Iluminación del santuario
24:1-3 – Éx 27:20-21
1El Señor dijo a Moisés: 2«Ordénales a los israelitas que te traigan aceite puro de olivas prensadas, para que las lámparas estén siempre encendidas. 3Aarón preparará las lámparas en la Tienda de reunión, fuera de la cortina donde están las tablas del pacto, para que ardan delante del Señor desde el anochecer hasta la mañana. Este será un estatuto perpetuo para las generaciones venideras. 4Las lámparas que están sobre el candelabro de oro puro se mantendrán siempre encendidas delante del Señor.
Los panes ofrecidos al Señor
5»Toma harina refinada y hornea doce tortas de pan. Cada torta debe pesar dos décimas partes de un efa.24:5 Es decir, aprox. 3.2 kg. 6Ponlas ante el Señor sobre la mesa de oro puro, en dos hileras de seis tortas cada una. 7En cada hilera pondrás incienso puro. Así el pan será una ofrenda memorial puesta al fuego ante el Señor. 8Este pan se dispondrá regularmente ante el Señor todos los sábados. Este es un pacto perpetuo de los israelitas. 9El pan pertenece a Aarón y a sus hijos, quienes lo comerán en un lugar santo. Es una parte sumamente sagrada de las ofrendas puestas al fuego ante el Señor. Es un estatuto perpetuo».
Lapidación de un blasfemo
10Entre los israelitas vivía un hombre, hijo de madre israelita y de padre egipcio. Y sucedió que un día este hombre y un israelita iniciaron un pleito en el campamento. 11Pero el hijo de la mujer israelita, al lanzar una maldición, pronunció el Nombre;24:11 Es decir, pronunció el nombre de Dios. así que se lo llevaron a Moisés. (El nombre de su madre era Selomit hija de Dibrí, de la tribu de Dan). 12Y lo pusieron bajo arresto hasta que el Señor les dijera qué hacer con él.
13Entonces el Señor dijo a Moisés: 14«Saca al blasfemo fuera del campamento. Quienes lo hayan oído impondrán las manos sobre su cabeza y toda la asamblea lo apedreará. 15Diles a los israelitas: “Todo el que blasfeme contra su Dios sufrirá las consecuencias de su pecado”. 16Además, todo el que pronuncie el nombre del Señor al maldecir será condenado a muerte. Toda la asamblea lo apedreará. Sea extranjero o nativo, si pronuncia el Nombre al maldecir, será condenado a muerte.
La ley del talión
17»El que quite la vida a otro ser humano será condenado a muerte.
18»El que quite la vida a algún animal ajeno, reparará el daño con otro animal.
19»Al que lesione a su prójimo se le infligirá el mismo daño que haya causado: 20fractura por fractura, ojo por ojo, diente por diente. Sufrirá en carne propia el mismo daño que haya causado.
21»Todo el que mate un animal reparará el daño, pero el que mate a un hombre será condenado a muerte. 22Una sola ley regirá, tanto para el nativo como para el extranjero. Yo soy el Señor su Dios».
23Moisés comunicó todo esto a los israelitas, entonces ellos sacaron al blasfemo fuera del campamento y allí lo apedrearon. Los israelitas procedieron tal como el Señor se lo ordenó a Moisés.
Olja och bröd inför Herren
(2 Mos 27:20-21)
1Herren talade till Mose: 2”Säg till Israels folk att skaffa fram ren olja av pressade oliver till lampstället så att lamporna ständigt kan brinna. 3Utanför förhänget framför förbundstecknet i uppenbarelsetältet ska Aron sköta om dem varje kväll och morgon så att de brinner natten igenom inför Herren. Detta är en bestående stadga som ska gälla generation efter generation. 4Lamporna i lampstället av rent guld ska ständigt brinna inför Herren.
5Av siktat mjöl ska du baka tolv bröd och använda fyra liter mjöl till varje bröd. 6Du ska stapla dem i två högar med sex bröd i var på bordet av rent guld inför Herren 7och bredvid dem ska du lägga ren rökelse som i stället för bröd är ett påminnelseoffer, ett eldoffer inför Herren.
8Sabbatsdag efter sabbatsdag ska man lägga ut bröden inför Herren som ett evigt förbund för israeliterna. 9Aron och hans söner ska ha bröden som sin del och äta dem på en helig plats. De är högheliga och ska för alltid vara hans andel av eldoffret till Herren.”
Straffet för hädelse mot Gud
10Ute i lägret började en man vars mor var israelit och hans far egypter att slåss med en israelitisk man. 11Sonen till den israelitiska kvinnan smädade och förbannade Namnet24:11 Syftar på det heliga gudsnamnet. och fördes fram till Mose. Hans mor hette Shelomit, dotter till Divri av Dans stam. 12Han hölls i förvar till dess Herrens vilja blev kungjord.
13Herren talade till Mose: 14”För ut honom utanför lägret och be alla som hört vad han sagt att lägga sina händer på hans huvud. Sedan ska hela menigheten stena honom till döds. 15Säg till israeliterna att den som hädar sin Gud måste stå för det. 16Den som smädar Herrens namn måste dö. Hela församlingen ska stena honom. Såväl en utlänning som en israelit som hädar Herrens namn måste dö.
17Den som dödar en annan människa måste straffas med döden. 18Den som dödar ett djur måste ersätta det liv för liv. 19När någon skadar sin nästa, ska man göra detsamma för honom, 20bruten lem för bruten lem, öga för öga och tand för tand. Så som någon skadar en annan, ska han själv skadas.
21Den som alltså dödar ett djur måste ersätta det och den som dödar en människa måste dö. 22Ni ska ha samma lag för en utlänning och en israelit, för jag är Herren, er Gud.”
23Så talade Mose till israeliterna. De förde då ut mannen som förbannat utanför lägret och stenade honom. Så som Herren hade befallt Mose, så gjorde israeliterna.
