Swedish Contemporary Bible

Psalms 80

Psalm 80

En bön om återupprättelse efter en stor förödelse

1För körledaren, efter ”Förbundstecknets lilja”[a]. En psalm av Asaf.

2Israels herde, lyssna,

du som leder Josef som en hjord!

Du, som tronar över keruberna,

träd fram i glans

3inför Efraim, Benjamin och Manasse.

Väck din styrka och kom till vår räddning!

4Upprätta oss, Gud!

Låt ditt ansikte lysa,

så att vi blir räddade!

5Herre, härskarornas Gud,

hur länge ska du vara vred på ditt folks böner?

6Du har låtit dem äta tårebröd,

gett dem tårar att dricka i mängder.

7Du har gjort oss till ett stridsämne för våra grannar.

Våra fiender hånar oss.

8Härskarornas Gud, upprätta oss!

Låt ditt ansikte lysa,

så att vi blir räddade!

9Du tog en vinranka ut ur Egypten,

du drev bort folken och planterade den.

10Du röjde marken

och den slog rot, den uppfyllde landet.

11Bergen täcktes av dess skugga,

mäktiga[b] cederträd av dess grenar.

12Den bredde ut sina grenar mot havet

och sina skott ända till floden[c].

13Varför har du brutit ner dess murar,

så att vem som helst som går förbi kan plocka av den?

14Vildsvin från skogen slukar i sig den,

markens djur äter upp den.

15Härskarornas Gud, kom tillbaka!

Se ner från himlen och ta hand om denna vinranka,

16den som du med egen hand har planterat

och låtit växa åt dig.

17De har huggit ner den och bränt den,

men de ska förgås inför din tillrättavisande blick.

18Håll din hand över mannen vid din högra sida,

den människoson som du har fostrat.

19Då ska vi inte mer vika bort från dig.

Håll oss vid liv så att vi alltid kan åkalla ditt namn.

20Herre, härskarornas Gud,

låt ditt ansikte lysa,

så att vi blir räddade!

Notas al pie

  1. 80:1 Jfr not till 60:1.
  2. 80:11 Ordagrant: Guds, vilket ibland tycks användas för att markera superlativ.
  3. 80:12 Det är floden Eufrat som avses.

The Message

Psalm 80

An Asaph Psalm

11-2 Listen, Shepherd, Israel’s Shepherd—
    get all your Joseph sheep together.
Throw beams of light
    from your dazzling throne
So Ephraim, Benjamin, and Manasseh
    can see where they’re going.
Get out of bed—you’ve slept long enough!
    Come on the run before it’s too late.

God, come back!
    Smile your blessing smile:
    That will be our salvation.

4-6 God, God-of-the-Angel-Armies,
    how long will you smolder like a sleeping volcano
    while your people call for fire and brimstone?
You put us on a diet of tears,
    bucket after bucket of salty tears to drink.
You make us look ridiculous to our friends;
    our enemies poke fun day after day.

God-of-the-Angel-Armies, come back!
    Smile your blessing smile:
        That will be our salvation.

8-18 Remember how you brought a young vine from Egypt,
    cleared out the brambles and briers
    and planted your very own vineyard?
You prepared the good earth,
    you planted her roots deep;
    the vineyard filled the land.
Your vine soared high and shaded the mountains,
    even dwarfing the giant cedars.
Your vine ranged west to the Sea,
    east to the River.
So why do you no longer protect your vine?
    Trespassers pick its grapes at will;
Wild pigs crash through and crush it,
    and the mice nibble away at what’s left.
God-of-the-Angel-Armies, turn our way!
    Take a good look at what’s happened
    and attend to this vine.
Care for what you once tenderly planted—
    the vine you raised from a shoot.
And those who dared to set it on fire—
    give them a look that will kill!
Then take the hand of your once-favorite child,
    the child you raised to adulthood.
We will never turn our back on you;
    breathe life into our lungs so we can shout your name!

19 God, God-of-the-Angel-Armies, come back!
    Smile your blessing smile:
    That will be our salvation.