As nações serão julgadas
1Nesse tempo, restaurarei a prosperidade de Judá e de Jerusalém. 2Reunirei os exércitos do mundo no vale onde o Senhor julga, o vale de Jeosafá, e ali os castigarei por terem ferido o meu povo, por terem feito com que a minha possessão se tivesse espalhado entre as nações e por terem dividido entre si a minha terra. 3Dispuseram do meu povo como escravos; deram um rapaz em troca duma meretriz e uma rapariga em troca de vinho bastante para se embriagarem.
4Atenção, Tiro e Sídon, não tentem interferir! Estão a tentar vingar-se de mim, cidades da Filisteia? Cuidado! Em breve farei cair sobre as vossas cabeças a recompensa que merecem. 5Vocês levaram a minha prata e o meu ouro, assim como todos os tesouros preciosos que me pertenciam; levaram tudo para os vossos templos pagãos. 6Venderam o povo de Judá e Jerusalém aos gregos, que os levaram para longe, para as suas terras. 7Mas vou trazê-los de novo desses sítios para onde os venderam e dar-vos-ei a paga de tudo o que fizeram. 8Venderei os vossos filhos e filhas ao povo de Judá, que por sua vez os venderão aos sabeus, nação remota.” Trata-se duma promessa que o Senhor dá.
Bênçãos para o povo do Senhor
9Anuncia longe e perto: Aprontem-se para a guerra! Alistem os vossos melhores guerreiros! Façam a listagem de todas as armas que possuem! 10Forjem espadas das vossas enxadas e lanças das foices. Diga o fraco: “Sou forte!” 11Juntem-se e venham, povos de toda a parte!
E agora, Senhor, faz descer ali os teus valentes.
12“Convoca as nações e trá-las ao vale de Jeosafá, porque será ali que pronunciarei a sentença sobre todos eles. 13Que a foice seja lançada! A seara está madura. Pisem nos lagares, pois estão repletos da maldade destes homens.”
14Multidões e multidões esperam neste vale, o vale da Decisão! Porque o dia do Senhor está perto! Será no vale da Decisão! 15O Sol e a Lua escurecerão e as estrelas apagarão a sua luz. 16O Senhor clama desde Sião e levantará a sua voz em Jerusalém; a Terra e os céus começam a tremer. Contudo, para este povo de Israel o Senhor será bom. Ele é o seu refúgio e a sua força.
17Então saberão, enfim, que eu sou o Senhor, vosso Deus, em Sião, no meu santo monte. Jerusalém será de novo santa. Virá o tempo em que nenhum exército estrangeiro a atravessará.
18Escorrerá mosto das montanhas e leite das colinas. Os rios já secos de Judá encher-se-ão de água e jorrará água do templo do Senhor que regará o vale de Sitim. 19O Egito será destruído e Edom também, por causa da sua violência contra os judeus, pois mataram gente inocente na sua própria terra.
20Contudo, Israel prosperará para sempre e Jerusalém permanecerá de geração em geração. 21Porque purificarei a sua culpa dos crimes que eu ainda não tinha perdoado. E o Senhor habitará em Sião!
Den kommande domen och räddning för Juda
1I de dagarna, vid den tiden,
när jag återupprättar Juda och Jerusalem,
2ska jag samla alla folk
och föra dem till Joshafats3:2 Betyder Herren dömer. dal.
Där ska jag döma dem
för mitt folks, min arvedel Israels skull,
som de har skingrat bland folken.
De har delat mitt land
3och kastat lott om mitt folk.
Unga pojkar har getts som betalning till prostituerade
och flickor sålts mot vin till deras dryckeslag.
4Tyros och Sidon, och ni, filistéernas alla regioner, vad har ni emot mig? Är ni ute för att hämnas mig något? Om ni vill vedergälla mig något ska jag snabbt låta det komma tillbaka över era egna huvuden. 5Ni har tagit mitt silver och guld och alla mina dyrbara skatter och burit bort dem till era tempel. 6Ni har sålt folket i Juda och Jerusalem till grekerna, för att föra dem långt bort från deras eget land.
7Men jag ska få dem att bryta upp från de platser som ni sålt dem till, och det ni har gjort ska jag låta komma tillbaka över era egna huvuden. 8Jag ska sälja era söner och döttrar till folket i Juda, och de ska sälja dem till sabéerna3:8 Ett folk i Saba, i sydvästra Arabien., ett folk långt borta.” Herren har talat.
9Ropa ut detta bland folken:
Gör er beredda på krig!
Kom med krigarna!
Mobilisera soldaterna
och gå till anfall!
10Smid era plogbillar till svärd
och era vingårdsknivar till spjut!
Låt den svage säga: ”Jag är stark.”
11Skynda er, kom, alla nationer runt omkring,
och samlas där!
Herre, sänd dina hjältar dit ner!
12”Låt folken resa sig
och dra ut till Joshafats dal,
för där ska jag sitta till doms
över alla folken runt omkring.
13Låt lien gå, för skörden är mogen.
Kom och trampa, för vinpressen är full
och presskaren flödar över.
Så stor är deras ondska!”
14Skaror och åter skaror
i Domens dal!
För Herrens dag är nära
i Domens dal.
15Solen och månen förmörkas
och stjärnorna håller tillbaka sitt sken.
16Herren ryter från Sion
och låter sin röst höras från Jerusalem.
Både himmel och jord bävar,
men för sitt folk är Herren en tillflykt,
en fästning för israeliterna.
Välsignelser till Guds folk
17”Då ska ni inse att jag är Herren, er Gud,
som bor på Sion, mitt heliga berg.
Jerusalem ska vara heligt
och aldrig mer invaderas av främlingar.
18Den dagen ska druvjuice droppa från bergen
och mjölk rinna från höjderna.
I alla bäckarna i Juda ska det strömma vatten,
en källa ska springa fram från Herrens hus
och vattna Akaciedalen.
19Men Egypten ska läggas öde
och Edom bli en öde öken,
därför att de våldfört sig på Judas folk
och spillt oskyldigt blod i deras land.
20Men Juda ska vara bebott i evighet
och Jerusalem från generation till generation.
21Då ska jag utplåna deras blodskuld
som jag ännu inte utplånat.”3:21 Grundtextens innebörd är osäker.
Herren bor på Sion.
