Ang Sambingay bahin sa Limbongan nga Tinugyanan
1Nagsugilon na usab si Jesus sa iyang mga tinun-an, “May usa ka adunahan nga may sulugoon nga gitugyanan niya sa iyang mga kabtangan. Karon may nagsulti sa adunahan nga ang iyang mga kabtangan giusik-usikan lang sa iyang tinugyanan nga sulugoon. 2Busa gipatawag niya kini ug miingon, ‘Unsa man kining akong nadunggan nga giusik-usikan mo lang kuno ang akong mga kabtangan? Maayo pa magsumadahay kita sa akong kabtangan kay pagkahuman, papahawaon ko na ikaw.’ 3Tungod kay papahawaon na siya sa iyang agalon miingon siya sa iyang kaugalingon, ‘Unsa may akong himuon? Dili ako makahimo sa bug-at nga trabaho sama sa pagkalot ug bangag, ug maulaw usab ako nga magpakilimos. 4Ah, nahibaloan ko na kon unsa ang akong himuon aron nga bisan ug papahawaon na ako sa akong agalon may maduolan gihapon ako nga modawat kanako didto sa ilang balay.’ 5Ang iyang gihimo, tagsa-tagsa niyang gipatawag ang mga nakautang sa iyang agalon. Nangutana siya sa nauna, ‘Pila ang imong utang sa akong agalon?’ 6Gitubag siya, ‘100 ka tibod nga lana sa olibo.’ Miingon ang tinugyanan kaniya, ‘Sige, ania ang imong resibo, lingkod ug isulat nga 50 lang ka tibod.’ 7Pagkahuman nangutana siya sa ikaduha, ‘Pila ang imong utang sa akong agalon?’ Gitubag siya, ‘100 ka sakong trigo.’ ‘Sige, ania ang imong resibo, isulat nga 80 lang ka sako.’ 8Pagkahibalo sa agalon sa iyang gihimo, gidayeg niya ang limbongan nga tinugyanan sa kaabtik niini tungod kay nakapangandam na kini alang sa iyang umaabot. Kay ang mga tawo nga mipalabi sa mga butang dinhi sa kalibotan mas abtik makig-angay sa sama kanila kaysa mga gilamdagan na sa Dios.”
9“Busa sultihan ko kamo, gamita ninyo ang inyong bahandi dinhi sa kalibotan alang sa pakighigala, aron nga sa pag-abot sa adlaw nga mahurot na ang kalibotanon nga bahandi, dawaton nila16:9 nila: Tingali, mga anghel. kamo didto sa puloy-anan nga wala nay kataposan. 10Ang tawo nga kasaligan sa gagmay nga mga butang kasaligan usab sa dagkong mga butang. Ug ang tawo nga limbongan sa gagmay nga mga butang, limbongan usab sa dagkong mga butang. 11-12Busa kon dili kamo kasaligan sa bahandi sa kalibotan nga dili inyo, kinsa man kaha ang motugyan kaninyo sa tinuod gayod nga bahandi nga giandam na unta alang kaninyo?
13“Walay sulugoon nga makaalagad sa duha ka agalon. Tungod kay isalikway niya ang usa ug higugmaon niya ang usa; modapig siya sa usa ug tamayon niya ang usa. Dili usab ninyo madungan ang pag-alagad sa Dios ug sa bahandi.”
Ang Uban pang Pagtulon-an ni Jesus
(Mat. 11:12-13; 5:31-32; Mar. 10:11-12)
14Pagkadungog niadto sa mga Pariseo, gibugalbugalan nila si Jesus tungod kay hinguwarta man sila. 15Miingon si Jesus kanila, “Nagpakaaron-ingnon lang kamo sa mga tawo nga maayo kamo. Apan nahibaloan sa Dios kon unsa ang anaa sa inyong kasingkasing. Kay ang gipalabi sa tawo ginadumtan sa Dios.”
16“Sa wala pa muabot si Juan nga tigbautismo, ang Kasugoan ni Moises ug ang mga sinulat sa mga propeta mao ang ginatamdan sa mga tawo. Sukad sa pag-abot ni Juan gitudlo na ang Maayong Balita mahitungod sa paghari sa Dios, ug daghan gayod ang namugos nga magpasakop. 17Apan wala kini magkahulogan nga wala nay kapuslanan ang Kasugoan. Posible pa nga mahanaw ang langit ug ang yuta kaysa mahimong walay kapuslanan ang pinakagamay nga bahin sa Kasugoan.”
18“Busa ang mobulag sa iyang asawa ug mangasawa sa lain nakapanapaw. Ug ang mangasawa sa babaye nga gibulagan nakapanapaw usab.”
Si Lazaro ug ang Adunahan
19Nagpadayon si Jesus sa pagsulti, “Kaniadto may usa ka adunahan nga nagbisti ug mahalon ug nagpatuyang siya sa mga lamian nga pagkaon adlaw-adlaw. 20May usa usab ka kabos nga ang iyang ngalan si Lazaro. Ang iyang lawas nalukop ug mga nuka. Gidala siya didto sa pultahan sa balay sa adunahan. 21Gusto unta niya nga makakaon bisan na lang sa mga mumho nga nangatagak gikan sa lamisa sa adunahan. Giduolan siya sa mga iro ug gitilapan ang iyang mga nuka. 22Sa kaulahian, namatay si Lazaro ug gidala siya sa mga anghel didto sa tapad ni Abraham. Ang adunahan namatay usab ug gilubong. 23Samtang nagaantos siya pag-ayo didto sa impiyerno, nakita niya sa layo si Abraham ug didto sa iyang tapad si Lazaro. 24Busa misinggit ang adunahan kang Abraham, ‘Abraham, amahan ko, kaloy-i intawon ako! Sugoa si Lazaro nga ituslob sa tubig ang iyang tudlo ug patuloan ang akong dila aron mabugnawan, kay hilabihan gayod ang akong pag-antos sa kainit niining kalayo.’ 25Apan gitubag siya ni Abraham, ‘Anak, samtang nagkinabuhi ka pa sa kalibotan maayo gayod ang imong kahimtang, ug si Lazaro nagaantos. Apan karon malipayon siya dinhi ug ikaw nagaantos. 26Gawas pa niana, ang imong gipangayo dili gayod mahimo, tungod kay may lawom nga bung-aw nga nagaulang kanato nga si bisan kinsa dinhi kanamo nga gustong moanha diha dili gayod makatabok, ug walay usa usab nga gikan diha kaninyo nga makatabok dinhi kanamo.’ 27Miingon pa gayod ang adunahan, ‘Abraham, amahan ko, kon mao kana, hangyoon ko ikaw nga kon mahimo ipadala si Lazaro ngadto sa balay sa akong amahan, 28kay may lima pa ako ka mga igsoong lalaki, ug pasidan-an niya sila aron dili sila makaanhi niining dapita nga pulos lang pag-antos.’ 29Apan mitubag si Abraham, ‘Atua na man didto kanila ang mga sinulat ni Moises ug sa mga propeta. Kinahanglan patalinghogan nila kini.’ 30Mitubag ang adunahan, ‘Apan Abraham, amahan ko, dili sila motuo. Apan kon may moadto kanila gikan kanato, maghinulsol sila sa ilang mga sala.’ 31Apan miingon si Abraham, ‘Kon dili sila motuo sa mga sinulat ni Moises ug sa mga propeta, nan, dili usab sila motuo bisan pag may mabanhaw nga patay!’ ”
Liknelsen om den oärliga förvaltaren
1Till sina lärjungar sa Jesus också: ”En rik man hade en förvaltare som skötte hans affärer, men ett rykte började spridas om att mannen förskingrade hans pengar.
2Arbetsgivaren kallade därför till sig mannen och sa: ’Vad är det jag hör om dig? Gör i ordning din redovisning, för jag tänker avskeda dig.’
3Förvaltaren tänkte då för sig själv: ’Vad ska jag göra om jag måste sluta som förvaltare hos min herre? Gräva orkar jag inte, och tigga skäms jag för. 4Men nu har jag en idé, så att folk tar emot mig i sina hus när jag måste lämna mitt arbete.’
5Sedan bjöd han in alla dem som var skyldiga hans arbetsgivare pengar, och började diskutera med dem en efter en. Han frågade den förste: ’Hur mycket är du skyldig?’
6’Hundra krus olja’, svarade mannen.
Då sa förvaltaren: ’Här är skuldebrevet. Ta det, sätt dig och skriv snabbt femtio krus istället.’
7Sedan frågade han nästa person: ’Och hur mycket är du skyldig honom?’
’Hundra tunnor vete’, svarade han.
’Här’, sa förvaltaren, ’ta ditt skuldebrev och skriv åttio tunnor istället!’
8Herren berömde den oärliga förvaltaren för hans slughet.16:8 Den rike mannen hade troligen bakat in ränta i skulden, och detta var olagligt. Därför kunde han inte sätta dit förvaltaren när han tog bort räntebeloppet. Det kan också finnas andra bakgrundsfaktorer som vi inte känner till. Det är dessutom omdiskuterat om denna utsaga hör ihop med själva liknelsen eller är en del av undervisningen som följer. Den här tidsålderns människor är nämligen slugare mot sina egna, än vad ljusets människor är. 9Ja, jag säger er: använd den ohederlige mammon till att skaffa er vänner som välkomnar er i de eviga boningarna den dag då mammon sviker.
10Den som är ärlig i småsaker kommer att vara ärlig när det gäller stora saker. Fuskar man i småsaker, kommer man också att fuska när det gäller stora saker.
11Men om ni inte är trogna i fråga om den ohederlige mammon, vem vill då låta er ta hand om det som verkligen är något värt? 12Och om ni inte är trogna när det gäller andra människors egendom, vem vill då ge er något att äga? 13Ingen tjänare kan tjäna två herrar, för antingen kommer han att hata den förste och älska den andre, eller att hålla sig till den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna Gud och mammon samtidigt.”
14När fariseerna hörde detta hånade de Jesus, för de var mycket glada för pengar. 15Men Jesus sa till dem: ”Ni vill framstå som rättfärdiga inför människorna, men Gud känner era hjärtan. Det som människor värderar högt, avskyr Gud.
En ny tid, men Moses lag gäller fortfarande
(Matt 11:12-13; 5:18; 5:31-32)
16Lagens och profeternas tid rådde fram till Johannes. Sedan dess förkunnas evangeliet om Guds rike, och alla tränger på för att komma in där. 17Men det är lättare för himlen och jorden att förgås än att en enda prick i lagen försvinner. 18Den som skiljer sig från sin hustru och gifter om sig med en annan, han är otrogen.16:18 Eftersom mannen inte hade rätt att skilja sig från sin hustru, var de i Guds ögon fortfarande gifta med varandra. Och den som gifter sig med en frånskild kvinna begår äktenskapsbrott.
Liknelsen om den rike mannen och Lasaros
19Det var en gång en rik man, som var klädd i purpur och fint linne och varje dag levde i lyx och överflöd. 20Samtidigt låg en tiggare som hette Lasaros vid hans port, full av sår. 21Lasaros längtade efter att få några rester från den rike mannens bord. Hundarna kom till och med och slickade hans sår. 22Till slut dog tiggaren och fördes av änglarna till platsen vid Abrahams sida. Den rika mannen dog också och blev begravd. 23När han slog upp sina ögon i dödsriket16:23 På grekiska Hades, motsvarigheten till hebreiskans Sheol, som ibland bara betecknar döden eller graven, ibland ett mer svårbegripbart dödsrike, som gett upphov till olika tolkningar. Här, liksom alltid i liknelser, är det dock viktigast att förstå vad liknelsen i sin helhet vill säga., där han plågades, såg han Abraham långt borta, och Lasaros vid hans sida. 24’Fader Abraham’, ropade han, ’förbarma dig över mig! Skicka Lasaros hit för att doppa fingertoppen i vatten och svalka min tunga. Jag plågas svårt i dessa lågor.’
25Men Abraham sa till honom: ’Mitt barn, kom ihåg att du under din livstid fick allt det goda, medan Lasaros fick det onda. Nu är han här för att tröstas, medan du får plågas. 26Dessutom finns det en stor klyfta som skiljer oss åt. Ingen härifrån kan ta sig över till er, och ingen från er kan heller komma över hit.’
27Då sa den rika mannen: ’Fader, jag ber dig, skicka honom då åtminstone hem till min far, 28till mina fem bröder, för att varna dem för detta plågornas ställe, så att de slipper komma hit.’
29Men Abraham sa: ’De har Mose och profeterna som de kan lyssna till.’
30Den rika mannen svarade: ’Nej, fader Abraham, men om någon kommer till dem från de döda, då vänder de om!’
31Men Abraham sa: ’Om de inte vill lyssna till Mose och profeterna, så kommer de inte att bli övertygade ens om någon uppstår från de döda.’ ”
