Salmo 119119.0 Salmo acróstico ou alfabético. Na língua hebraica este salmo apresenta secções perfeitamente diferenciadas que correspondem às 22 letras do alfabeto hebraico. Cada um dos conjuntos de 8 versos que constituem o poema original inicia com uma das letras deste alfabeto, por ordem sequencial. Na tradução para o português esse padrão não se verifica.
1Felizes aqueles que andam por caminhos retos,
que andam de acordo com a Lei do Senhor.
2Felizes os que obedecem aos preceitos de Deus
e que o procuram de todo o coração.
3E também os que não praticam a maldade,
antes andam nos seus caminhos.
4Deste-nos os teus preceitos,
para lhes obedecermos cuidadosamente.
5Tomara que a minha vida fosse dirigida
de molde a que eu pudesse cumprir os teus estatutos!
6Então nunca teria ocasião de ficar envergonhado,
pois toda a minha conduta seria fiel aos teus mandamentos.
7Depois de ter estudado e aprendido os teus decretos,
serei capaz de te louvar com um coração sincero.
8Não me abandones, de forma nenhuma, Senhor,
para que possa obedecer aos teus estatutos.
9Como podem os jovens permanecer puros?
É conformando as suas vidas com a tua palavra!
10Procurei-te de todo o meu coração;
não deixes que me desvie dos teus mandamentos.
11Guardei a tua palavra no meu coração
para poder manter-me afastado do pecado.
12Louvado sejas tu, Senhor!
Ensina-me os teus estatutos!
13Sou capaz de recitar fielmente todos os teus decretos.
14Sinto-me muito mais feliz andando de acordo com os teus preceitos,
do que passando o tempo a acumular riquezas.
15Medito nos teus preceitos,
esforçando-me por conformar a minha vida com eles.
16Os teus estatutos são toda a minha alegria;
nunca me hei de esquecer da tua palavra.
17Abençoa a minha vida,
para que possa continuar a viver obedecendo à tua palavra.
18Abre-me os olhos,
para que constate todas as maravilhas que há na tua Lei.
19Aqui na Terra sou um peregrino;
por isso, bem preciso dos teus mandamentos.
20Vivo todo o tempo ansioso pelos teus decretos.
21Repreendes severamente os orgulhosos pecadores
amaldiçoas os que rejeitam os teus mandamentos.
22Não permitas que zombem de mim,
porque eu obedeço aos teus preceitos.
23Os poderosos reúnem-se para decidirem
e combinarem como hão de fazer-me mal,
mas continuo confiadamente a estudar os teus estatutos.
24Os teus testemunhos são o meu prazer;
eles são os meus conselheiros.
25Estou completamente desanimado;
reanima-me com a tua palavra!
26Contei-te toda a minha vida e tu ouviste-me;
agora ensina-me os teus estatutos.
27Faz-me entender tudo o que diga respeito aos teus preceitos,
pois só assim poderei refletir nas tuas maravilhas.
28A minha alma consome-se de tristeza;
fortalece-me com a tua palavra!
29Desvia-me de tudo o que for falsidade
e ajuda-me, pela tua misericórdia, a aprender com a tua Lei!
30Escolhi o caminho da verdade;
tomei a firme decisão de seguir os teus decretos.
31Apego-me aos teus preceitos;
certamente não me deixarás dececionado.
32Senhor, põe em mim cada vez mais vontade de te obedecer;
então hei de andar de acordo com os teus mandamentos.
33Ensina-me, Senhor, o significado dos teus estatutos
e manter-me-ei neles até ao fim da vida.
34Dá-me sempre entendimento para poder obedecer à tua Lei,
pois quero segui-la de todo o coração.
35Faz-me viver de acordo com os teus mandamentos,
porque com eles me sinto bem feliz.
36Inclina os meus desejos à obediência aos teus preceitos
e não à ganância.
37Não deixes que me atraia pelas coisas efémeras deste mundo,
mas concede-me que viva de acordo com o teu caminho.
38Confirma as promessas que me tens feito,
as promessas feitas aos que te temem.
39Não deixes que me desprezem por te obedecer,
pois os teus decretos são bons.
40Desejo muito seguir os teus preceitos.
Renova a minha vida de acordo com a tua justiça.
41Cobre a minha vida com a tua misericórdia
e com a tua salvação, a tua palavra.
42Assim terei como responder ao que me ataca,
pois apoio-me na tua palavra.
43Que eu nunca me esqueça da palavra da verdade,
pois coloquei a minha esperança nos teus decretos.
44É assim que poderei obedecer continuamente à tua Lei,
nesta vida e até na eternidade!
45E é assim que desfrutarei da liberdade,
procurando seguir os teus preceitos.
46Poderei dessa forma anunciar os teus testemunhos,
até na presença de governantes, sem ter de me envergonhar.
47Tenho toda a alegria nos teus mandamentos,
porque os amo.
48A minha oração é que nunca deixe os teus estatutos,
não só porque os amo, mas porque quero meditar neles.
49Lembra-te das promessas que me fizeste
porque elas são a minha única esperança.
50Têm sido a minha consolação no meio das angústias,
porque só a tua palavra pode renovar-me a vida.
51Gente orgulhosa zombou de mim;
apesar disso nunca me desviei da tua Lei.
52Lembro-me do valor eterno dos teus decretos
e isso consola-me.
53Fico revoltadíssimo,
quando vejo gente pecadora desprezando a tua Lei.
54Os teus estatutos têm sido a fonte dos meus cânticos,
durante os anos da minha peregrinação terrena.
55Mesmo de noite o teu nome está presente no meu espírito,
Senhor, para que eu guarde a tua Lei!
56Se faço isso é porque obedeço aos teus preceitos.
57Senhor, tu mesmo és tudo quanto eu possuo;
faço o compromisso de obedecer às tuas palavras.
58Desejo, de todo o coração, ter-te ao meu lado;
tem piedade de mim, segundo a tua palavra!
59Pus-me a refletir nos caminhos que tenho trilhado na vida
e decidi conduzir-me segundo os teus testemunhos.
60Sem demora, sem hesitações,
comecei a obedecer aos teus mandamentos.
61Pessoas perversas amarram-me com cordas;
apesar disso, nunca deixei de seguir a tua Lei.
62Se desperto a meio da noite
é para te louvar pelos teus justos decretos.
63Os meus verdadeiros amigos são os que te temem
e guardam os teus preceitos.
64A Terra, Senhor, está cheia de provas da tua bondade!
Ensina-me os teus estatutos!
65Tens-me feito muito bem, Senhor,
de acordo com as tuas promessas.
66Agora, ensina-me a ajuizar corretamente,
e dá-me a verdadeira sabedoria,
pois creio nos teus mandamentos.
67Andava errado até ao momento em que me humilhaste;
agora sigo fielmente a tua palavra.
68Tu és bom e só o bem vem de ti;
ensina-me os teus estatutos!
69Homens orgulhosos forjaram mentiras contra mim;
mas a verdade é que, de todo o coração,
tenho obedecido aos teus preceitos!
70São mentes embotadas e estúpidas;
quanto a mim todo o meu prazer está na tua Lei.
71O castigo que me fizeste sofrer sempre teve utilidade;
fez-me prestar bem atenção aos teus estatutos.
72A lei que saiu da tua boca vale para mim muito mais
do que uma riqueza incontável em prata e ouro.
73Foste tu, Senhor, quem criou o meu corpo
e formou a minha personalidade;
dá-me entendimento para aprender os teus mandamentos.
74Todos aqueles que te temem se alegram quando me veem,
pois sabem que eu confio na tua palavra.
75Bem sei, Senhor, que os teus decretos são justos;
quando me castigaste, foi prova de que querias o meu bem.
76Que o teu amor me sirva de conforto,
segundo as promessas que me tens feito.
77Que a tua compaixão me envolva, para que continue a viver
e a fazer da tua Lei todo o meu prazer!
78Que a gente altiva fique envergonhada,
pois tratam-me de forma perversa, sem justificação!
Mas eu continuarei a concentrar-me nos teus preceitos.
79Juntem-se a mim todos os que te temem
e conhecem os teus testemunhos.
80Que o meu coração seja sempre íntegro aos teus estatutos,
para que nunca venha a haver razão de ficar envergonhado.
81É verdade que me senti desesperado,
enquanto esperava pela tua salvação.
Apesar de tudo, continuei confiado na tua palavra.
82Cansei-me de procurar ver o fim da provação,
esperando pela tua promessa.
Ia dizendo: “Quando virás consolar-me?”
83Fiquei envelhecido como um odre de vinho exposto à fumaça,
cansado de esperar;
no entanto, não me esqueço dos teus estatutos.
84Por quanto tempo terei ainda de esperar?
Quando farás justiça contra os que me perseguem?
85Gente má e arrogante abriu covas para que caísse nelas,
porque não se comportam segundo a tua Lei.
86Os teus mandamentos são a verdade
e eles perseguem-me com mentiras.
Portanto, ajuda-me!
87Eles quase conseguiram acabar comigo,
mas nunca abandonei os teus preceitos.
88Fortalece-me segundo a tua bondade,
para poder obedecer aos preceitos que me deste.
89A tua palavra, Senhor, permanece para sempre,
imutável nos céus.
90A tua fidelidade estende-se a cada geração,
com a mesma firmeza com que a Terra permanece.
91Tudo se mantém, até hoje, segundo as tuas ordens;
todas as coisas te servem.
92Se a tua Lei não fosse a minha felicidade,
há muito que já teria morrido de angústia.
93Nunca me hei de esquecer dos teus preceitos,
pois por eles me tens dado uma vida nova.
94Eu sou teu, Senhor! Salva-me!
Porque sempre tenho buscado os teus preceitos.
95Gente perversa arma-me ciladas para me destruir,
mas eu nunca deixarei de atentar para os teus testemunhos.
96A toda a perfeição sempre vi um limite,
exceto para os teus mandamentos.
97Oh! Como eu amo a tua Lei!
Nela medito o dia inteiro.
98Os teus mandamentos tornam-me mais sábio que os meus adversários,
pois eles são o meu guia constante.
99Sim, sou também mais sábio do que todos os meus mestres,
porque estou sempre a pensar nos teus preceitos.
100Sou também mais sabedor do que os anciãos,
porque obedeço e guardo os teus preceitos.
101Desviei os meus pés de todo o caminho mau,
pois pretendo permanecer obediente à tua palavra.
102Não, eu não me desviei dos teus decretos,
porque és tu quem me ensina.
103Como são doces as tuas palavras na minha boca;
mais doces do que o próprio mel!
104Sendo que foi só por meio dos teus preceitos
que alcancei entendimento,
por isso recuso tudo o que seja falso ensinamento.
105A tua palavra é como uma lâmpada
que de noite ilumina o meu caminho.
106Já disse isto uma vez e torno a repetir:
“Hei de seguir o caminho dos teus justos decretos.”
107Senhor, sabes como estou aflito;
dá-me uma vida nova, segundo a tua palavra!
108Rogo-te, Senhor, que aceites a expressão do meu louvor
e que me ensines os teus decretos.
109A minha vida está constantemente em perigo;
contudo, isso não me fará esquecer a tua Lei.
110Os ímpios põem laços no meu caminho;
mas tal nunca fez com que me desviasse dos teus preceitos.
111Os teus preceitos são a minha herança;
sê-lo-ão para sempre, pois enchem-me de alegria.
112Estou plenamente decidido a obedecer aos teus estatutos,
até ao final da minha vida.
113Detesto os que não tomam uma posição firme em Deus;
quanto a mim, amo a tua Lei.
114Tu és o meu refúgio e a minha proteção;
a minha esperança está na tua palavra.
115Afastem-se de mim, os que só sabem fazer o mal;
deixem-me praticar livremente os mandamentos do meu Deus.
116Conserva-me a vida, Senhor, conforme a tua promessa;
não me deixes ficar enganado nesta minha esperança.
117Mantém-me seguro e serei salvo;
assim, poderei sempre atentar para os teus estatutos.
118Tens rejeitado todos os que rejeitam os teus estatutos;
esses não estão mais do que a enganar-se a si próprios.
119Lançaste fora, como escória, toda essa gente perversa;
por isso, amo os teus testemunhos.
120Tremo de medo perante ti,
pelo respeito que tenho pelos teus decretos.
121Tenho feito o que é certo, o que é de justiça;
por isso, não me abandones à mercê dos que me oprimem.
122Senhor, tu és a garantia do bem que me pode acontecer;
não permitas que gente orgulhosa me oprima!
123Tenho os olhos cansados de esperar pela tua salvação
e pela promessa da tua justiça.
124Trata-me segundo a tua misericórdia
e ensina-me os teus estatutos.
125Eu estou ao teu serviço, por isso, dá-me inteligência,
para compreender os teus testemunhos.
126Senhor, chegou a hora de intervires,
pois toda essa gente tem violado a tua Lei.
127Eu amo os teus mandamentos;
são-me mais preciosos do que o ouro, o ouro de mais valor.
128Conduzo-me segundo os teus preceitos;
detesto toda a falsidade.
129Os teus testemunhos são maravilhosos;
por isso, os guardo na alma.
130O ensino e o estudo das tuas palavras dão luz
e esclarecem os mais simples de entendimento.
131Por isso, todo o meu ser está na expectativa
de receber e de se alimentar dos teus mandamentos.
132Vem, Senhor, e tem piedade de mim,
conforme costumas ter com os que amam o teu nome.
133Mantém-me sempre no caminho da tua palavra,
para que nunca seja vencido pelo mal.
134Livra-me da opressão dos homens maus,
para que possa sempre obedecer aos teus preceitos.
135Que a tua face brilhe sobre a minha vida
e ensina-me os teus estatutos.
136Quando vejo a forma como a tua Lei é desprezada,
tenho vontade de chorar de tristeza.
137Senhor, tu és justo;
os teus decretos são retos.
138Os testemunhos que ordenaste
são justos e inteiramente corretos.
139O meu zelo consome-me
quando constato que os meus inimigos se esqueceram da tua palavra.
140A tua palavra é exata e perfeita;
por isso, eu que estou ao teu serviço, a amo.
141É verdade que sou pequeno e desprezado;
mas isso não me fará esquecer dos teus preceitos.
142A tua justiça é de valor eterno;
a tua Lei é a verdade.
143No desespero e na angústia
os teus mandamentos me confortam.
144A justiça dos teus testemunhos tem um valor eterno;
dá-me inteligência para entendê-los e viverei.
145Clamei de todo o coração e disse:
“Responde-me, Senhor, e obedecerei aos teus estatutos!”
146Chamo por ti:
“Salva-me e obedecerei aos teus testemunhos!”
147Oro antes que o Sol nasça
e decido esperar que a tua palavra se concretize.
148Fico acordado durante a noite,
para meditar na tua palavra.
149Ouve os meus pedidos, de acordo com a tua bondade;
torna a dar-me vida, Senhor, de acordo com a tua justiça.
150Aproxima-se gente de intenções perversas,
que foge da tua Lei.
151Mas tu estás perto de mim, Senhor;
todos os teus mandamentos são a verdade.
152Eu sei, desde a minha infância,
que os teus testemunhos nunca hão de prescrever.
153Olha para a minha aflição e livra-me,
pois não me esqueci da tua Lei.
154Defende-me, Senhor, e livra-me;
dá-me de novo vida, segundo a tua promessa.
155Os ímpios estão bem longe da salvação,
pois não têm qualquer interesse nos teus estatutos.
156Senhor, a tua misericórdia é grande;
dá-me uma vida boa, de acordo com a tua palavra.
157Muitos são os meus inimigos e os que me perseguem,
mas não me desvio dos teus preceitos.
158Ao ver toda essa gente transgredindo, sinto-me afligido,
porque desprezam a tua palavra.
159Senhor, vê como amo os teus preceitos;
dá-me vida de acordo com a tua bondade.
160A tua palavra é a verdade!
Cada um dos teus decretos valem para sempre!
161Os governantes perseguem-me injustamente,
mas no meu coração respeito a tua palavra.
162A felicidade que sinto com a tua palavra
é a mesma de alguém que encontra um grande tesouro.
163Detesto e abomino a falsidade,
mas amo profundamente a tua Lei.
164Sete vezes por dia te louvo,
por causa dos teus justos decretos.
165Muita paz têm os que amam a tua Lei;
esses tais não tropeçam na maldade.
166Anseio, Senhor, pela tua salvação;
por isso, continuo a praticar os teus mandamentos.
167A minha alma tem cumprido os teus testemunhos;
assim tenho aprendido a amá-los extremamente.
168Tenho posto em prática os teus preceitos e testemunhos;
tu sabes tudo quanto eu tenho sido e feito.
169Senhor, ouve as minhas orações;
dá-me o entendimento que prometes na tua palavra.
170Que o meu clamor chegue até à tua presença!
Livra-me, conforme o que dizes na tua palavra.
171Ensinaste-me os teus estatutos;
isso fez com que a minha boca se abrisse em louvores a ti!
172A minha língua desembaraça-se para falar da tua palavra,
visto que todos os teus mandamentos são justos.
173Estende a tua mão para socorrer-me,
pois na minha vida já optei pelos teus preceitos.
174Senhor, desejo ardentemente a tua salvação!
A tua Lei faz-me feliz!
175Dá vida à minha alma e poderei louvar-te perfeitamente.
Assim me ajudem os teus decretos!
176Andei vagueando como uma ovelha desgarrada.
Vem ao meu encontro, pois sabes bem
que não me esqueci dos teus mandamentos.
Psalm 119
Lovprisning för Guds lag
1Lyckliga är de som lever klanderfritt
och följer Herrens lag119:1 I denna psalm används åtta olika, ungefär synonyma ord för lag (bud, befallning, stadgar osv.)..
2Lyckliga är de som följer hans befallningar
och helhjärtat söker honom,
3de som inte gör något ont
utan följer hans vägar.
4Du har gett dina befallningar
för att de ska följas noggrant.
5Ack om jag kunde leva i beslutsam lydnad
för dina bud!
6Då skulle jag inte behöva skämmas
när jag betraktar alla dina bud.
7Jag prisar dig med uppriktigt hjärta,
när jag lär mig dina rättfärdiga lagar.
8Jag tänker hålla dina bud.
Överge mig aldrig!
9Hur kan en ung man bevara sitt liv rent?
Jo, genom att hålla sig till ditt ord.
10Jag har sökt dig helhjärtat.
Låt mig inte irra bort från dina bud!
11Jag har lagt dina ord på minnet,
för att hålla mig borta från synd mot dig.
12Välsignad är du, Herre,
lär mig dina bud!
13Jag förkunnar alla de beslut
som du har uttalat.
14Jag gläder mig över att följa dina förordningar,
såsom man gläder sig över rikedom.
15Jag begrundar dina stadgar
och beaktar dina vägar.
16Jag är glad för dina stadgar
och ska aldrig glömma ditt ord.
17Var god mot mig, din tjänare, och låt mig få leva,
så vill jag lyda ditt ord.
18Öppna mina ögon,
så att jag kan se allt det underbara i din lag.
19Jag är en främling på jorden.
Dölj inte dina bud för mig.
20Mitt inre slits ständigt sönder
av längtan efter dina beslut.
21Du tillrättavisar de stolta,
de förbannade, som irrar bort från dina bud.
22Ta ifrån mig hån och förakt,
för jag lyder dina befallningar.
23Om än furstar sitter och talar illa om mig,
tänker din tjänare på dina bud.
24Dina befallningar är min glädje
och mina rådgivare.
25Jag är nertryckt i stoftet.
Håll mig vid liv genom ditt ord.
26Jag berättade för dig om mina vägar, och du svarade mig.
Lär mig dina bud.
27Låt mig förstå den väg du befallt,
så kan jag begrunda dina under.
28Jag gråter i min bedrövelse.
Res mig upp, så som du lovat.
29Håll mig borta från lögnens väg,
och ge mig i nåd din lag.
30Jag har valt sanningens väg,
rättat mig efter dina beslut.
31Jag håller fast vid dina bud och lagar.
Herre, svik mig inte!
32Jag vill löpa den väg som dina bud visar,
för du har ökat min insikt.
33Lär mig, Herre, dina budords väg,
och jag ska följa den ända till slutet.
34Ge mig förstånd,
så att jag lyder och helhjärtat håller din lag.
35Led mina steg efter dina bud,
för den vägen går jag med glädje.
36Bevara mitt sinne i dina bud
så att jag inte strävar efter egen vinning.
37Vänd bort min blick från det som är värdelöst,
och bevara mitt liv på dina vägar.
38Håll dina löften till din tjänare,
så att jag ständigt fruktar dig.
39Ta bort vanäran som skrämmer mig,
för alla dina beslut är goda.
40Jag längtar efter dina stadgar.
Bevara mitt liv i din rättfärdighet.
41Herre, låt din nåd komma till mig,
den räddning du har talat om,
42så att jag kan svara dem som hånar mig,
för jag litar på det som du sagt.
43Ryck inte bort sanningens ord från mig,
för jag sätter mitt hopp till dina beslut.
44Jag vill alltid lyda din lag,
från evighet till evighet.
45Då kan jag leva i frihet,
för jag begrundar dina stadgar.
46Jag ska tala om dina befallningar för kungar
utan att behöva skämmas.
47Jag gläder mig över dina bud,
som jag älskar.
48Jag sträcker mina händer mot dina bud, som jag älskar.
Jag tänker på dina budord.
49Tänk på vad du talat till mig, din tjänare,
du har gett mig hopp.
50Det du sagt ger mig tröst i lidandet
och håller mig vid liv.
51Oförskämda människor visar ständigt förakt mot mig,
men jag viker inte från din lag.
52Jag minns dina beslut från forna tider, Herre,
jag finner tröst i dem.
53Jag grips av vrede
när de gudlösa förkastar din lag.
54Dina bud är min lovsång
överallt där jag går fram.
55Ditt namn, Herre, begrundar jag på natten,
och jag vill hålla din lag.
56Det har blivit mig förunnat
att lyda dina stadgar.
57Du, Herre, är min del!
Jag har sagt att jag vill hålla ditt ord.
58Av hela mitt hjärta vädjar jag till dig:
var mig nådig, som du har sagt.
59Jag tänker på hur jag levt mitt liv
och håller mig till dina befallningar.
60Jag vill skynda mig och inte dröja
att hålla dina bud.
61De gudlösa vill snärja mig,
men jag glömmer inte din lag.
62Mitt i natten går jag upp
för att prisa dig för dina rättfärdiga bud och lagar.
63Mina vänner är alla de som fruktar dig
och lyder dina stadgar.
64Din nåd, Herre, fyller jorden.
Lär mig dina bud.
65Herre, du gör gott mot mig, din tjänare,
som du har sagt.
66Ge mig god insikt och kunskap,
för jag litar på dina bud.
67Innan jag fick lida gick jag vilse,
men nu lyder jag vad du säger.
68Du är god och gör det som är gott.
Lär mig dina bud!
69De oförskämda smutskastar mig med lögner,
men jag håller mig helhjärtat till dina stadgar.
70Deras sinnen är okänsliga som fett,
men jag gläder mig över din lag.
71För mig var det bra att jag fick lida,
så att jag lärde mig dina bud.
72Din lag som du uttalat är mer värdefull för mig
än stora mängder av silver och guld.
73Dina händer har gjort mig och format mig.
Ge mig nu insikt så att jag lär mig dina bud.
74De som fruktar dig ser mig och gläds,
eftersom jag hoppas på ditt ord.
75Herre, jag vet att dina beslut är rättfärdiga,
och det är i trofasthet du låtit mig lida.
76Trösta mig nu med din nåd,
precis som du har lovat din tjänare.
77Förbarma dig över mig,
så att jag får leva.
Din lag är ju min glädje.
78Låt de oförskämda få skämmas,
för de har smutskastat mig med lögn.
Jag däremot vill tänka på dina stadgar.
79Låt dem som fruktar dig och känner dina befallningar
vända sig till mig.
80Låt mig helhjärtat hålla dina bud,
så att jag aldrig behöver skämmas.
81Jag förtärs av längtan efter din räddning,
och jag hoppas på ditt ord.
82Mina ögon mattas av längtan efter ditt löfte.
Och jag frågar: ”När ska du trösta mig?”
83Jag är som en vinsäck i rök,
men jag glömmer inte dina bud.
84Hur få är inte din tjänares dagar!
När ska du döma dem som förföljer mig?
85De oförskämda gräver gropar för mig,
de lyder inte din lag.
86Alla dina bud är tillförlitliga.
Hjälp mig, för de förföljer mig med lögner!
87De har nära nog utplånat mig från jorden,
och ändå har jag inte brutit mot dina stadgar.
88Visa nåd mot mig och låt mig få leva,
så ska jag följa de bud som du gett.
89Herre, ditt ord står fast
för evigt i himlen.
90Din trofasthet består från generation till generation.
Du har skapat jorden, och den består.
91Enligt dina beslut består den,
för allting tjänar dig.
92Om inte din lag hade varit min glädje,
skulle jag ha gått under i mitt elände.
93Jag tänker aldrig glömma dina stadgar,
för du ger mig liv genom dem.
94Jag tillhör dig. Rädda mig,
för jag begrundar dina stadgar.
95De gudlösa väntar på mig för att förgöra mig,
men jag ska tänka på dina befallningar.
96Allt som jag sett har sin begränsning,
men för dina bud finns inga gränser.
97Vad jag älskar din lag!
Jag tänker på den hela dagen.
98Dina bud gör mig klokare än mina fiender,
de är ständigt hos mig.
99Jag är visare än alla mina lärare,
för jag begrundar dina förordningar.
100Jag är visare än de gamla,
för jag håller dina stadgar.
101Jag vill hålla mig borta från alla onda vägar,
för jag vill vara lydig mot ditt ord.
102Jag vänder mig inte bort från dina beslut,
för du undervisar mig.
103Hur söt är inte smaken av dina ord!
De smakar sötare än honung i min mun.
104Av dina stadgar får jag förstånd,
därför avskyr jag all slags falskhet.
105Ditt ord är en lykta för mina steg,
de lyser upp stigen där jag går.
106Jag har svurit och bekräftat en ed
att följa dina rättfärdiga bud och lagar.
107Jag har lidit mycket,
men låt mig få leva, Herre, som du har lovat.
108Ta emot mitt tack som ett offer, Herre,
och lär mig dina bud.
109Mitt liv är ständigt i fara,
men jag glömmer inte din lag.
110De gudlösa lägger ut snaror för mig,
men jag villar inte bort mig från dina stadgar.
111Dina förordningar är min egendom för evigt,
de är mitt hjärtas glädje.
112Jag har beslutat att följa dina bud
för alltid, ända till slutet.
113Jag hatar obeslutsamhet,
men jag älskar din lag.
114Du är mitt beskydd och min sköld,
och till ditt ord sätter jag mitt hopp.
115Försvinn från mig, ni som är onda!
Jag vill hålla min Guds bud.
116Stöd mig, så som du lovat, så att jag får leva,
och svik mig inte i det jag hoppas på.
117Uppehåll mig, så att jag blir räddad
och alltid kan ge akt på dina bud.
118Du förkastar alla som viker av från dina bud,
deras svek leder bara till tomhet.
119De ogudaktiga på jorden är som slagg,
därför älskar jag dina bud.
120Jag ryser av fruktan inför dig,
ja, dina domslut skrämmer mig.
121Jag har gjort vad som är rättfärdigt och rättvist,
utlämna mig inte till mina förtryckare.
122Låt det gå väl för din tjänare, så som du lovat,
och låt inte de oförskämda förtrycka mig.
123Jag längtar så innerligt efter din räddning,
den som du utlovat till mig.
124Behandla din tjänare utifrån din kärlek,
och lär mig dina bud.
125Jag är din tjänare.
Ge mig förstånd, så att jag lär känna dina befallningar.
126Herre, det är dags för dig att gripa in,
för din lag har brutits.
127Därför älskar jag dina bud
mer än guld, renaste guld.
128Därför betraktar jag alla dina stadgar som rätta,
all slags falskhet avskyr jag.
129Dina förordningar är underbara
och därför håller jag dem.
130När dina ord öppnar sig ger de ljus,
de ger förstånd åt de okunniga.
131Jag öppnar min mun och flämtar
i min starka längtan efter dina bud.
132Vänd dig till mig och var mig nådig,
så som du är mot dem som älskar ditt namn.
133Led mina steg så som du lovat,
låt inget ont få makt över mig.
134Befria mig från människors förtryck,
så att jag kan följa dina bud.
135Låt ditt ansikte lysa över din tjänare,
och lär mig dina bud.
136Tårarna strömmar från mina ögon
för att man inte håller din lag.
137Herre, du är rättfärdig
och allt vad du beslutar är rätt.
138Du har gett dina befallningar i rättfärdighet
och stor trofasthet.
139Min lidelse förtär mig,
när jag ser hur mina fiender struntar i dina ord.
140Dina ord är fullständigt rena,
därför älskar din tjänare dem.
141Själv är jag obetydlig och föraktad,
men jag glömmer inte dina föreskrifter.
142Din rättfärdighet är evig
och din lag sann.
143Nöd och ångest har kommit över mig,
men jag gläder mig över dina stadgar.
144Dina förordningar är rättfärdiga för evigt.
Ge mig förstånd, så att jag får leva.
145Ur djupet av mitt hjärta ropar jag till dig.
Svara mig, Herre, så ska jag följa dina bud!
146Rädda mig, ropar jag,
och jag vill lyda dina befallningar.
147Tidigt i morgongryningen kommer jag och ropar,
jag hoppas på dina ord.
148Jag håller mig vaken om natten
för att tänka på vad du sagt.
149Lyssna till mig i din nåd, Herre,
och ge mig liv, så som du lovat i din lag.
150Nu närmar sig de grymma och onda,
de som är långt borta från din lag.
151Men du är nära, Herre.
Alla dina bud är sanna.
152För länge sedan lärde jag känna dina befallningar,
jag vet att du har fastställt dem för evigt.
153Se hur jag lider och rädda mig,
för jag har inte glömt din lag.
154Ta dig an min sak och befria mig,
ge mig liv, som du har lovat.
155Räddningen är långt borta från de onda,
för de bryr sig inte om dina bud.
156Herre, din barmhärtighet är stor.
Ge mig liv, så som du lovat i din lag!
157Mina förföljare och fiender är många,
men jag viker inte från dina bud.
158Jag känner avsky när jag ser de trolösa,
de som inte lyder ditt ord.
159Se hur mycket jag älskar dina befallningar.
Ge mig liv, Herre, i din nåd.
160Alla dina ord är sanna,
och dina rättfärdiga beslut är eviga.
161Furstar förföljer mig utan orsak,
men mitt hjärta bävar inför dina ord.
162Jag är glad över dina ord,
precis som den som finner en värdefull skatt.
163Jag hatar och avskyr falskhet,
men jag älskar din lag.
164Jag prisar dig sju gånger om dagen
för dina rättfärdiga bestämmelser.
165De som älskar din lag äger en djup frid,
och inget kan få dem att snubbla och falla.
166Jag väntar på räddning från dig, Herre,
och jag följer dina bud.
167Jag lyder dina befallningar,
och jag älskar dem högt.
168Jag lyder dina stadgar och befallningar,
för du vet om allt vad jag gör.
169Herre, låt mitt rop nå fram till dig!
Ge mig förstånd så som du lovat!
170Lyssna till min vädjan
och rädda mig, så som du har sagt.
171Min lovprisning flödar över
för att jag får lära mig dina bud.
172Jag ska lovsjunga ditt ord,
för alla dina bud är rättfärdiga.
173Grip in och hjälp mig,
för jag har valt att följa dina stadgar.
174Herre, jag längtar efter din räddning,
och din lag är min glädje.
175Låt mig få leva så att jag kan prisa dig.
Låt dina bud och lagar vara min styrka!
176Jag har vandrat bort som ett vilsegånget får.
Kom du och sök reda på mig, din tjänare,
för jag har inte glömt bort dina bud.
