อิสยาห์ 49 – TNCV & NUB

Thai New Contemporary Bible

อิสยาห์ 49:1-26

ผู้รับใช้ขององค์พระผู้เป็นเจ้า

1จงฟังข้าพเจ้าเถิด บรรดาเกาะแก่งทั้งหลายเอ๋ย

ชนชาติไกลโพ้นทั้งหลาย ฟังทางนี้

องค์พระผู้เป็นเจ้าตรัสเรียกข้าพเจ้าตั้งแต่ข้าพเจ้ายังไม่เกิด

ทรงเอ่ยชื่อข้าพเจ้าตั้งแต่ข้าพเจ้าถือกำเนิด

2พระองค์ทรงทำให้ปากของข้าพเจ้าเหมือนดาบคมกริบ

ทรงซ่อนข้าพเจ้าไว้ในร่มเงาแห่งพระหัตถ์

ทรงทำให้ข้าพเจ้าเป็นลูกธนูคมปลาบ

และทรงเก็บข้าพเจ้าไว้ในแล่งธนูของพระองค์

3พระองค์ตรัสกับข้าพเจ้าว่า “อิสราเอล เจ้าเป็นผู้รับใช้ของเรา

เราจะสำแดงเกียรติบารมีของเราในตัวเจ้า”

4แต่ข้าพเจ้ากล่าวว่า “ข้าพเจ้าตรากตรำไปอย่างไร้จุดหมาย

ลงแรงไปโดยเปล่าประโยชน์และไร้ค่า

ถึงกระนั้นสิ่งที่ข้าพเจ้าควรได้ก็อยู่ในพระหัตถ์ขององค์พระผู้เป็นเจ้า

บำเหน็จของข้าพเจ้าอยู่ที่พระเจ้าของข้าพเจ้า”

5และบัดนี้องค์พระผู้เป็นเจ้าตรัสว่า

พระองค์ผู้ทรงสร้างข้าพเจ้าในครรภ์มารดา เพื่อให้เป็นผู้รับใช้ของพระองค์

เพื่อนำยาโคบกลับมายังพระองค์

และรวบรวมอิสราเอลมายังพระองค์เอง

เพราะข้าพเจ้ามีเกียรติในสายพระเนตรขององค์พระผู้เป็นเจ้า

และพระเจ้าทรงเป็นพละกำลังของข้าพเจ้า

6พระองค์ตรัสว่า

“เป็นการเล็กน้อยเกินไปที่จะให้เจ้าเป็นผู้รับใช้ของเรา

เพื่อฟื้นฟูชนเผ่าต่างๆ ของยาโคบให้กลับสู่สภาพเดิม

และนำชนอิสราเอลเหล่านั้นซึ่งเราสงวนไว้กลับมาหาเรา

เราจะให้เจ้าเป็นแสงสว่างสำหรับชนต่างชาติด้วย

เพื่อเจ้าจะนำความรอดของเราไปจนถึงสุดปลายแผ่นดินโลก”

7พระยาห์เวห์ พระผู้ไถ่

องค์บริสุทธิ์แห่งอิสราเอล

ตรัสแก่ผู้นั้นซึ่งเป็นที่รังเกียจเดียดฉันท์ของชาติ

ผู้เป็นคนรับใช้ของบรรดาผู้ครอบครองนั้นว่า

“กษัตริย์ทั้งหลายจะเห็นเจ้าแล้วยืนขึ้น

เจ้านายทั้งปวงจะเห็นเจ้าแล้วหมอบกราบ

เนื่องด้วยองค์พระผู้เป็นเจ้าผู้ทรงซื่อสัตย์

องค์บริสุทธิ์แห่งอิสราเอลผู้ทรงเลือกสรรเจ้า”

การกอบกู้อิสราเอล

8องค์พระผู้เป็นเจ้าตรัสว่า

“ในเวลาแห่งความโปรดปราน เราจะตอบเจ้า

และในวันแห่งความรอด เราจะช่วยเจ้า

เราจะปกป้องเจ้า

และทำให้เจ้าเป็นพันธสัญญาแก่เหล่าประชากร

เพื่อให้ดินแดนนั้นกลับคืนสู่ปกติสุข

และรื้อฟื้นกรรมสิทธิ์ซึ่งถูกทิ้งร้างขึ้นมาใหม่

9เพื่อกล่าวแก่เชลยว่า ‘ออกมาเถิด’

และกล่าวแก่ผู้อยู่ในความมืดมนว่า ‘จงเป็นอิสระ!’

“พวกเขาจะเลี้ยงชีพอยู่ริมทาง

และพบทุ่งหญ้าบนเนินเขาแห้งแล้งทุกแห่ง

10เขาจะไม่หิวหรือกระหาย

แสงอาทิตย์แรงกล้าและลมทะเลทรายอันร้อนระอุจะไม่แผดเผาเขาอีกต่อไป

พระองค์ผู้ทรงเอ็นดูสงสารเขาจะนำเขา

และพาเขามายังริมธารน้ำพุ

11เราจะเปลี่ยนภูเขาทุกลูกของเราให้เป็นทางเรียบ

และทางหลวงของเราจะถูกยกขึ้น

12ดูเถิด พวกเขาจะมาจากแดนไกล

บางคนมาจากทางเหนือ บางคนมาจากทางตะวันตก

บางคนก็มาจากอัสวาน49:12 ฉบับ MT. ว่าสินิม

13ฟ้าสวรรค์เอ๋ย จงโห่ร้องยินดี

โลกเอ๋ย จงเปรมปรีดิ์

ภูเขาทั้งหลายเอ๋ย จงเปล่งเสียงร้องเพลง!

เพราะองค์พระผู้เป็นเจ้าทรงปลอบโยนประชากรของพระองค์

และจะทรงเอ็นดูสงสารผู้ที่ทุกข์ทรมานของพระองค์

14แต่ศิโยนกล่าวว่า “องค์พระผู้เป็นเจ้าทอดทิ้งข้าแล้ว

องค์พระผู้เป็นเจ้าทรงลืมข้าไปแล้ว”

15“แม่จะลืมลูกน้อยในอก

และจะไม่เอ็นดูสงสารลูกที่นางให้กำเนิดได้หรือ?

แม้นางอาจจะลืมได้

แต่เราจะไม่ลืมเจ้า!

16ดูเถิด เราได้สลักชื่อของเจ้าไว้บนฝ่ามือของเรา

กำแพงของเจ้าอยู่ตรงหน้าเราเสมอ

17ลูกๆ ของเจ้ารีบรุดมา

และบรรดาผู้ที่ทำให้เจ้าเริศร้างก็ไปจากเจ้า

18เงยหน้าขึ้นมองไปรอบๆ เถิด

ลูกๆ ทั้งหมดของเจ้าพากันมาหาเจ้า”

องค์พระผู้เป็นเจ้าตรัสว่า “เรามีชีวิตอยู่แน่ฉันใด

พวกเขาจะเป็นเครื่องประดับตกแต่งของเจ้าฉันนั้น

เจ้าจะเหมือนเจ้าสาว มีพวกเขาเป็นอาภรณ์ประดับ

19“ถึงแม้ว่าเจ้าถูกทำให้เป็นซากปรักหักพังและเริศร้าง

ดินแดนของเจ้าถูกทิ้งร้าง

แต่บัดนี้เจ้าจะกลับคับแคบเกินไปสำหรับประชากรของเจ้า

และผู้ที่ล้างผลาญเจ้าจะไปไกลลิบลับ

20ลูกหลานซึ่งเกิดในช่วงที่เจ้าเป็นเชลย

จะพูดให้เจ้าได้ยินว่า

‘ที่นี่คับแคบเกินไปสำหรับเรา

ขอที่อาศัยกว้างขวางกว่านี้เถิด’

21แล้วเจ้าจะรำพึงว่า

‘ใครหนอได้ให้กำเนิดคนทั้งหมดนี้แก่เรา?

เราถูกพลัดพรากและเป็นหมัน

ตกเป็นเชลยและถูกทอดทิ้ง

ใครหนอเลี้ยงดูคนเหล่านี้ขึ้นมา?

เราถูกทิ้งไว้เดียวดาย

แล้วคนเหล่านี้มาจากไหนกัน?’ ”

22พระยาห์เวห์องค์เจ้าชีวิตตรัสว่า

“ดูเถิด เราจะส่งสัญญาณแก่บรรดาชนชาติต่างๆ

เราจะชูธงของเราให้ชนชาติทั้งหลาย

พวกเขาจะอุ้มลูกชายของเจ้าไว้ในอ้อมแขนพากลับมาหาเจ้า

ส่วนลูกสาวของเจ้าจะให้ขี่คอเขามา

23กษัตริย์ทั้งหลายจะเป็นพ่อบุญธรรมของเจ้า

และราชินีทั้งหลายเป็นแม่ผู้เลี้ยงดูเจ้า

พวกเขาจะหมอบกราบซบหน้าลงที่พื้นตรงหน้าเจ้า

เขาจะเลียธุลีแทบเท้าเจ้า

เมื่อนั้นเจ้าจะรู้ว่าเราคือพระยาห์เวห์

ผู้ที่หวังในเราจะไม่ผิดหวัง”

24จะแย่งชิงเหยื่อไปจากนักรบ

หรือจะช่วยเชลยจากบรรดาผู้ดุร้าย49:24 ฉบับ MT. ว่าผู้ชอบธรรม(ดูฉบับ LXX. และข้อ 25)ได้หรือ?

25แต่องค์พระผู้เป็นเจ้าตรัสว่า

“เชลยจะถูกริบคืนจากนักรบ

สิ่งที่ถูกปล้นจะถูกริบคืนจากผู้ดุร้าย

เราจะต่อสู้กับบรรดาผู้ที่ต่อสู้เจ้า

และเราจะช่วยลูกๆ ของเจ้าให้รอด

26เราจะทำให้ผู้ที่กดขี่ข่มเหงเจ้ากินเนื้อของตนเอง

พวกเขาจะเมาด้วยเลือดของตนเองเหมือนเมาเหล้าองุ่น

และมวลมนุษยชาติจะรู้ว่า

เรา พระยาห์เวห์ คือพระผู้ช่วยให้รอดของเจ้า

เป็นพระผู้ไถ่ของเจ้า องค์ทรงฤทธิ์ของยาโคบ”

Swedish Contemporary Bible

Jesaja 49:1-26

Herrens tjänare ett ljus för världen

1Hör på mig, ni avlägsna länder!

Lyssna, ni folk i fjärran!

Herren kallade mig innan jag var född.

Redan när jag var i moderlivet

nämnde han mig vid mitt namn.

2Han har gjort mitt tal skarpt som svärd.

Han har gömt mig i skuggan av sin hand.

Han har gjort mig till en slipad pil

och dolt mig i sitt koger.

3Han sa till mig:

’Du är min tjänare, Israel,

genom dig ska jag visa min härlighet.’

4Jag sa:

’Förgäves har jag tröttat ut mig,

förgäves och fåfängt förbrukat min kraft.

Ändå är min rätt hos Herren

och min lön hos min Gud.’

5Och nu har Herren talat,

han som gjorde mig till sin tjänare

redan innan jag var född,

för att föra Jakob tillbaka,

och samla Israel hos sig.

Så skulle jag bli ärad inför Herren

och min Gud vara min styrka.

6Han säger:

’Det är för lite för dig att bara vara min tjänare

som återupprättar Jakobs stammar

och för tillbaka dem som jag bevarat av Israels folk.

Jag ska göra dig till ett ljus för alla folk,

för att du ska vara till räddning för hela jorden.’ ”

7Så säger Herren, Israels befriare och Helige,

till den som är föraktad och avskydd av folken,

till kungens tjänare:

”Kungar ska se det och resa sig,

furstar se det och buga sig,

för Herren är trofast,

Israels Helige, som har utvalt dig.”

Herren ska trösta sitt folk

8Så säger Herren:

”Jag bönhör dig i nådens tid

och hjälper dig på räddningens dag.

Jag ska bevara dig

och genom dig ingå ett förbund med folket,

för att återupprätta landet

och återlämna de förödda arvslotterna.

9Till de fångna ska jag säga: ’Gå ut!’

och till dem som sitter i mörkret: ’Kom fram!’

De ska finna bete längs vägarna

och betesmark på alla kala höjder.

10De ska inte hungra eller törsta.

Ökenhettan och solen ska inte bränna dem.

Han som förbarmar sig över dem

ska leda dem och föra dem till vattenkällor.

11Jag förvandlar alla mina berg till väg,

högt däruppe bygger jag vägar.

12Se, de kommer långt bortifrån,

från norr och väster och Assuans land.”

13Ropa av glädje, ni himlar,

och gläd dig, du jord!

Stäm upp en sång, ni berg!

För Herren tröstar sitt folk

och förbarmar sig över sina lidande.

14Sion säger:

Herren har övergett mig,

han har glömt bort mig.”

15”Kan en mor glömma bort sitt lilla barn,

så att hon inte förbarmar sig över det barn hon själv fött?

Även om hon skulle glömma,

ska jag i alla fall inte glömma dig.

16Jag har skrivit ditt namn i min hand,

och dina murar är alltid inför mig.

17Dina söner skyndar sig tillbaka,

och de som förstörde och ödelade

drar sig bort från dig.

18Lyft blicken och se dig omkring!

Alla samlas och kommer till dig.

Så sant jag lever, säger Herren,

du ska bära dem som prydnader,

binda dem om dig likt brudsmycken.

19Du har legat i ruiner, ödelagd,

och landet har varit förhärjat.

Men nu ska du bli för trång för folket,

och de som skövlade dig ska vara långt borta.

20Du ska höra barnen

som föddes under din barnlöshets tid säga:

’Här är det för trångt för mig,

ge mig mer plats!’

21Då ska du tänka:

’Vem har fött dessa åt mig?

Jag var ju barnlös och ofruktsam,

i exil och förskjuten.

Vem har fostrat dessa?

Jag var lämnad ensam,

så varifrån kommer dessa?’ ”

22Så säger Herren, Herren:

”Jag ska ge ett tecken åt folken,

resa mitt banér för dem,

och de ska bära dina söner i sina armar

och dina döttrar på sina axlar.

23Kungar ska fostra dem som fäder

och drottningar amma dem.

De ska buga sig till jorden för dig

och slicka dammet av dina fötter.

Då ska du förstå att jag är Herren.

De som hoppas på mig

ska aldrig komma på skam.”

24Kan man rycka bytet från den mäktige

eller rädda fångar undan den grymme49:24 Ordagrant: den rättfärdige. Utifrån en handskrift från Qumran, översättningarna Vulgata, Peshitta och Septuaginta, samt vers 25, kan ”den grymme” vara mer korrekt. ?

25Så säger Herren:

”Fångarna ska förvisso tas från den mäktige

och bytet räddas undan den grymme.

Jag ska strida mot dem som strider mot dig,

och jag ska själv rädda dina barn.

26Jag ska låta dina förtryckare äta sitt eget kött,

och de ska bli druckna av sitt eget blod, som av vin.

Hela mänskligheten ska då förstå

att jag, Herren, är din räddare och befriare, Jakobs Mäktige.”