ils seront une race ╵bénie par l’Eternel,
et leur postérité ╵le sera avec eux.
24Alors, avant qu’ils ne m’invoquent,
je les exaucerai ;
ils parleront encore,
que j’aurai déjà entendu.
25Les loups et les agneaux ╵paîtront ensemble,
le lion mangera du fourrage ╵tout comme le bétail ;
le serpent mordra la poussière.
Il ne se fera plus ╵ni mal, ni destruction,
sur toute ma montagne sainte,
dit l’Eternel65.25 Reprend Es 11.6-9. !
Dom och frälsning
1”Jag visade mig för dem som inte frågade efter mig.
Jag blev funnen av dem som inte sökte efter mig.
’Här är jag, här är jag!’
sa jag till ett folk som inte åkallade mig.
2Hela dagen har jag räckt ut mina händer
mot ett trotsigt folk,
som vandrar på den orätta vägen
och följer sina egna planer,
3ett folk som ständigt förolämpar mig rakt i ansiktet.
De bär fram offer i trädgårdar
och tänder rökelse på tegelaltaren.
4De håller till i gravar
och tillbringar nätter i hemliga nästen,
de äter griskött och har oren köttsoppa i sina kärl.
5De säger: ’Håll dig undan! Kom inte närmare mig.
Jag är heligare än du!’
De är som en rök i mina näsborrar,
som en ständigt brinnande eld.
6Detta finns nedtecknat inför mig.
Jag kommer inte att förbli tyst,
jag tiger inte förrän jag har hämnats,
de ska få ett straff i sin famn
7för sina egna och deras förfäders synder,
säger Herren.
De har tänt rökelse på bergen
och hånat mig på höjderna.
Därför ska jag mäta upp åt dem
vedergällningen för vad de tidigare har gjort.”
8Så säger Herren:
”Så länge det finns saft i en druvklase
säger man: ’Förstör den inte, för där finns en välsignelse.’
Så ska jag också göra för mina tjänares skull,
jag ska inte förgöra dem alla.
9Jag ska låta en ättling65:9 Ordagrant: säd. gå ut från Jakob
och en arvinge från Juda till mina berg.
Mina utvalda ska ärva landet
och mina tjänare bosätta sig där.
10Sharon ska bli betesmark för fåren
och Akors dal en viloplats för boskap,
för mitt folk som söker mig.
11Men ni som överger Herren
och glömmer mitt heliga berg,
ni som dukar bordet åt Gad
och fyller bägaren med blandat vin åt Meni,65:11 Gad, som betyder lycka, och Meni, öde, var avgudar.
12er ska jag utlämna åt svärdet,
och ni ska få böja er ner för att slaktas.
När jag ropade svarade ni inte,
och ni lyssnade inte när jag talade.
Ni gjorde det som var ont i mina ögon
och valde det som misshagade mig.”
13Så säger därför Herren, Herren:
”Se, mina tjänare ska äta,
men ni ska hungra,
mina tjänare ska dricka,
men ni ska törsta,
mina tjänare ska glädjas,
men ni ska få blygas,
14mina tjänare ska sjunga ut sina hjärtans glädje,
men ni ska ropa ut era hjärtans ångest
och klaga i förtvivlan.
15Ni ska lämna era namn till mina utvalda
att användas som en förbannelse,
och Herren, Herren ska döda dig.
Men åt sina tjänare ska han ge ett annat namn.
16Den som uttalar en välsignelse i landet
välsignar sig vid sanningens Gud.65:16 Sanning är översatt från hebreiskans amen och syftar också på trofasthet.
Den som svär en ed i landet
svär vid sanningens Gud.
De lidanden som varit är glömda,
jag ser dem inte längre.
Nya himlar och en ny jord
17Se, jag ska skapa nya himlar och en ny jord,
och det som varit ska man inte längre minnas eller tänka på.
18Var glada och jubla för evigt
över det jag skapar!
För jag skapar Jerusalem till jubel
och dess befolkning till glädje.
19Jag ska jubla över Jerusalem
och glädja mig över mitt folk.
Där ska inte mer höras någon gråt och klagan.
20Där ska inte mer finnas spädbarn som bara lever några dagar
eller gamla som inte får leva sin tid ut.
Den som dör vid hundra års ålder anses som ung,
och den som inte uppnår hundra år betraktas som förbannad.
21De ska bygga hus och bo i dem,
plantera vingårdar och äta deras frukt.
22De ska inte bygga hus åt andra att bo i
och inte odla åt andra att äta.
Mitt folk ska leva lika länge som träd,
och mina utvalda ska länge få njuta av sina händers verk.
23De ska inte arbeta förgäves
och inte föda barn till en bråd död,
för de är ett folk som Herren välsignat,
de och deras efterkommande.
24Då ska det bli så
att innan de ropar ska jag svara,
och medan de ännu talar ska jag bönhöra dem.
25Varg och lamm betar tillsammans,
lejonet äter hö som oxen,
och jord är ormens föda.
Ingenstans på mitt heliga berg
ska de göra något ont eller fördärvligt, säger Herren.”
