Swedish Contemporary Bible

Hebrews 1

Jesus är Guds Son

1För länge sedan talade Gud, i olika omgångar och på olika sätt, till våra förfäder genom profeterna, 2men nu vid den här tidens slut har han talat till oss genom sin Son, som han har bestämt till att ärva allting och genom vilken han också har skapat världen[a]. 3Sonen utstrålar Guds egen härlighet. Han är avbilden av hans väsen, och han bär upp allting med sitt mäktiga ord. När han hade utfört syndareningen, satte han sig ner på Majestätets högra sida i höjden.[b]

Guds Son är mäktigare än änglarna

4Han står alltså långt över änglarna, liksom det namn han fått ärva är överlägset deras. 5Gud har ju aldrig sagt till någon ängel:

”Du är min Son.

Idag har jag blivit din Far[c].”

Och återigen:

”Jag ska vara hans Far,

och han ska vara min Son.”[d]

6Och när Gud låter sin förstfödde[e] komma till världen, säger han:

”Alla Guds änglar ska tillbe honom.”[f]

7När han talar om änglarna, säger han:

”Han gör vindarna till sina budbärare

och eldslågorna till sina tjänare.”[g]

8Men till Sonen säger han:

”Gud, din tron består i tid och evighet.

Din kungaspira är rättens spira.

9Du har älskat rättfärdighet och hatat det orätta.

Därför, Gud, har din Gud smort dig[h] med glädjens olja,

mer än dina medbröder.”[i]

10Och:

”Herre, i början lade du jordens grund,

och himlarna är dina händers verk.

11De ska försvinna, men du består.

De ska alla bli som utslitna kläder.

12Du ska rulla ihop dem som kläder

och byta ut dem som en mantel.

Men du är densamme,

och dina år ska aldrig ta slut.”[j]

13Aldrig har Gud sagt till någon ängel:

”Sätt dig på min högra sida

tills jag har lagt dina fiender

som en pall under dina fötter.”[k]

14Är inte änglarna tjänare, andar, som har sänts ut för att tjäna dem som får frälsningen som arv?

Notas al pie

  1. 1:2 Bokstavligen tidsåldrarna, men med betydelsen universum.
  2. 1:3 Jfr Ps 110:1.
  3. 1:5 Ordagrant: jag har fött dig
  4. 1:5 Dessa ord användes i Mellanöstern förr i tiden då en kung började sin uppgift, om han lydde under en annan mäktigare kung. För att visa att den nya kungen representerade den kung som styrde hela riket, kallades de far och son. Se Ps 2:7 och 2 Sam 7:14.
  5. 1:6 Även i jordiska sammanhang ärvde den son som föddes först mer än sina bröder och stod över dem. Jesus är jämställd med Gud och Herre över skapelsen.
  6. 1:6 Se 5 Mos 32:42-43, citerat från Septuaginta (en vanlig praxis hos Hebreerbrevets författare); i texter från Qumran: Tillbe honom, alla gudar. Jfr även Ps 97:7 (Ps 96:7 i Septuaginta).
  7. 1:7 Ps 104:4 (enligt Septuaginta).
  8. 1:9 Eller: Därför har Gud, din Gud, smort dig.
  9. 1:9 Se Ps 45:7-8.
  10. 1:12 Se Ps 102:26-28.
  11. 1:13 Se Ps 110:1.

New International Version - UK

Hebrews 1

God’s final word: his Son

1In the past God spoke to our ancestors through the prophets at many times and in various ways, but in these last days he has spoken to us by his Son, whom he appointed heir of all things, and through whom also he made the universe. The Son is the radiance of God’s glory and the exact representation of his being, sustaining all things by his powerful word. After he had provided purification for sins, he sat down at the right hand of the Majesty in heaven. So he became as much superior to the angels as the name he has inherited is superior to theirs.

The Son superior to angels

For to which of the angels did God ever say,

‘You are my Son;
    today I have become your Father’[a]?

Or again,

‘I will be his Father,
    and he will be my Son’[b]?

And again, when God brings his firstborn into the world, he says,

‘Let all God’s angels worship him.’[c]

In speaking of the angels he says,

‘He makes his angels spirits,
    and his servants flames of fire.’[d]

But about the Son he says,

‘Your throne, O God, will last for ever and ever;
    a sceptre of justice will be the sceptre of your kingdom.
You have loved righteousness and hated wickedness;
    therefore God, your God, has set you above your companions
    by anointing you with the oil of joy.’[e]

10 He also says,

‘In the beginning, Lord, you laid the foundations of the earth,
    and the heavens are the work of your hands.
11 They will perish, but you remain;
    they will all wear out like a garment.
12 You will roll them up like a robe;
    like a garment they will be changed.
But you remain the same,
    and your years will never end.’[f]

13 To which of the angels did God ever say,

‘Sit at my right hand
    until I make your enemies
    a footstool for your feet’[g]?

14 Are not all angels ministering spirits sent to serve those who will inherit salvation?

Notas al pie

  1. Hebrews 1:5 Psalm 2:7
  2. Hebrews 1:5 2 Samuel 7:14; 1 Chron. 17:13
  3. Hebrews 1:6 Deut. 32:43 (see Dead Sea Scrolls and Septuagint)
  4. Hebrews 1:7 Psalm 104:4
  5. Hebrews 1:9 Psalm 45:6,7
  6. Hebrews 1:12 Psalm 102:25-27
  7. Hebrews 1:13 Psalm 110:1