Salmo 39
Salmo de David. Para o diretor do coro, Jedutun39.0 Cf. 1 Cr 16.41..
1Disse para mim mesmo:
“Vou estar atento quando abrir a minha boca,
principalmente quando estiver rodeado de ímpios.”
2Mas enquanto estive em silêncio,
nada dizendo, mesmo de bem,
cresceu o tumulto dentro de mim até rebentar.
3Quanto mais refletia,
mais cresciam as labaredas da agitação em mim.
Até que falei e supliquei a Deus:
4“Senhor, ajuda-me a compreender
como é curto o meu tempo aqui na Terra!
Ajuda-me a compreender a minha fragilidade!
5Aos teus olhos, a minha vida pode medir-se em palmos;
o tempo da minha existência é como um sopro para ti. (Pausa)
6Na verdade, o ser humano,
por mais bem estabelecido que esteja na vida,
é frágil como um sopro, é como uma sombra.
Em vão corre atarefado, de um lado para o outro,
e amontoa fortunas, para serem gastas por outros.
7Assim, Senhor, em quem posso eu esperar?
Tu és a minha única esperança.
8Livra-me de ser subjugado pelos meus pecados,
porque até os loucos me desprezariam.
9Estou sem fala diante de ti.
Não direi uma palavra só de queixa,
porque o meu castigo vem de ti.
10Não me atormentes mais,
pois estou a desfalecer sob o golpe da tua mão.
11Quando castigas um homem pelo seu pecado,
logo fica destruído;
fica como roupa bonita estragada pela traça.
Sim, o homem vale tão pouco como um simples sopro. (Pausa)
12Ouve, Senhor, a minha oração
e inclina os teus ouvidos ao meu apelo.
Não fiques parado perante as minhas lágrimas!
Sou para ti como um simples estranho;
sou como um viajante passando pela Terra,
como todos os meus antepassados.
13Poupa-me, Senhor!
Ajuda-me a recuperar forças,
antes que venha a morte e eu deixe de existir.”
Psalm 39
En vädjan om Guds nåd – livet är så kort
1För körledaren, till Jedutun39:1 Jedutun var en av Davids musiker, se 1 Krön 16:41.. En psalm av David.
2Jag sa: ”Jag ska ta mig i akt
och hålla min tunga från synd,
sätta ett lås för min mun,
så länge de gudlösa finns i min närhet.”
3Men när jag blev tyst och stum
och inte ens kunde säga det som var gott,39:3 Grundtextens innebörd är osäker.
ökade ångesten bara inom mig.
4Mitt hjärta brände inom mig,
och ju mer jag grubblade,
desto mer brände elden.
Jag måste tala:
5”Herre, hjälp mig att inse att mitt liv har ett slut
och hur få mina dagar är,
låt mig förstå min egen förgänglighet.
6Du har gett mig en handfull dagar,
hela min livstid är ingenting för dig.
En människas liv är bara en vindfläkt. Séla
7Som en skugga går människan omkring,
hastar hit och dit för ingenting,
samlar ihop rikedomar utan att veta vem som ska få dem.
8Herre, vad har jag då att hoppas på?
Mitt hopp står till dig.
9Befria mig från alla mina synder,
låt mig inte bli hånad av dårar!39:9 Eller: …låt mig inte bli hånad som en dåre.
10Jag ska hålla tyst och inte öppna munnen,
för det är du som gjort detta.
11Ta bort din plåga från mig,
för jag går under av slagen från din hand.
12När du tuktar en människa för hennes synd,
gör du likt malen slut på allt som är henne kärt.
Människan är ingenting mer än en vindfläkt. Séla
13Hör min bön, Herre, lyssna när jag ropar!
Var inte döv för min gråt.
Jag är en gäst hos dig
och en främling, som mina förfäder.
14Vänd bort din blick från mig,
så att jag får glädjas innan jag går bort
och inte längre finns till.”
