Dios rechaza la petición de Sedequías
1Esta es la palabra del Señor que vino a Jeremías cuando el rey Sedequías envió a Pasur, hijo de Malquías, y al sacerdote Sofonías, hijo de Maseías, a que le dijeran:
2«Consulta ahora al Señor por nosotros, porque Nabucodonosor, rey de Babilonia, nos está atacando. Tal vez el Señor haga una de sus maravillas como en tiempos pasados y lo obligue a retirarse».
3Jeremías respondió:
«Adviértanle a Sedequías 4que así dice el Señor, el Dios de Israel: “Yo haré que se vuelvan contra ustedes las armas de guerra que tienen en sus manos, con las cuales pelean contra el rey de Babilonia y contra los babilonios,21:4 Lit. caldeos. que desde fuera de los muros los tienen sitiados. Amontonaré sus armas dentro de la ciudad. 5Yo mismo pelearé contra ustedes. Con gran despliegue de poder, con ira, furor y gran enojo, 6heriré a hombres y animales; los habitantes de esta ciudad morirán por causa de una plaga terrible. 7Después de eso, entregaré a Sedequías, rey de Judá, a sus oficiales y a la gente que haya quedado con vida en la ciudad después de la plaga, la espada y el hambre”, afirma el Señor. “Los entregaré en manos de Nabucodonosor, rey de Babilonia, y de los enemigos que buscan matarlos. Sin ninguna piedad, clemencia ni compasión, Nabucodonosor los matará a filo de espada”.
8»Y a este pueblo adviértele que así dice el Señor: “Pongo delante de ustedes el camino de la vida y el camino de la muerte. 9El que se quede en esta ciudad morirá por la espada, la plaga o el hambre. Pero el que salga y se rinda a los babilonios21:9 Lit. caldeos. que los tienen sitiados, vivirá. Así salvará su vida. 10Porque he decidido hacer el mal a esta ciudad y no el bien”, afirma el Señor. “Será entregada en manos del rey de Babilonia, quien le prenderá fuego”.
11»Di también a la casa real de Judá que escuchen la palabra del Señor. 12Adviértele a la dinastía de David que así dice el Señor:
»“Hagan justicia cada mañana
y libren al explotado del poder del opresor.
No sea que mi ira se encienda como un fuego
y arda sin que nadie pueda extinguirla,
a causa de la maldad de sus acciones.
13¡Yo estoy contra ti, Jerusalén,
habitante del valle, en la llanura rocosa!”,
afirma el Señor.
“Ustedes dicen: ‘¿Quién podrá venir contra nosotros?
¿Quién podrá entrar en nuestros refugios?’.
14Yo los castigaré conforme al fruto de sus acciones”,
afirma el Señor,
“a su bosque le prenderé fuego
y ese fuego consumirá todos sus alrededores”».
Herrens ord till kung Sidkia
1Detta är det ord som kom till Jeremia från Herren, när kung Sidkia sände Pashchur, Malkias son, och prästen Sefanja, Maasejas son, till honom för att säga: 2”Fråga Herren för vår räkning, för Nebukadnessar, kungen av Babylonien, har förklarat krig mot oss! Kanske vill Herren göra under för oss, som han gjorde i gångna tider, så att kungen drar sig tillbaka.”
3Jeremia svarade dem: ”Säg till Sidkia: 4’Så säger Herren, Israels Gud: Jag ska göra alla era vapen odugliga i er strid mot kungen av Babylon och mot kaldéerna, som belägrar er. Jag ska samla dem inne i denna stad, 5och jag ska själv strida mot er med utsträckt hand och stark arm, i vrede, raseri och stor förbittring. 6Jag ska slå invånarna i denna stad, och både människor och djur ska dö i en svår pest. 7Därefter, säger Herren, ska jag överlämna Sidkia, Judas kung, och alla hans tjänare och allt folk som finns kvar i denna stad och som överlevt pesten, svärdet och hungersnöden, åt den babyloniske kungen Nebukadnessar och åt deras fiender som är ute efter deras liv. Han ska slå ner dem med svärd, utan att skona dem, utan medlidande, utan förbarmande.’
8Säg till detta folk: ’Så säger Herren: Nu låter jag er välja mellan vägen till livet och vägen till döden. 9Den som stannar kvar här i denna stad ska dö genom svärd, svält och pest. Men den som går ut och överlämnar sig åt kaldéerna som belägrar er får överleva med sitt liv som byte. 10Jag har vänt mitt ansikte mot den här staden, till olycka, inte lycka, säger Herren. Den ska överlämnas åt kungen av Babylonien, och han ska bränna ner den.’
Herrens ord till Juda kungar
11Till kungahuset i Juda:
Hör Herrens ord, 12Davids ätt! Så säger Herren:
’Handla i rättvisa varje morgon,
rädda den plundrade ur förtryckarens våld.
Annars bryter min vrede ut som en eld som ingen kan släcka,
för era onda gärningars skull.
13Jag är emot dig, som bor i dalen,
du klippa på slätten, säger Herren,
ni som säger: ”Vem kan komma mot oss?
Vem kan tränga in i våra boningar?”
14Jag ska straffa er
så som era gärningar förtjänar,
säger Herren.
Jag ska tända en eld i skogen
som ska sprida sig och bränna upp allt.’ ”
