1El que ama la disciplina ama el conocimiento,
pero el que la aborrece es un necio.
2El hombre bueno recibe el favor del Señor,
pero el intrigante recibe su condena.
3Nadie puede afirmarse por medio de la maldad;
solo queda firme la raíz de los justos.
4La mujer ejemplar12:4 ejemplar. Alt. fuerte; véase 31:10-31. es corona de su esposo;
la desvergonzada corroe los huesos.
5En los planes del justo hay justicia,
pero en los consejos del malvado hay engaño.
6Las palabras del malvado son insidias de muerte,
pero la boca de los justos los pone a salvo.
7Los malvados se derrumban y dejan de existir,
pero las familias de los justos permanecen.
8Al hombre se le alaba según su sabiduría,
pero al de malos pensamientos12:8 de malos pensamientos. Lit. de mal corazón. En la Biblia, corazón se usa para designar el asiento de las emociones, pensamientos y voluntad, es decir, el proceso de toma de decisiones del ser humano. se le desprecia.
9Vale más un despreciado con criado
que un vanaglorioso sin pan.
10El justo atiende a las necesidades de su bestia,
pero el malvado es cruel.
11El que trabaja su tierra tendrá abundante comida,
pero el que sueña despierto12:11 el que sueña despierto. Lit. el que persigue lo vacío; también en 28:19. es falto de juicio.
12El codicioso anhela el botín de los perversos;
pero la raíz de los justos da fruto.
13En el pecado de sus labios se enreda el malvado,
pero el justo sale del aprieto.
14Cada uno se sacia del buen fruto de sus labios
y de la obra de sus manos recibe su recompensa.
15Al necio le parece bien lo que emprende,
pero el sabio escucha el consejo.
16El necio muestra enseguida su enojo,
pero el prudente pasa por alto el insulto.
17El testigo veraz declara lo que es justo,
pero el testigo falso engaña.
18El charlatán hiere con la lengua como con una espada,
pero la lengua del sabio brinda sanidad.
19Los labios sinceros permanecen para siempre,
pero la lengua mentirosa dura solo un instante.
20En los que planean el mal habita el engaño,
pero hay gozo para los que promueven la paz.
21Al justo no le sobrevendrá ningún daño,
pero al malvado lo cubrirá la desgracia.
22El Señor aborrece a los de labios mentirosos,
pero se complace en los que actúan con lealtad.
23El hombre prudente no muestra lo que sabe,
pero del corazón de los necios brota necedad.
24El de manos diligentes gobernará;
pero el perezoso será subyugado.
25La angustia abate el corazón del hombre,
pero una palabra amable lo alegra.
26El justo es guía de su prójimo,12:26 Texto de difícil traducción.
pero el camino del malvado lo hace errar.
27El perezoso no pone a asar lo que ha cazado,12:27 no … cazado. Texto de difícil traducción.
pero el diligente ya posee una gran riqueza.
28En el camino de la justicia se halla la vida;
por ese camino se evita la muerte.
1Den som älskar fostran älskar kunskap.
Den som tycker illa om tillrättavisning är oförståndig.
2Den gode får Herrens behag,
men intrigmakaren dömer han.
3Ondskan ger inget fotfäste,
men den rättfärdige står fast rotad.
4En god hustru är sin mans krona
men en skamlös som röta i hans ben.
5Den rättfärdiges planer är rätta
men de ondas råd bedrägliga.
6De ondas ord bär på illvilliga planer,
men i de rättsinnigas tal finns räddning.
7De onda omstörtas och finns inte mer,
men den rättfärdiges hus står stadigt.
8Människan blir prisad efter sitt förstånd,
men den dumme möts av förakt.
9Det är bättre att leva enkelt, med en tjänare,
än att låtsas vara viktig och sakna bröd.
10Den rättfärdige sköter om sina djur,
men den ondes omsorg är grymhet.
11Den som odlar sin mark har tillräckligt med mat,
men den som jagar efter tomhet saknar vett.
12Den onde finner nöje i att fånga det onda,
men den rättfärdige står orubbligt rotad.12:12 Grundtextens formulering är något svårförståelig; översättningen följer här Septuaginta.
13Den onde snärjs i sitt syndfulla prat,
men den rättfärdige går oskadd ur nöden.
14Mannen mättas med det goda han talar,
och belönas av sina händers verk.
15Den dumme anser sin väg vara rätt,
men en vis man lyssnar till råd.
16Den dumme tappar lätt humöret,
men den kloke håller sig lugn när han blir förolämpad.
17Ett trovärdigt vittne ger ett ärligt vittnesbörd,
men ett falskt bedrar.
18Den som talar tanklösa ord sårar som med svärd,
men de visas ord helar.
19Sanningens ord består för evigt,
men lögnaktigt tal bara ett ögonblick.
20Falskhet finns i de hjärtan som planerar det onda,
men de som främjar det goda fylls av glädje.
21Ingen olycka drabbar den rättfärdige,
men de onda har fullt upp med problem.
22Herren avskyr dem som talar lögner,
men han gläder sig över de ärliga.
23Den kloke döljer sin kunskap,
men den dumme gör en stor affär av sin enfald.
24Den flitiges hand får makt,
men den late får tjäna som slav.
25Bekymmer tynger människans hjärta,
men ett vänligt ord ger uppmuntran.
26Den rättfärdige är omsorgsfull i sitt umgänge,
men den ondes väg leder vilse.
27Den late fångar inget byte,
men den flitige får rika skatter.
28Den rättfärdiges väg leder till livet,
ingen död finns på den vägen.12:28 Tanken i den senare delen av versen kan också vara att de som inte håller sig på den rättfärdiges väg leds in i döden; så bl.a. Septuaginta: …de ondsintas väg till döden.
