1Ní ọdún kìn-ín-ní Dariusi ará Media, mo dúró láti tì í lẹ́yìn àti láti dáàbò bò ó.)
Àwọn ọba gúúsù àti àríwá
2“Ní ìsinsin yìí, mo sọ òtítọ́ fún ọ ọba mẹ́ta yóò dìde sí i ní Persia, àti ẹ̀kẹrin tí yóò jẹ́ ọlọ́rọ̀ ju gbogbo wọn lọ. Tí ó bá ti di alágbára nípa ọrọ̀ rẹ̀, yóò sì ru gbogbo wọn sókè lòdì sí ìjọba Giriki. 3Nígbà náà ni ọba alágbára kan yóò fi ara hàn, yóò ṣe àkóso pẹ̀lú agbára ńlá, yóò sì ṣe bí ó ti wù ú. 4Lẹ́yìn ìgbà tí ó bá fi ara hàn tán, ìjọba rẹ̀ yóò fọ́, yóò sì pín sí mẹ́rin ní orígun mẹ́rẹ̀ẹ̀rin ayé, ìjọba náà kò sì ṣọ́wọ́ àwọn ìran rẹ̀ tàbí kí ó ní agbára tí ó ń lò tẹ́lẹ̀, nítorí, a ó fa ìjọba rẹ̀ tu a ó sì fi fún àwọn mìíràn.
5“Ọba ìhà gúúsù yóò di alágbára ṣùgbọ́n ọ̀kan lára àwọn aláṣẹ rẹ̀ yóò di alágbára jù ú lọ, yóò sì ṣe àkóso ìjọba rẹ̀ pẹ̀lú agbára ńlá. 6Lẹ́yìn ọdún púpọ̀ wọn yóò dá májẹ̀mú àlàáfíà, ọmọbìnrin ọba gúúsù yóò lọ sí ọ̀dọ̀ ọba àríwá láti bá a dá májẹ̀mú àlàáfíà, ṣùgbọ́n òun kì yóò lè di agbára apá a rẹ̀ mú, bẹ́ẹ̀ ni òun kì yóò lè dádúró, ṣùgbọ́n a ó tẹrí i rẹ̀ ba àti àwọn tí ó mú un wá, àti ọmọ tí ó bí, àti ẹni tí ó ń mu lọ́kàn le ní gbogbo àkókò wọ̀nyí.
7“Ọ̀kan lára àwọn ìdílé e rẹ̀, ọmọbìnrin ọba gúúsù yóò dìde láti gba ipò o rẹ̀. Yóò sì kọlu ogun ọba àríwá, yóò sì wó odi alágbára; yóò bá wọn jà yóò sì borí. 8Yóò gba òrìṣà wọn, ère dídá àti ohun èlò oníye lórí ti fàdákà àti ti wúrà, yóò sì kó wọn lọ sí Ejibiti. Fún ọdún díẹ̀ yóò fi ọba àríwá lọ́rùn sílẹ̀. 9Nígbà náà, ni ọba àríwá yóò gbógun ti ilẹ̀ ọba, gúúsù, ṣùgbọ́n yóò padà sí orílẹ̀-èdè Òun fúnrarẹ̀ 10Àwọn ọmọ rẹ̀ yóò múra ogun wọn yóò kó ogun ńlá jọ, èyí tí a ó gbá lọ bí àgbàrá omi ńlá, yóò sì gbá a lọ títí dé ìlú olódi rẹ̀.
11“Nígbà náà ni ọba gúúsù yóò jáde pẹ̀lú ìbínú, yóò sì bá ọba àríwá jà, ẹni tí yóò kó ọmọ-ogun púpọ̀ jọ, ṣùgbọ́n ọba gúúsù yóò borí i wọn. 12Nígbà tí a bá kó ogun náà lọ, ọba gúúsù yóò kún fún agbára, yóò sì pa ẹgbẹgbẹ̀rún ní ìpakúpa síbẹ̀ kì yóò ṣẹ́gun. 13Nítorí ọba àríwá yóò lọ kó ogun mìíràn jọ, tí ó pọ̀ ju ti àkọ́kọ́ lẹ́yìn ọ̀pọ̀lọpọ̀ ọdún, yóò jáde pẹ̀lú ọ̀pọ̀lọpọ̀ ogun tí ó ti dira ogun fún dáradára.
14“Ní àkókò ìgbà náà, ni ọ̀pọ̀lọpọ̀ yóò dìde sí ọba gúúsù. Àwọn ọlọ̀tẹ̀ nínú àwọn ènìyàn an rẹ̀ yóò ṣọ̀tẹ̀ ní ìmúṣẹ ìran náà, ṣùgbọ́n wọn kì yóò borí. 15Nígbà náà ni ọba àríwá yóò wá yóò sì gbé ogun tì í, yóò sì kó ìlú olódi. Ogun ọba gúúsù kò ní ní agbára láti kọjú ìjà sí i; Bẹ́ẹ̀ ni àwọn ọ̀wọ́ ogun tó dára jù kò ní ní agbára láti dúró. 16Ẹni tí ó gbóguntì í yóò máa ṣe bí ó ti wù ú, kò sì ṣí ẹni tí yóò le è dojúkọ ọ́. Yóò sì fún ara rẹ̀ ní ibùjókòó ní ilẹ̀ tí ó dára, yóò sì ní agbára láti bà á jẹ́. 17Yóò pinnu láti wá pẹ̀lú agbára ìjọba rẹ̀, yóò sì ní májẹ̀mú àlàáfíà pẹ̀lú ọba gúúsù yóò sì fi ọmọbìnrin rẹ̀ fún un láti fẹ́ ẹ ní ìyàwó nítorí kí ó lè gba ìjọba, ṣùgbọ́n ète rẹ̀ yìí kì yóò dúró tàbí ṣe ìrànlọ́wọ́ fún un. 18Nígbà náà ni yóò yí ara padà sí ilẹ̀ etí Òkun, yóò mú ọ̀pọ̀lọpọ̀, ṣùgbọ́n aláṣẹ kan yóò mú òpin bá àfojúdi rẹ̀, yóò sì yí àfojúdi rẹ̀ padà sí orí rẹ̀. 19Lẹ́yìn èyí, yóò sì yí padà sí ìlú olódi ti orílẹ̀-èdè òun fúnrarẹ̀, ṣùgbọ́n yóò kọsẹ̀ yóò sì ṣubú, a kì yóò sì rí i mọ́.
20“Arọ́pò rẹ̀ yóò rán agbowó orí kan jáde láti fi ìdí ipò ọlá ọba múlẹ̀ ṣùgbọ́n ní ìwọ̀n ọdún díẹ̀, a ó pa á run, kì yóò jẹ́ nípa ìbínú tàbí nínú ogun.
21“Ẹni tí kò níláárí kan yóò rọ́pò rẹ̀, ẹni tí a kò tí ì fi ọlá ọba fún rí. Yóò sì gbógun sí ìjọba nígbà tí ọkàn àwọn ènìyàn balẹ̀ láìbẹ̀rù, yóò sì gbà á pẹ̀lú àrékérekè. 22Nígbà náà, ni a ó gbà ogunlọ́gọ̀ ogun kúrò níwájú u rẹ̀, pẹ̀lú òun àti ọmọ-aládé ti májẹ̀mú náà ni a ó parun. 23Lẹ́yìn tí ó wá ṣe ìpinnu pẹ̀lú u rẹ̀, yóò hùwà ẹ̀tàn, pẹ̀lú ìwọ̀nba ènìyàn kékeré ni yóò gba ìjọba. 24Nígbà tí àwọn agbègbè tí ó lọ́rọ̀ gidigidi wà láìbẹ̀rù ni yóò gbóguntì wọ́n, yóò ṣe ohun tí baba rẹ̀ tàbí baba ńlá rẹ̀ kò ṣe rí, yóò pín ìkógun ẹrù àti ọrọ̀ fún àwọn ọmọ lẹ́yìn in rẹ̀. Yóò pète àti bi àwọn ìlú olódi ṣubú, ṣùgbọ́n fún ìgbà díẹ̀ ni.
25“Pẹ̀lú ogun púpọ̀, yóò sì ru agbára rẹ̀ àti ìgboyà rẹ̀ sókè sí ọba gúúsù. Ọba gúúsù yóò dìde ogun pẹ̀lú ọ̀pọ̀lọpọ̀ ọmọ-ogun tí ó lágbára gidigidi, ṣùgbọ́n kò ní le è dúró, nítorí ọ̀tẹ̀ tí ó gbèrò sí i. 26Àwọn tí ó jẹ nínú oúnjẹ ọba yóò gbìyànjú láti parun: a ó gbá ogun rẹ̀ dànù, ọ̀pọ̀lọpọ̀ ni yóò ṣubú sí ogun. 27Àwọn ọba méjèèjì, ọkàn wọn tẹ̀ sí búburú, wọn yóò jókòó lórí tábìlì kan, wọn yóò máa parọ́ sí ara wọn, ṣùgbọ́n kò ní yọrí sí nǹkan kan nítorí òpin yóò wá ní àsìkò tí a yàn. 28Ọba àríwá yóò padà sí ilẹ̀ rẹ̀ pẹ̀lú ọrọ̀ púpọ̀, ṣùgbọ́n ọkàn rẹ̀ yóò lòdì sí májẹ̀mú mímọ́, yóò sì ṣiṣẹ́ lòdì sí i, yóò sì padà sí orílẹ̀-èdè òun fúnrarẹ̀.
29“Ní àsìkò tí a yàn, yóò gbógun sí gúúsù lẹ́ẹ̀kan sí i, ṣùgbọ́n ní ìgbà yí àyọríṣí yóò yàtọ̀ sí ti ìṣáájú. 30Nítorí pé, ọkọ̀ ojú omi àwọn ilẹ̀ etídò ìwọ̀-oòrùn yóò takò ó, ọkàn rẹ̀ yóò sì pami. Nígbà náà, ni yóò padà, yóò sì bínú sí májẹ̀mú mímọ́, yóò sì padà, yóò sì fi ojúrere hàn sí àwọn tí ó kọ májẹ̀mú mímọ́ náà.
3111.31: Da 9.27; 12.11; Mt 24.15; Mk 13.14.“Agbára ọmọ-ogun rẹ̀ yóò dìde láti ba ohun mímọ́ ilé olódi tẹmpili jẹ́, yóò sì pa ẹbọ ojoojúmọ́ rẹ́. Nígbà náà ni wọn yóò gbé ìríra tí ó fa ìsọdahoro kalẹ̀. 32Pẹ̀lú irú àwọn tí ń ṣe búburú sí májẹ̀mú ní yóò fi ọ̀rọ̀ ìpọ́nni mú ṣọ̀tẹ̀, ṣùgbọ́n, àwọn tí ó mọ Ọlọ́run wọn yóò mú ọkàn le. Wọn yóò sì máa ṣe iṣẹ́ agbára.
33“Àwọn tí ó mòye yóò máa kọ́ ọ̀pọ̀lọpọ̀, ṣùgbọ́n fún ìgbà díẹ̀, wọn yóò máa ṣubú nípa idà tàbí kí a jó wọn tàbí ìgbèkùn tàbí nípa ìkógun. 34Nígbà tí wọ́n bá ṣubú, wọn yóò rí ìrànlọ́wọ́ díẹ̀, ọ̀pọ̀ àwọn tó ṣe aláìṣòótọ́ yóò sì darapọ̀ mọ́ wọn. 35Lára àwọn tí ó mòye yóò kọsẹ̀, nítorí kí a ba à tún wọn ṣe, wọ́n di mímọ́ àti aláìlábàwọ́n títí di ìgbà ìkẹyìn nítorí yóò sì wá ní àkókò tí a yàn.
Ọba tí ó gbé ara rẹ̀ ga
36“Ọba yóò ṣe bí ó ti wù ú yóò sì gbé ara rẹ̀ ga, ju gbogbo òrìṣà lọ, yóò máa sọ àwọn ọ̀rọ̀ tí kò-ṣe-é-gbọ́-létí sí Ọlọ́run àwọn Ọlọ́run, yóò sì máa yege títí àkókò ìbínú yóò fi parí, nítorí ohun tí a ti pinnu yóò ṣẹlẹ̀. 37Òun kò ní ka òrìṣà àwọn baba rẹ̀ sí tàbí èyí tí àwọn fẹ́, òun kò ní ka nǹkan kan sí, ṣùgbọ́n yóò gbé ara rẹ̀ ga ju gbogbo wọn lọ. 38Ṣùgbọ́n dípò wọn, yóò bu ọlá fún òrìṣà àwọn ìlú olódi: òrìṣà tí àwọn baba rẹ̀ kò mọ̀ ni yóò bu ọlá fún pẹ̀lú wúrà àti fàdákà, pẹ̀lú òkúta iyebíye àti ẹ̀bùn tí ó lówó lórí. 39Yóò kọlu àwọn ìlú olódi tí ó lágbára pẹ̀lú ìrànlọ́wọ́ òrìṣà àjèjì, yóò sì bu ọláńlá fún ẹni tí ó jẹ́wọ́ rẹ̀. Yóò mú wọn ṣe alákòóso lórí ọ̀pọ̀lọpọ̀ ènìyàn, yóò sì pín ilẹ̀ náà fún wọn gẹ́gẹ́ bí èrè.
40“Ní ìgbà ìkẹyìn, ọba gúúsù yóò gbé ogun de sí i, ọba àríwá yóò sì jáde bí ìjì láti kọlù ú pẹ̀lú u kẹ̀kẹ́ ogun àti ẹlẹ́ṣin àti ọ̀pọ̀lọpọ̀ ọkọ̀ ojú omi. Yóò gbógun wọ orílẹ̀-èdè púpọ̀, yóò sì bo wọn mọ́lẹ̀ bí ìkún omi. 41Bẹ́ẹ̀ ni yóò sì tún gbógun ti ilẹ̀ ológo náà pẹ̀lú, ọ̀pọ̀lọpọ̀ orílẹ̀-èdè yóò ṣubú, ṣùgbọ́n Edomu, Moabu àti àwọn olórí Ammoni yóò bọ́ lọ́wọ́ rẹ̀. 42Yóò lo agbára rẹ̀ lórí ọ̀pọ̀lọpọ̀ orílẹ̀-èdè; Ejibiti kì yóò là. 43Yóò gba àkóso ìṣúra wúrà àti fàdákà àti gbogbo ọrọ̀ Ejibiti, pẹ̀lú ti Libia àti Kuṣi nígbà tí ó mú wọn tẹríba. 44Ṣùgbọ́n ìròyìn láti ìlà-oòrùn àti láti ìwọ̀-oòrùn yóò mú ìdáríjì bá a, yóò sì fi ìbínú ńlá jáde lọ láti parun, àti láti pa ọ̀pọ̀lọpọ̀ run pátápátá. 45Yóò sì pàgọ́ ọ rẹ̀ láàrín Òkun kọjú sí àárín òkè mímọ́ ológo Síbẹ̀ yóò wá sí òpin rẹ̀, ẹnìkan kò ní ràn án lọ́wọ́.
1I medern Dareios första regeringsår ställde jag mig där för att stödja och skydda honom.
Kungarna i söder och norr
2Men nu ska jag förklara sanningen för dig. Ytterligare tre kungar kommer att uppstå i Persien och efterträdas av en fjärde, mycket rikare än de andra. Styrkt av sin rikedom kommer han att mobilisera alla mot Grekland. 3Då uppstår en mäktig kung som regerar med stor makt och gör som han vill. 4Men så snart han har framträtt, faller hans rike samman och delas i de fyra väderstrecken. Det kommer inte att ges till hans efterkommande och inte heller vara lika mäktigt som när han hade makten. Hans rike utplånas och ges åt andra.
5Kungen i söder blir mäktig, men en av hans furstar blir ännu mäktigare än han och regerar över hans rike med stor makt. 6Några år senare allierar de sig med varandra. Dottern till kungen i södern kommer till kungen i norr för en allians, men hon förlorar sitt inflytande, och inte heller får han och hans makt bestå. Hon blir då utlämnad, tillsammans med sitt följe och sin far och sina anhängare.
7Men en ättling ur hennes släktled kommer att uppstå i stället. Han går till anfall mot nordkungens armé och tränger sig in i hans fästning, strider mot dem och besegrar dem. 8Han kommer också att föra med sig deras gudar och gjutna bilder och värdefulla föremål av guld och silver till Egypten. Under några år kommer han att låta nordkungen vara i fred. 9Nordkungen kommer att invadera sydkungens rike men återvända sedan tillbaka till sitt eget land. 10Hans söner gör då krigsförberedelser och samlar en enorm armé, drar fram som en stormflod och för fram striden ända till sydkungens fästning.
11Då drar sydkungen i förbittring ut och strider mot nordkungen, som uppbådar en stor armé men blir överlämnad åt den förre. 12När armén är borta, fylls sydkungen av stolthet och slår ner tusentals, men hans triumf blir inte långvarig. 13Kungen i norr samlar en ännu större armé än den förra, och efter några år rycker han fram med en stor armé och utrustning.
14Vid samma tid kommer många att resa sig mot sydkungen. Våldsmän bland ditt eget folk reser sig för att fullfölja synen, men de kommer att falla. 15Kungen i norr kommer och bygger en belägringsvall och intar en befäst stad. Armén i söder kan inte hålla stånd, inte ens deras bästa trupper kan det. 16Invaderaren gör som han vill, utan att någon kan göra motstånd. Han etablerar sig i det härliga landet och lägger det under sig. 17Han bestämmer sig för att komma med hela sitt rikes makt, med avsikt att alliera sig med sydkungen. Han ger honom en dotter till hustru, för att ruinera riket. Men det lyckas inte, det hjälper inte. 18Sedan vänder han sig mot kustländerna och intar flera av dem. Men en befälhavare stoppar hans hån och vänder det mot honom själv. 19Han vänder sedan tillbaka till sitt eget lands fästningar igen men vacklar och faller och finns inte mer.
20Hans efterträdare sänder en skatteindrivare genom landet som är hans rikes prydnad. Men efter en kort tid krossas han, dock varken genom vrede eller krig.
21Den som efterträder honom är en usel man som saknar kungavärdighet. Han invaderar riket i tysthet och tar makten genom intriger. 22Armén som väller fram kommer att svepas undan inför honom, och till och med förbundsfursten krossas. 23Den som har allierat sig med honom agerar han svekfullt mot, och han kommer till makten med bara ett fåtal människor. 24När de rikaste provinserna lever i trygghet invaderar han dem och gör något som varken hans fäder eller förfäder gjort. Han delar ut byte och rov och gods bland sina anhängare och smider under en tid onda planer mot befästningar.
25Han samlar sin kraft och sitt mod med en stor armé mot sydkungen. Denne mobiliserar också en väldig armé för krig men kan inte hålla stånd på grund av en sammansvärjning mot honom. 26De som äter vid hans bord vill krossa honom. Hans armé kommer att svepas bort och många att stupa i striden. 27Dessa två kungar har ont i sinnet, sitter vid samma bord och ljuger för varandra, dock utan någon framgång, för slutet kommer vid den bestämda tiden. 28Nordkungen återvänder hem till sitt land med stora rikedomar, men med ont i sinnet agerar han mot det heliga förbundet och återvänder sedan till sitt land.
29Vid den bestämda tiden invaderar han än en gång sydlandet, men nu blir utgången en annan än förra gången. 30Fartyg från Kittim11:30 Troligen romerska fartyg. kommer emot honom, och han blir modlös. Han vänder tillbaka och riktar vreden mot det heliga förbundet. Han återvänder alltså och ställer sig välvillig gentemot dem som övergett det heliga förbundet.
31Hans beväpnade styrkor kommer och vanhelgar tempelborgen, avskaffar det dagliga offret och sätter upp den vanhelgande vidrigheten. 32Han lockar med smicker dem till avfall som har våldfört sig på förbundet. Men de som känner sin Gud står fasta och håller ut.
33De insiktsfulla ska undervisa många men ändå under en tid falla för svärd och eld, bli fängslade och utsatta för plundring. 34När de faller får de en viss hjälp, och många hycklare sluter sig till dem. 35En del av de insiktsfulla kommer att falla, för att de ska förädlas, renas och luttras intill den sista tiden. För den bestämda tiden är ännu inte inne.
36Kungen kommer att göra som han vill, upphöja sig själv, sätta sig själv över varje gud och tala oerhörda ting mot gudars Gud. Han lyckas fram tills att vredens tid är ute, för det som är bestämt måste ske. 37Han visar ingen aktning för sina förfäders gudar och inte heller för den gud som kvinnor älskar eller någon annan gud, utan upphöjer sig själv över dem allesammans. 38I stället ärar han fästningarnas gud, en gud som hans förfäder inte kände till, med guld och silver, ädelstenar och dyrbara gåvor. 39Han agerar mot de starkaste fästningar med en främmande guds hjälp och ger dem stor ära som bekänner sig till honom. Han gör dem till härskare över många och delar ut land som belöning.
40Men vid tidens slut drabbar sydkungen samman med honom, och kungen från norr stormar fram mot honom med vagnar och ryttare och en stor flotta. Han invaderar flera länder och sveper fram som en stormflod. 41Han invaderar det härliga landet, och många länder faller. Men Moab, Edom och större delen av ammoniterna räddar sig undan honom. 42Han utökar sin makt över många länder, och inte heller Egypten slipper undan. 43Han lägger beslag på skatter av guld och silver och Egyptens alla dyrbarheter. Libyer och kushiter underkastar sig honom.
44Men rykten från öster och norr skrämmer honom, och i ursinne drar han ut för att förgöra och förinta många. 45Han slår upp sina kungliga tält mellan havet och helgedomens härliga berg. Men han kommer att gå under, och ingen kan hjälpa honom.
