La sentencia
19:1-16 – Mt 27:27-31; Mr 15:16-20
1Pilato tomó entonces a Jesús y mandó que lo azotaran. 2Los soldados, que habían trenzado una corona de espinas, se la pusieron a Jesús en la cabeza y lo vistieron con un manto color púrpura.
3—¡Viva el rey de los judíos! —gritaban, mientras se acercaban para abofetearlo.
4Pilato volvió a salir.
—Aquí lo tienen —dijo a los judíos—. Lo he traído para que sepan que no lo encuentro culpable de nada.
5Cuando salió Jesús, llevaba puestos la corona de espinas y el manto color púrpura.
—¡Aquí tienen al hombre! —les dijo Pilato.
6Tan pronto como lo vieron, los jefes de los sacerdotes y los guardias gritaron a voz en cuello:
—¡Crucifícalo! ¡Crucifícalo!
—Pues llévenselo y crucifíquenlo ustedes —respondió Pilato—. Por mi parte, no lo encuentro culpable de nada.
7—Nosotros tenemos una Ley y según esa Ley debe morir, porque se ha hecho pasar por Hijo de Dios —insistieron los judíos.
8Al oír esto, Pilato se atemorizó aún más, 9así que entró de nuevo en el palacio y preguntó a Jesús:
—¿De dónde eres tú?
Pero Jesús no contestó nada.
10—¿Te niegas a hablarme? —dijo Pilato—. ¿No te das cuenta de que tengo poder para ponerte en libertad o para mandar que te crucifiquen?
11—No tendrías ningún poder sobre mí si no se te hubiera dado de arriba —contestó Jesús—. Por eso el que me puso en tus manos es culpable de un pecado más grande.
12Desde entonces, Pilato procuraba poner en libertad a Jesús, pero los judíos gritaban desaforadamente:
—Si dejas en libertad a este hombre, no eres amigo del césar. Cualquiera que pretende ser rey se hace su enemigo.
13Al oír esto, Pilato llevó a Jesús hacia fuera y se sentó en el tribunal, en un lugar al que llamaban el Empedrado, que en hebreo se dice «Gabatá». 14Era el día de la preparación para la Pascua, cerca del mediodía.
—Aquí tienen a su rey —dijo Pilato a los judíos.
15—¡Fuera! ¡Fuera! ¡Crucifícalo! —vociferaron.
—¿Acaso voy a crucificar a su rey? —respondió Pilato.
—No tenemos más rey que el césar —contestaron los jefes de los sacerdotes.
16Entonces Pilato se lo entregó para que lo crucificaran y los soldados se lo llevaron.
La crucifixión
19:17-24 – Mt 27:33-44; Mr 15:22-32; Lc 23:33-43
17Jesús salió cargando su propia cruz hacia el lugar de la Calavera, que en hebreo se llama «Gólgota». 18Allí lo crucificaron y con él a otros dos, uno a cada lado y Jesús en medio.
19Pilato mandó que se pusiera sobre la cruz un letrero en el que estuviera escrito:
jesús de nazaret, rey de los judíos.
20Muchos de los judíos lo leyeron, porque el sitio en que crucificaron a Jesús estaba cerca de la ciudad. El letrero estaba escrito en hebreo, latín y griego.
21—No escribas “rey de los judíos” —protestaron ante Pilato los jefes de los sacerdotes judíos—. Era él quien decía ser rey de los judíos.
22—Lo que he escrito, escrito queda —contestó Pilato.
23Cuando los soldados crucificaron a Jesús, tomaron su manto y lo partieron en cuatro partes, una para cada uno de ellos. Tomaron también la túnica, la cual no tenía costura, sino que era de una sola pieza, tejida de arriba abajo.
24—No la dividamos —se dijeron unos a otros—. Echemos suertes para ver a quién le toca.
Y así lo hicieron los soldados. Esto sucedió para que se cumpliera la Escritura que dice:
«Se repartieron entre ellos mi manto
y sobre mi ropa echaron suertes».19:24 Sal 22:18.
25Junto a la cruz de Jesús estaban su madre, la hermana de su madre, María, la esposa de Cleofas, y María Magdalena. 26Cuando Jesús vio a su madre y al discípulo a quien él amaba a su lado, dijo a su madre:
—Mujer, ahí tienes a tu hijo.
27Luego dijo al discípulo:
—Ahí tienes a tu madre.
Y desde aquel momento ese discípulo la recibió en su casa.
Muerte de Jesús
19:29-30 – Mt 27:48,50; Mr 15:36-37; Lc 23:36
28Después de esto, como Jesús sabía que ya todo había terminado y para que se cumpliera la Escritura, dijo:
—Tengo sed.
29Había allí una vasija llena de vinagre; así que empaparon una esponja en el vinagre, la pusieron en una rama de hisopo y se la acercaron a la boca. 30Al probar Jesús el vinagre, dijo:
—Todo se ha cumplido.
Luego inclinó la cabeza y entregó el espíritu.
31Era el día de la preparación para la Pascua. Los judíos no querían que los cuerpos permanecieran en la cruz en sábado, por ser este un sábado muy solemne. Así que pidieron a Pilato ordenar que quebraran las piernas a los crucificados y bajaran sus cuerpos. 32Fueron entonces los soldados y quebraron las piernas al primer hombre que había sido crucificado con Jesús y luego al otro. 33Pero cuando se acercaron a Jesús y vieron que ya estaba muerto, no quebraron sus piernas, 34sino que uno de los soldados le abrió el costado con una lanza y al instante brotó sangre y agua. 35El que lo vio ha dado testimonio de ello y su testimonio es verídico. Él sabe que dice la verdad, para que también ustedes crean. 36Estas cosas sucedieron para que se cumpliera la Escritura: «No le quebrarán ningún hueso»19:36 Éx 12:46; Nm 9:12; Sal 34:20. 37y como dice otra Escritura: «Mirarán al que han traspasado».19:37 Zac 12:10.
Sepultura de Jesús
19:38-42 – Mt 27:57-61; Mr 15:42-47; Lc 23:50-56
38Después de esto, José de Arimatea pidió a Pilato el cuerpo de Jesús. José era discípulo de Jesús, aunque en secreto por miedo a los judíos. Él fue y retiró el cuerpo con el permiso de Pilato. 39También Nicodemo, el que antes había visitado a Jesús de noche, llegó con unos treinta y tres kilogramos19:39 unos … kilogramos. Lit. como cien litras. La litra era una medida del imperio romano equivalente aprox. a 327 g. de una mezcla de mirra y áloe. 40Ambos tomaron el cuerpo de Jesús y, conforme a la costumbre judía de dar sepultura, lo envolvieron en vendas con las especias aromáticas. 41En el lugar donde crucificaron a Jesús había un huerto y en el huerto, un sepulcro nuevo en el que todavía no se había sepultado a nadie. 42Como era el día judío de la preparación para el sábado y el sepulcro estaba cerca, pusieron allí a Jesús.
Pilatus dömer Jesus till döden
1Pilatus gav då order om att Jesus skulle piskas. 2Soldaterna vred till en krona av törnen och satte den på hans huvud och klädde på honom en purpurröd19:2 Färgen var en symbol för kunglig makt. mantel. 3Sedan gick de fram till honom och sa: ”Leve judarnas kung!” och slog honom i ansiktet.
4Efteråt gick Pilatus ut igen och sa till folket: ”Nu för jag ut honom till er, så att ni ska förstå att jag inte finner honom skyldig till något.” 5Så kom Jesus ut med törnekronan och den purpurröda manteln på sig, och Pilatus sa: ”Här är mannen!”
6Men när översteprästerna och deras tempelvakter fick se honom, började de ropa: ”Korsfäst honom!”
Då sa Pilatus: ”Ni får ta honom och korsfästa honom själva. Jag finner honom inte skyldig till något.” 7Men judarna svarade: ”Enligt vår lag19:7 De syftar på Moses lag. måste han dö, för han har gjort sig till Guds Son.”
8När Pilatus hörde detta blev han ännu mer rädd. 9Han gick in i residenset igen och frågade Jesus: ”Varifrån kommer du?” Men Jesus svarade honom inte.
10”Tänker du inte svara mig?” frågade Pilatus. ”Vet du inte att jag har makt både att ge dig fri och att låta dig korsfästas?”
11Men Jesus sa: ”Du skulle inte ha någon makt över mig alls om du inte hade fått den från ovan. Därför har den som överlämnade mig åt dig gjort sig skyldig till en större synd.”
12Då försökte Pilatus hitta ett sätt att kunna frige Jesus men judarna ropade: ”Om du friger honom är du inte kejsarens vän! Den som gör sig till kung sätter sig upp mot kejsaren.”
13När Pilatus hörde vad de sa, förde han ut Jesus till dem igen och satte sig på domstolen på den plats som kallas Stengården (på hebreiska19:13 Jfr också v. 17 och 20. ”Gabbata”). 14Det var nu mitt på dagen19:14 På grekiska sjätte timmen. Tidsangivelserna är ungefärliga och evangelisterna tycks skilja sig något från varandra (jfr Mark 15:25). Troligen avses sen förmiddag-tidigt mitt på dagen., förberedelsedagen innan påskhögtiden. Pilatus sa till judarna: ”Här har ni er kung!”
15Men de skrek: ”Bort med honom! Korsfäst honom!”
Då frågade Pilatus: ”Ska jag korsfästa er kung?”
Men översteprästerna svarade: ”Vi har ingen annan kung än kejsaren.”
16Då gav Pilatus efter och överlämnade Jesus till att korsfästas.
Jesus korsfästs
(Matt 27:33-44; Mark 15:24-32; Luk 23:33-43)
Soldaterna tog honom alltså med sig 17och Jesus bar själv sitt kors till den plats som kallas Skalleplatsen (på hebreiska Golgota).
18Där korsfäste de honom och två andra män på var sitt kors med Jesus i mitten. 19Pilatus hade låtit skriva en skylt som sattes upp på korset och där stod det: Jesus från Nasaret, judarnas kung. 20Texten var skriven på hebreiska, latin och grekiska och eftersom platsen där Jesus korsfästes låg nära staden var det många judar som läste den.
21Judarnas överstepräster gick då till Pilatus och krävde: ”Ändra texten från ’Judarnas kung’ till vad han själv har sagt: ’Jag är judarnas kung.’ ”
22Men Pilatus svarade: ”Vad jag har skrivit, det har jag skrivit.”
23När soldaterna hade korsfäst Jesus, tog de hans kläder och delade upp dem i fyra delar, en för var och en av dem. Men när de kom till skjortan som var vävd i ett enda stycke utan söm, 24sa de: ”Vi bör inte skära sönder den. Vi kastar lott om vem som ska få den.” Så gick det i uppfyllelse som står skrivet:
”De delade mina kläder mellan sig
och kastade lott om min klädnad.”19:24 Se Ps 22:19.
Det var vad soldaterna gjorde.
25Intill Jesus kors stod hans mor, hans moster, Klopas hustru Maria och Maria från Magdala. 26När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge som han älskade,19:26 Vilken lärjunge Johannes syftade på avslöjas först i 21:20-24. sa han till henne: ”Kvinna, låt honom vara din son!” 27Sedan sa han till sin lärjunge: ”Låt henne vara din mor!” Från den stunden lät lärjungen henne bo hemma hos sig.
Jesus dör på korset
(Matt 27:48-50; Mark 15:36-37; Luk 23:36)
28Jesus visste nu att allt var fullbordat och för att det som står skrivet skulle uppfyllas, sa han: ”Jag är törstig!”19:28 Jfr Ps 22:16; 69:22. 29Någon doppade då en svamp i en kruka fylld med surt vin som stod där och fäste den på en isopstjälk19:29 I 2 Mos 12:22 används isopstjälkar för att doppa i påsklammets blod. Det användes också i olika reningsceremonier. Att Jesus är det lamm som renar oss från synd, kan vi läsa i 1:29. och förde den till hans mun.19:29 Jfr Ps 22:16; 69:22. 30Och när Jesus hade fått vinet, sa han: ”Det är fullbordat!” Sedan böjde han ner huvudet och gav upp andan.
31Judarna ville inte att kropparna skulle hänga kvar på korsen till nästa dag som var en sabbat och dessutom en speciell sådan. De bad därför Pilatus ge order om att man skulle slå sönder benen på de korsfästa och ta ner kropparna.19:31 När benpiporna slogs sönder, dog de korsfästa snabbare eftersom kroppstyngden då tryckte ihop lungorna. Enligt 5 Mos 21:23 skulle de döda sedan begravas samma dag. 32Soldaterna kom då och slog sönder benen på de båda män som hade korsfästs samtidigt som Jesus, först den ena mannens ben och sedan den andres. 33Men när de kom fram till Jesus, såg de att han redan var död och därför slog de inte sönder hans ben. 34En av soldaterna stack upp ett spjut i hans sida och då rann det ut blod och vatten. 35Det finns en som kan vittna om detta19:35 Johannes talade om sig själv. och hans vittnesbörd är sant. Han vet att det han säger är sant och han vittnar för att ni ska tro.
36Detta hände för att Skriften skulle gå i uppfyllelse: ”Inget av hans ben ska krossas.”19:36 Se 2 Mos 12:46; 4 Mos 9:12 och Ps 34:21. 37På ett annat ställe står det: ”De ska se upp till honom som de har genomborrat”19:37 Se Sak 12:10..
Jesus begravs
(Matt 27:57-61; Mark 15:42-47; Luk 23:50-56)
38Josef från Arimataia som av rädsla för judarna var en hemlig lärjunge till Jesus, bad sedan Pilatus att få ta Jesus kropp. Pilatus lät honom få det och Josef gick då och tog kroppen. 39Nikodemos, mannen som först hade kommit till Jesus på natten var också med. Han hade med sig en blandning av myrra och aloe som vägde omkring trettio kilo. 40De båda männen lindade sedan in Jesus kropp i en svepning av linne tillsammans med de välluktande oljorna så som man brukade göra vid judiska begravningar. 41Platsen där Jesus korsfästes låg nära en trädgård där det fanns en ny grav där ännu ingen hade blivit lagd. 42Eftersom det var förberedelsedag19:42 Sabbaten skulle snart börja; den börjar vid solnedgången kl. 18.00 på fredagskvällen och slutar kl. 18.00 på lördagskvällen. och graven låg nära, lade man Jesus i den.
